Sveriges regering presenterade 2017 en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, där målet är att Sverige ska bli det främsta landet i världen att nyttja digitaliseringens möjligheter. Tillgången till pedagogiskt samt tekniskt stöd har visat sig variera kraftigt och det finns fortfarande en osäkerhet kring den digitala kompetensen och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Denna studie har syftat till att undersöka hur skolor bedriver sitt digitaliseringsarbete i relation till den nationella digitaliseringsstrategin samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med det. Detta har genomförts utifrån digitaliseringsledares perspektiv. Inriktning har varit på digitaliseringsstrategins två första fokusområden. Det har sedan tidigare genomförts kvantitativa undersökningar utifrån elevers, pedagogers och skolledares perspektiv, men digitaliseringsledares perspektiv har inte undersökts. Digitaliseringsledaren är en viktig roll som har en stor betydelse för integrationen av digitala verktyg inom skolväsendet för pedagoger. Därav har denna studie utgått från digitaliseringsledares perspektiv. Detta för att bidra till en mer komplett förståelse för arbetet av skolans digitalisering. Kvalitativa intervjuer med digitaliseringsledare har genomförts för att skapa en mer djupgående förståelse inom området. I resultatet presenteras digitaliseringsarbetet på två nivåer: organisatorisk samt individnivå. På en organisatorisk nivå är digitaliseringsstrategin välkänd, men används inte överallt. Skolledaren visar sig även spela en stor roll, då de ansvarar för att rätt förutsättningar finns ute i skolverksamheterna. Detta, tillsammans med olika resurstillgångar kan skapa problem för den önskvärda likvärdigheten av skolan. På individnivå bedrivs digitaliseringsarbetet genom digitala arbetsgrupper för att sprida kunskaper ute i skolverksamheterna. Utmaningar för digitaliseringsarbetet är bristen på ekonomiska förutsättningar samt avsatt tid för digital kompetensutveckling. Möjligheter är att vissa skolverksamheter ser digitaliseringsarbetet som en naturlig del i sin budgetering. Detta, tillsammans med pedagogers alltmer positiva attityder gällande användning av digitala verktyg, är ett steg i rätt riktning för skolans digitalisering.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till digitalisering i sin yrkespraktik. Det på grund av att digitalisering har fått en ny framskrivning i den reviderade läroplanen för förskolan. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och genomfördes med flermetodsforskning som ansats. Genom enkäter har vi tagit reda på hur åtta förskollärare arbetar med digitala verktyg i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande samt hur de upplever sin digitala kompetens. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån tre teman som framkom, Tillgång och användning, lärplattans mångsidiga potential samt svårigheter med implementering av digitalisering. Resultatet visade att de flesta förskollärare väljer lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Det framkom även att flera förskollärare såg brister i sin egen digitala kompetens. Slutsatsen är att digitala verktyg anses vara ett kompletterande verktyg för förskollärarna i sin undervisning men även att fler önskar sig större kompetens inom området för att kunna arbeta i relation till läroplanens intentioner.

Bakgrund: En ökad digitalisering har kommit att få en betydande roll inom organisationer. Användandet av olika digitala verktyg och informationssystem uppfattas ha förändrat hur arbetet genomförs inom HR-funktioner i relation till hur det tidigare utfördes. Med tanke på att HR-funktioner har medarbetarna i fokus inom organisationen bör denna förändring beaktas. Denna utveckling i digitaliseringens fotspår gör det därför relevant att närmare få en inblick till hur arbetsuppgifterna inom HR-funktioner influerats. Syfte: Att förklara hur digitaliseringen haft en inverkan på arbetsuppgifter i HR-funktioner. Metod: I denna studie tillämpades ett konstruktionistiskt synsätt tillsammans med ett tolkande perspektiv. Med en induktiv forskningsansats skapades teori av den empiri som samlades in. För att kunna besvara syftet utformades en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med informanter besittande en HR-position inom olika branscher. En tematisk analys genomfördes sedan för att sortera insamlade data till olika teman i relation till studiens syfte, med olika sammanhörande kategorier. Temana presenterades sedan utförligt i ett empiriskt kapitel och analyserades sedan i relation till de arbetsuppgifter som det framkommit att HR har, där effektivitet, tillgänglighet, kompetenser och framtidens HR diskuterades för att nå en slutsats och ett teoretiskt bidrag som påvisar hur HR och dess arbetsuppgifter påverkats av digitalisering. Slutsats: Digitaliseringen påverkar HR-funktioners arbetsuppgifter genom att effektivisera och tillföra tillgänglighet, vilket i sin tur leder till att hela HR-yrket skiftar fokus.

In the construction industry, safety is a central and important part of all types of businessconducted. Work preparation's main function is to contribute to a safe work environment and isused as communication between different parties. Digitization is taking place at all levels in theconstruction industry to streamline different processes and under constant development. This study was carried out on what work preparations are, how they are defined and how theyare used today in Skanska’s planning and production phase, road, and civil engineering. Thestudy also examines how the properties of work preparation are affected by being digitized. The methods used in the work are a literature study, document study, interviews, and anempirical part. The results show that there are some knowledge gaps and a lack of experience in digital workpreparations and clear templates are not followed today. The results also show that theproperties; of time required, material handling, work disposition plan, and knowledge reward ofwork preparations are affected by being digitized. The study concludes that a work preparation is a description of how a work step should beperformed. The study also shows that a work preparation can be broad and detailed but at thesame time narrow and comprehensive. The last thing the study shows is that the time required isinitially to learn the program and the material handling requires more knowledge. The workdisposition plan leads to a safer performance and the knowledge rewards mean several positiveoutcomes / Inom byggbranschen är säkerheten en central och viktig del i all typ avverksamhet som bedrivs. Verktyget arbetsberedningars främstafunktion att bidra till ett säkert och effektivt arbetsutförande. Samtidigtsker en digitalisering på alla plan inom byggbranschen för atteffektivisera processer. I detta arbete genomförs en studie om vad arbetsberedningar innebäroch hur de används idag i planerings- och produktionsskedet hosSkanska, väg och anläggning. I studien undersöks det också hurarbetsberedningars egenskaper, tidsåtgång, materialhantering,arbetsplatsdisposition och kunskapsåterbäring påverkas av attdigitaliseras. Skanska är intresserade av arbetet genom att de villanvända arbetsberedningar i den digitala plattformen BIM 360.Metoderna som använts i arbetet är dels en litteraturstudie,dokumentstudie, empiri och intervjuer. Metoderna syftar att samla inbakgrundinformation och litteratur om ämnet, samt data och svar frånintervjuer till att besvara frågeställningarna i arbetet. Resultatet visar att det finns vissa kunskapsluckor, erfarenhetsbristinom arbetsberedning digitalt och det finns tydliga mallar som inte följsidag. I resultat presenteras även att egenskaperna av arbetsberedningarpåverkas av att digitaliseras. Slutsatser som studien visar att användningen av arbetsberedningarskiljer sig åt bland medarbetarna. En annan slutsats är attkunskapsåterbäring innebär vinster av att ha samlad information somär tillgänglig digitalt med hjälp av olika mobila lösningar. Enrekommendation är därför att det ska skapas en ty

I skolans värld används allt fler digitala läromedel. Forskning visar på att läsförståelsen försämras av att läsa på skärm och att det krävs speciella förmågor för att ta sig an digitala texter. Detta arbete har som syfte att få kunskap om vilka faktorer som ligger bakom svensklärares val av analoga respektive digitala läromedel samt hur svensklärare upplever att elevers läsförståelse påverkas av digitala läromedel. Studien bygger på en fenomenologisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer med fem verksamma svensklärare på högstadiet. En tematisk analys av intervjuerna har visat på att valet av digitala läromedel påverkas av läromedlets digitala struktur, läromedlets innehåll och ramfaktorer såsom elevers okoncentration, elevers och lärares digitala kompetens och skolledares beslut av att använda digitala läromedel i alla ämnen.  Upplevelsen av hur elevers läsförståelse påverkats av digitala läromedel visar på en delad bild. Några informanter upplever att elevers läsförståelse har försämrats medan andra inte upplever någon skillnad. Precis som forskningen pekar på beskriver några av informanterna att det krävs annan stöttning och andra lässtrategier för att läsa digitalt. Vår slutsats är att det behövs större digital kompetens hos både elever och lärare för att de digitala läromedlen ska vara användbara samt att läromedlen behöver utveckla sin digitala struktur i samma takt som digitaliseringen i samhället för att skolan ska kunna lyckas med att fostra medborgare redo för en digitaliserad värld.

Samhället blir alltmer digitaliserat, detta har även påverkat arbetssättet inom ekonomiskt bistånd. Syftet med digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd är att frigöra tid från administrativa till mer värdeskapande uppgifter, som att leda ett förändringsarbete tillsammans med klienten för att kunna uppnå egenförsörjning. Socialsekreterare besitter ett handlingsutrymme, där de kan fatta individuella bedömningar inom ramen för lagar, regler och lokala riktlinjer. Tidigare forskning inom området är begränsat. Studien utgår därmed från socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av sitt handlingsutrymme samt de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen medför. Studien är av kvalitativ karaktär, där åtta individuella semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet i studien visar på olika faktorer som socialsekreterare upplever påverkar deras handlingsutrymme genom ett digitaliserat arbetssätt. Exempel på sådana faktorer är yrkeserfarenhet och klientkännedom. Vidare benämns möjligheter och utmaningar som socialsekreterare upplever. Denna studie kan bidra till olika perspektiv gällande digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd. / Society is becoming increasingly digital, and this has also affected the way financial aid works. The purpose of digitalisation in financial aid is to free time from administrative to more value creating tasks, such as leading a change together with the client in order to achieve self-sufficiency. Social workers have discretion, where they can make individual assessments within the framework of laws, rules and local guidelines. Previous research in the field is limited. This study is therefore based on social workers' experiences and understanding of their discretion, as well as the opportunities and challenges that digitalisation brings. This study is of a qualitative nature, where eight individual semi-structured interviews were conducted. The result of the study shows various factors that social workers experience affect their discretion when working digitally. Examples of such factors are professional experience and client knowledge. Furthermore, social workers mentioned opportunities and challenges that digitalisation entails. This study can contribute to different perspectives regarding digitalisation in financial aid.

Under de senaste två decennierna har digitaliseringens närvaro blivit allt mer påtaglig och idag är den en viktig del i försäljningsprocessen. Ett vanligt digitalt verktyg som ofta används i samband med försäljning är konfiguratorer. Ett konfigurator-verktyg är ett mjukvarubaserat expertsystem som hjälper företag att strukturera och specificera skapandet av en produkt genom förutbestämda regelverk. Ett konfigurator-verktyg kan exempelvis framställa en 3D visualisering av en produkt som är byggd efter kundens preferenser.  Tidigare forskning har tagit fram vad användandet av konfigurator-verktyget betyder för generella ledtider i företag. Det finns även teorier som är inne och rör vid ämnet kundrelationer i samband med konfigurator-verktyg. Dessa teorier är dock begränsade i vilken utsträckning forskningen studerar konfigurator-verktygets betydelse för försäljningsprocessen. Denna studie ämnar därav att svara på problemformuleringen:  Hur påverkas försäljningsprocessen vid användandet av ett konfigurator-verktyg?  Den teoretiska referensramen utgår ifrån relevanta teorier som identifierats gentemot området. Därav presenteras försäljningsprocessen i olika former, för att ge en god överblick över hur en försäljningsprocess kan se ut samt hur den kan utvecklas. Fortsatta teorier som står som stöd för denna studie hanterar även ämnen såsom effektivisering, standardisering, skapande av mervärde och uppfyllande av kundbehov. Allt detta för att ge stöd till studiens sammanfattande modell som illustrerar hur försäljningsprocessen kan påverkas vid nyttjandet av ett konfigurator-verktyg.  Resultatet är baserat på en kvalitativ datainsamlingsmetod, där respondenterna som har valts ut anses vara experter inom konfigurator-verktygets påverkan på försäljningsprocessen och är därav relevanta studieobjekt. Intervjuerna bestod av en semi- strukturerad intervjuform som hjälpte studien att framställa vilka påverkningsfaktorer som uppkommer vid nyttjande av ett konfigurator-verktyg. De faktorer som identifierats är effektivitet, kundinformation och övriga faktorer, dock har även negativa påverkningsfaktorer i form av utmaningar identifierats i studien. Resultatet visar därför både positiva och negativa påverkningar som uppkommit vid nyttjandet av ett konfigurator-verktyg. Studiens resultat visar att konfigurator-verktyg har en positiv påverkan på ledtid, kommunikation, allokering av resurser, kundrelationer, varumärke, mer pålästa kunder, standardisering av produkter och konkurrensfördelar. Studien visar även att det finns negativa påverkningsfaktorer i form av utmaningar som uppkommit vid nyttjandet av ett konfigurator-verktyg.  Avslutningsvis bidrar studien till en reviderad modell av försäljningsprocessen med ett konfigurator-verktyg. Denna modell kan bistå med rekommendationer till företag kring hur och vilka skeden av försäljningsprocessen som blir påverkade vid nyttjandet av ett konfigurator-verktyg. Dessutom kan studien bidra till forskningen inom ämnet genom att delge en fördjupad kunskap kring vilka områden ett konfigurator-verktyg kan påverka inom försäljningsprocessen.

Den offentliga förvaltningen blir mer digital vilket leder till nya utmaningar i arbetssätt ochhögre krav ställs myndigheter och medborgare att kunna tillhandahålla e-tjänster men ocksåkunskap kring digitala hjälpmedel. E-förvaltning stödjer utvecklandet av medborgarfokuseradmodern förvaltning och många svenska myndigheter erbjuder omfattande digitalaservicetjänster för både företag och medborgare. Det senaste decenniet har flera svenskamyndigheter digitaliserat stora delar av sina verksamheter varpå Arbetsförmedlingen inte ärnågot undantag för den digitala utvecklingen. Arbetsförmedlingen som den här studien har föravsikt att titta närmare på har valt att tillgängliggöra information och digitala tjänster viainternet och har i takt med utvecklingen av internets möjligheter börjat utveckla sinwebbaserade självservice i form av olika digitala verktyg. Genom digitaliseringen framställerArbetsförmedlingen den arbetssökande som kunder vilket ställer nya krav på att kundernaanpassar sig och blir digitaliserade. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigtfrån Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras idigitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med förväntningarna påkundernas digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas. Det är viktigt att studera hur denarbetssökande framställs i samband med digitaliseringen av myndigheten eftersom det kanuppstå en digital klyfta och där de arbetssökande som inte kan ta vara på de digitala verktygen,riskerar att hamna utanför myndighetens tjänsteutbud. Uppsatsens resultat visar på attArbetsförmedlingen i sina verksamhetsplaner och arbetsmarknadsrapporter framställer denarbetssökande som en digital arbetslös kund och synliggörs bland annat genom kanalstrateginoch förnyelseresan som är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund förimplementeringen av digitaliseringen.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om, hur och i vilket syfte lärare i årskurs F-3 använder ljudböcker i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar de anser att ljudböcker har. De semistrukturerade intervjuerna med åtta lärare indikerar att ljudböcker används för att stärka elevernas ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar även att lärare använder ljudböcker på olika sätt i undervisningen. Slutsatsen vi har kommit fram till är att lärare anser att eleverna blir mer motiverade av att läslyssna på ljudböcker. Lärare anser även att ljudböcker har många fördelar men även nackdelar. Dock har vissa intervjuade lärare inte kunnat se några nackdelar med ljudböcker i undervisningen

”Digitala ungdomar” är en studie av interrelationen mellan ungdomar, utbildning och internet. Genom kvalitativa intervjuer och etnografiska observationer på nätet, så kallad nätnografi undersöks värdestrukturer och kamratkulturer på internet. De digitala ungdomarna ses genom sina intersektioner som såväl gymnasie- som estetiska ungdomar, och således diskuteras deras förhållningssätt till såväl den meritokratiska ordningen som den konstnärliga logiken. Med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp och Corsaros tankelinje om tolkande reproduktion så ställer sig detta arbete frågan: vad spelar utbildningen för roll? Resultatet visar att digitala ungdomar står någonstans mittemellan, som en hybrid vilka förhåller sig till utbildning som en sorts reservplan, men samtidigt anammar det konstnärliga fältets värderingar, om än i förhandling med det digitalas roll för såväl samhällsvetenskaplig utbildning som konstnärligt skapande. Deras innehållsskapande på nätet ger även mening genom de digitala ungdomarna som kunskapsförmedlare av erfarenheter, de utgör representanter som genom informellt lärande tillför kunskaper och sammanhang åt ungdomar som saknar motsvarande inom ramarna för den formella utbildningen. På nätet värderas de sociala och kulturella tillgångarna, vilka formar den sociala ordning inom ungdomars gemensamma livsvärld som kommer till uttryck genom deras bruk av sociala medier. Utbildning utgör fortfarande en central aspekt av många ungdomars liv och deras förutsättningar för framtiden, men genom den ökade tillgängligheten till sociala medier så skapas nya villkor för vilka som kan utgöra centrala aktörer för ungdomars kunskapsproduktion och identitetsarbete.