Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring.

Syftet med denna studie är att beskriva och synliggöra lärares användning av digitala verktyg inom bildämnet på högstadiet och gymnasiet, samt undersöka om bildlärares digitala kompetens kan påverka elevernas digitala kompetensutveckling. För att fullgöra syftet har följande forskningsfrågor formulerats: vilka digitala verktyg och program används i bildundervisning och på vilket sätt? Och hur ser bildlärare på sin digitala kompetens? Studiens teoretiska angreppsätt innefattar ett sociokulturellt perspektiv med fokus på artefakter. Studien är kvalitativ och metoden som används är för insamling material är semistrukturerade frågeformulär och intervjuer. Deltagarna som medverkat i studien är tre gymnasiebildlärare, tre högstadiebildlärare och Hans Örtegren som är Universitetslektor vid institutionen för estetiska ämnen på Umeå Universitet. Resultatet visar att samtliga bildlärare är positiva till digitala verktyg och vill stärka sin digitala kompetens. Däremot finns det skillnader som gör att några bildlärare inte har lika bra förutsättningar i form av resurser vad gäller digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras resurser i form av tid, ekonomi och hur förutsättningar med digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan påverka utvecklingen av elevers digitala kompetens och lärande.

This study has its starting point in the revised syllabus for the subject of Swedish and documents that have been revised with the focus on digitization. The aim is to increase understanding of the role of digitization in the Swedish subject. The questions in the study focus on differences and similarities in the revised and previous syllabus, the teachers' approaches to digitization and whether and how the revised syllabus has been implemented in their profession and education. The study is based on two different theoretical perspectives; the sociocultural perspective and connectivism. The sociocultural perspective permeates the design of the syllabus as well as teacher’s approach and how they conduct their teaching. Connectivism has its focus on the digital parts and how the knowledge process can take place in a learning from a network perspective. This approach helps us to analyze and interpret the changes that occurs in the syllabus for Swedish and the respondents’ answers in the qualitative interviews that have been conducted.The study contains a document study of the revised syllabus and four qualitative interviews. The result of the document study shows that Skolverket has clarified the syllabus by adding and revising the content towards a digitized direction. The result of the interviews shows that a majority of the respondents are positive to the revision even if there are certain issues. All of the respondents feel well prepared in the work on the revised syllabus and have already implemented a selection of digital tools and media in the teaching. The respondents show an interest in digitized education and the revisions have provided clearer guidelines for their work on this.

I Gy11 (Skolverket, 2011) under rubriken ”Gymnasieskolans uppdrag” står det att skolan ska bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Syftet med denna uppsats är att studera om det existerar en samsyn bland lärare i företagsekonomi om vad digital kompetens i kursen Marknadsföring (100 poäng) innebär. Hur kan ungdomars digitala kompetens beskrivas? Finns det faktorer som förutsäger elevers digitala kompetens? Vetenskapliga artiklar, böcker och rapporter har utgjort mina källor som även kompletterats med fyra kvalitativa intervjuer (vilka varade i cirka 45 minuter vardera). Undersökningen visar att lärares definition av digital kompetens i kursen Marknadsföring varierar vilket innebär att elevernas utbildning inte är likvärdig. Lärarna fokuserar endast på den teknologiska dimensionen av digital kompetens. Denna studie visar att elevernas kulturella och ekonomiska kapital, utbildningskapital och drivkrafter inte förutsäger elevernas digitala kompetens. I detta hänseende har skolan blivit mer likvärdig vilket enligt mig beror på skolans satsning på datorer och Sveriges investeringar på Internet med hög hastighet. Samtliga lärare var överens om att lärarna behöver mer fortbildning för att kunna säkerställa elevernas utveckling av sina digitala kompetenser och förmågor.

Denna studie syftar till att analysera elevers lärande av matematiska vektorer under 2 undervisningsformer genom ett undervisningsexperiment. De undervisningsformer som behandlats är den traditionella undervisningsformen i matematik samt en ämnesintegrerad undervisning där deltagarna tillämpar programmering som ett verktyg i matematiken.Studien består av fem moment som genomfördes med elever från ett estetiskt program i södra Sverige. Deltagarna delades upp i två grupper genom stratifierade urval, där deltagarnas prestationsnivåer delades upp bland grupperna. Ett prov och en självskattningsenkät genomfördes innan deltagarna arbetade med typiska träningsuppgifter för respektive undervisningsform. Därefter genomfördes ytterligare ett prov och självskattningsenkät för att mäta lärandets påverkan genom analysverktyget Structure of observed learning outcome (SOLO). Proven som genomfördes bedömdes utifrån SOLO-skalan och skillnaden (delta) mellan varje individs för- respektive efterprov användes för att visualisera kunskapsutvecklingen. Den grupp som arbetade genom den traditionella undervisningsformen (grupp A) fick värdet 3 som deltasumma, vilket innebär att gruppen som helhet ökade med 3 kunskapsnivåer i SOLO-skalan. Den andra gruppen (grupp B) fick värdet 7 i deltasumma, vilket visar att den totala kunskapsutvecklingen har skett i större utsträckning på gruppnivå jämfört med grupp A.På individnivå visade det sig inte skapa några bättre förutsättningar för elever med låg prestationsnivå. Däremot visade det sig att undervisningsformen lämpade sig bättre till elever som har en mellan och hög prestationsnivå i programmering.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad digitaliseringen i förskolan innebär och hur den fungerar i praktiken. Vi vill försöka klargöra hur uppdraget om digitaliseringen i läroplanen ska bli relevanta för all personal i förskolan. Vilka tankar och farhågor har pedagogerna om digitalisering, personliga eller professionella, som utgör de förutsättningar arbetet med det digitala ska utgå ifrån. Genom ett multimodalt perspektiv tolkar vi pedagogernas arbete med digitalisering för att även med hjälp av det ge barnen en utökad inlärning. Vi har tagit del av detta arbete genom intervjuer och observationer. Resultatet i examensarbetet är att förskolornas pedagoger är villiga att använda sig av de digitala verktygen men att det saknas riktlinjer kring vad digitalisering egentligen är och hur användandet ska ske. Det gör att pedagogerna blir osäkra eftersom de vill att barnens utbildning på förskolan ska ske på ett säkert och utvecklande sätt. De som styr förskolan inom kommunerna och privata förskolor måste satsa mycket på att utbilda personalen. / The purpose of this essay is to increase the knowledge about digitalization in preschools and how it works in practice. We are trying to clarify how the digitization of the curriculum will be relevant for all preschool staff. What thoughts and fears do the educators have about the conditions that the digitalization is based on, either personal or professional?Through a multimodal perspective, we interpret how the educators' work with digitization to expand the children’s learning. We have through interviews and observations got an insight in the work with digitalization that is taken place in the preschools. The result of the essay is that the preschool educators are willing to use the digital tools that is available for them. They experience a lack of guidelines about how the digitization is to be used properly. This makes the educators insecure because they want the children's preschool education to be safe and developing. The school board and principals, in both the municipality and private preschools must invest in educating the staff.

Digitala verktyg i undervisningen har ökat de senaste åren och satsningen 1:1, där varje elev ges tillgång till ett personligt digitalt verktyg, blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och svårigheter för kommunikation och samarbete mellan eleverna som ett digitaliserat klassrum kan medföra, samt undersöka hur lärare kan planera och arbeta för att skapa ett samarbetande och kommunicerande klimat i de digitaliserade klassrumsmiljöerna. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningarna: Vilka möjligheter och svårigheter för kommunikation och samarbete mellan elever i F-3 kan det digitaliserade klassrummet innebära? Hur kan lärare skapa ett kommunicerande och samarbetande klimat i de digitaliserade klassrummen? Studien är kvalitativ och metoden som har använts för insamling av material är semistrukturerade intervjuer med tre verksamma lärare i F-3. Resultatet visar att den tillgång som 1:1 erbjuder ses som positiv men också att den innebär svårigheter för kommunikationen och samarbetet, och för att ett produktivt samarbete ska äga rum bör eleverna istället arbeta tillsammans på ett verktyg. Resultatet visar också att en tydlig struktur är viktig för att samarbete ska ske, och att detta blir ännu viktigare då digitala verktyg används. Slutligen visar resultatet att lärarna har ett stort ansvar då det kommer till att förmedla dessa strukturer till eleverna, i synnerhet då verktygen används, vilket ställer nya krav på deras planering av undervisning. Min slutsats är att digitala verktyg har möjlighet att bidra till kommunikation och ett produktivt samarbete mellan eleverna, men då behöver lärarna förmedla tydliga strukturer för arbetet.

AbstractSyftet med examensarbetet är att studera på vilket sätt verksamma pedagoger förväntas leva upp till den reviderade läroplanen med hjälp av Skolverkets webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan. Digitalisering är nytt i förskolans läroplan, vilket pedagoger måste förhålla sig till, därför vill vi undersöka hur digitalisering förmedlas via Skolverkets webbutbildning samt hur digitalisering sätts i relation till jämställdhetsperspektivet. Som hjälp för att besvara vårt syfte kommer följande tre frågeställningar att besvaras, Hur kan begreppen jämställdhet och digitalisering utgöra en del i förskolans undervisning enligt Skolverket? På vilket sätt kan digitala verktyg öka barns möjlighet till jämställdhet enligt Skolverket? och Vilka normer förmedlar Skolverkets webbutbildning via texter och filmer? Studien är en kvalitativ textanalys med en tolkande och abduktiv ansats bestående av två analysmodeller, dokumentär forskning och den hermeneutiska cirkeln. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv samt begreppen jämställdhet och digitalisering. Urvalet består av de vetenskapliga artiklar, filmer och animationer som Skolverkets webbutbildning innehåller. Utifrån studiens syfte och frågeställningar visar resultatet på att webbutbildningen erbjuder en adekvat utbildning, där pedagoger ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper kring digitalisering och jämställdhet ur ett normkritiskt perspektiv. Skolverket menar att förskolan utgör en betydelsefull del genom att kompensera de hem som av en eller annan anledning är socioekonomiskt utsatta för att minska den sociala klyftan. I relation till studiens resultat utgör förskolan en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen. Skolverket vill förmedla normer i relation till läroplanens skrivelser, däremot tolkar vi det som att webbutbildningens filmer, bilder och animeringar inte förhåller sig till att utmana normer. Nyckelord: Digitalisering, förskola, jämställdhet, kunskapsutbildning och normer.

Syftet med denna studie var att undersöka studie- och yrkesvägledares uppfattningar om arbetet med digitala verktyg. Utgångspunkten var att undersöka hur vägledaren uppfattar styrdokumenten, verksamhetens interna styrning och individer i behov av vägledning och deras förväntningar om digitalisering. Åtta intervjuer genomfördes med sju vägledare inom vuxenutbildningen och en vägledare inom upphandlad aktör till arbetsförmedlingen. Studien bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i tidigare forskning, aktuella styrdokument och teoribildning. Resultatet visade att vägledarna arbetar med digitala verktyg som främst bestod av mejl och administrativa system. Styrdokumenten uppfattades av vägledarna som delvis otydliga och utan mål och tidsangivelse. Förväntningarna från verksamheten var skiftande och majoriteten av vägledarna beskrev den som att det fanns en vilja att gå mot digitalisering men inga konkreta planer om genomförande. Resultatet visade också att kollegialt lärande var viktigt i avsaknad av formell kompetensutveckling. Olika aspekter som lyftes fram av vägledarna om digitaliseringen var en oro för att förlora kontakten med dem vägledarna finns till för. Det framkom också tankar om att digitaliseringen kan underlätta det administrativa arbetet och ge mer tid över till vägledarnas främsta kompetens - vägledningssamtal.

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått med full kraft. I kölvattnet av den nya tekniken följer en helt ny syn på kunskap och en helt ny typ av läromedel. Dessa läromedel har bemötts olika av lärarkåren och det förs en debatt om fördelar respektive nackdelar. Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik ser på användandet av digitala läromedel i sin undervisning. Fokus har legat på undervisning av elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Utifrån styrdokument och litteraturstudier har vi skaffat oss en bakgrund till problemet och därefter formulerat ett antal frågor som legat till grund för kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger, speciallärare och lärare i matematik. Därefter gjordes en hermeneutisk analys av svaren och en redovisning av dem. I vår analys har vi utgått från Steven Chinns (2012a) fyra punkter om hur lektioner i matematik kan läggas upp för att underlätta inlärning och undvika oro och ångest hos eleverna. Vi har även använt oss av Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och hans syn på kommunikationens betydelse för inlärning. Därefter har vi försökt att skaffa oss en uppfattning om huruvida de olika digitala läromedlen kan underlätta för lärarna att hitta den proximala utvecklingszonen. I vår studie kom vi fram till att de intervjuade lärarna var negativa till digitala läromedel i form av läroböcker. Det fanns synpunkter på att uppgifterna var identiska med de traditionella läromedlen, men med den skillnaden att eleverna hade svårare att navigera i dem. Det framkom också att eleverna inte utnyttjade de pedagogiska fördelar de digitala läromedlen erbjöd. De digitala läromedlens uppbyggnad försvårade för lärarna att följa elevernas matematiska processer och därmed förstå deras tankar. Till detta kom distraktionen från sociala medier, spel och film. Det var dessutom svårt för lärarna att hålla sig uppdaterade gällande den digitala tekniken och programvaran. En stor fördel med digitala läromedel var tillgängligheten, de digitala hjälpmedlen i form av digitala genomgångar och möjligheten att kunna se på dessa på elevernas olika modersmål.