Studien är en kritisk utbildningsvetenskaplig studie med syfte att på övergripande plan undersöka vilka maktrelationer som reproduceras av det språkbruk som används i policydokument rörande digitalisering i förskolan. Syftet är också att visa vilka effekter digitaliseringen i förskolan kan ge för framtiden och att synliggöra dominerande diskurser i de analyserade dokumenten. Genom att synliggöra forskning om digitaliseringens effekter från olika vetenskapliga fält har både positiva och negativa aspekter lyfts fram. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har dokument från Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Digitaliseringsrådet och branschorganisationen Swedish Edtech Industry närlästs. Vald analysmetod för studien är inspirerad av diskursanalys. Studien visar hur ett antal policydokument beskriver Sveriges vision av en framtida arbetsmarknad och Sverige som internationellt framgångsrikt inom digitalisering. Med hjälp av den diskursanalytiska ansatsen framträder att språket kring fenomenet digitalisering har naturaliserats till att beskrivas som framtidens samhällslösning. Studien har också visat hur digitaliseringsdiskursen inom det svenska skolväsendet påverkas av privata aktörer. Studien tyder på att förskolan kan ha brister i sin målsättning att bedriva verksamheten på vetenskaplig grund, då den vetenskapliga grunden endast hämtas från utbildningsvetenskapliga studier och inte tar forskning från andra fält i beaktning.

Som följd av pandemin covid-19 och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten tvingadesgymnasieskolor i Sverige att anpassa sin undervisning till distansundervisning. Digitalaverktyg blev därför en viktig del för gymnasielärare för att kunna fortsätta undervisningen.Tidigare forskning visar varierande resultat på distansarbetets effekter och utgår främst frånfrivilliga verktyg som möjliggör distansarbete. Utifrån faktorer kopplade tillanvändaracceptans är studiens syfte att undersöka gymnasielärares upplevelser avdistansundervisning och hur den har påverkat deras arbete. För att besvara studiensfrågeställning genomfördes semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Uppsala.Resultatet visar att distansundervisning även under obligatoriska förhållanden till stor delupplevs negativt, baserat på de tre teman som producerats utifrån gymnasielärares intryck ocherfarenheter av distansundervisning. De tre centrala teman som undersökts är: kommunikationmellan lärare och elever, arbetsbörda samt digitala verktyg.

Den digitala vågen har växt sig starkare och genomsyrar nu dagens samhälle. Barnen i skolan är födda in i en verklighet som omges av olika former av teknik samt teknologi som bland annat AI, elbilar och mobiltelefoner. Det är väldigt naturligt att olika digitala program samt digitala hjälpmedel ska finnas även i skolan. Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur elevers matematiska förmåga påverkas av användandet av digital teknologi i matematikundervisningen. Från sammanställningen av resultatet från 14 olika artiklar dras slutsatsen att implementeringen av digitalisering i matematikundervisningen kan ha stor positiv påverkan på utvecklandet av elevernas matematiska förmåga. För att detta ska ske behövs hänsyn tas till en del faktorer.

Ett intresse för frågor kopplade till det ständigt aktuella “livspusslet” förde oss in på hur villkoren och förutsättningarna på arbetsmarknaden har förändrat vårt arbetssätt till följd av digitalisering och teknologisk utveckling. Digitala hjälpmedel har resulterat i att medarbetare kan utföra sina arbetsuppgifter oberoende tid och rum, ett fenomen som benämns gränslöshet. Studien söker svar på hur det gränslösa arbetslivet upplevs i en kontext av samspelet mellan arbetsliv och privatliv i termer av berikning (positiv påverkan) och konflikt (negativ påverkan). Fallstudien genomfördes på ett IT-företag och finner att arbetet i stor utsträckning karaktäriseras av gränslöshet. Medarbetarna upplever övervägande hög grad av berikning samtidigt som merparten upplever ingen till låg grad av konflikt. Det tycks därmed finnas goda förutsättningar för att balans ska kunna uppnås. Flexibilitet tycks tillsammans med förmågor som till exempel självförtroende, optimism och fysiskt välmående vara det som bidrar mest till berikning. Beträffande konflikt tycks tid vara den faktor som bidrar mest. Studiens resultat tyder på att ju oftare medarbetarna arbetar gränslöst desto högre grad av berikning upplever de och dessutom desto lägre grad av konflikt.

I Läroplanen framgår det att förskolan ska ge barn förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla en adekvat digital kompetens (Lpfö 18, 2018, s. 9). Det krävs således en kompetens hos pedagoger verksamma i förskolan för att nå upp till de ökade kraven som ställs på förskolan. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur digitala verktyg med fokus på lärplattan används i undervisningssyfte, utifrån pedagogers uppfattningar och kunskap inom området. Undersökningen har utgått från två olika förskolors förhållningssätt till användandet av lärplattan. Den ena förskolan är digitalt inriktad medan den andra förskolan arbetar med digitala verktyg i mindre grad. Fem intervjuer har genomförts med pedagoger från de två förskolor. Studien har utgått från fenomenologisk teori med inslag av det socialkonstruktivistiska perspektivet. Fokus har varit på pedagogers upplevelser av arbetet med lärplattan i undervisningssammanhang. Sammanfattningsvis redovisar resultatet att samtliga pedagoger har en positiv inställning till arbetet med lärplattan i undervisningen. Det finns ett samband mellan förutsättningar och begränsningar och tillgång till digitala resurser och kompetensutveckling. Resultatet visar att förskolorna organiserar arbetet med digitala verktyg och lärplattan på olika sätt. Förskolan med digital inriktning har ett bredare arbetssätt inom digitala områden och har kommit längre i utvecklingen av digitala verktyg. Detta kan förstås eftersom förskolan startade en pilotförskola inom IKT 2011. Respondenterna inom förskolan med digital inriktning tar inte upp mycket gällande om det finns något de önskar vidareutveckla utan beskriver en förskola med goda digitala resurser och spetskompetenser hos kollegor. Förskolan utan digital inriktning diskuterar däremot att det saknas en del kunskaper om hur lärplattan kan bli en naturlig komponent till resterande undervisning och en vilja att vidareutveckla en del områden inom IKT. I diskussionen redogörs och jämförs resultatet från de två delstudierna. Avslutningsvis kommer en slutsats kring den digitala kompetensens avgörande roll för användandet av digitala verktyg i undervisningen.

Målet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av digitalisering och digitala alternativ i ljuset av den rådande pandemin. Syftet med vår undersökning är att utvärdera vikten av digitalisering av bygglovsprocessen som hjälpmedel för samhällsplanerare i sitt arbete och dess möjligheter samt hinder. Därtill sätta det i ett kontext med rådande pandemi och kraven på en digitaliserad kommunal förvaltning. Frågeställningen denna uppsats söker besvara är att: - Hur kan digitalisering av bygglovsprocessen assistera samhällsplanerare i sitt arbete?Och följande underfrågor kommer utforskas för att besvara frågeställningen: - Vilka fördelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen?- Vilka nackdelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen? - Har Covid-19 pandemin gjort digitalisering av kommunal verksamhet mer angelägen?Vi grundar vår undersökning i aktuell forskning kring digitalisering av samhällstjänster, digitalisering av bygglovsprocessen och Covid-19 pandemin.  Vi ser att man kan digitalisera många av bygglovsprocessens delar, men inte alla.

Under min ämneslärarutbildning har jag lärt mig att granska, kritisera och analysera innehåll i utbildning. Den här studien tar avstamp i mitt granskande av Skolverkets formuleringar kring hur lärare bör förhålla sig till begreppet digital kompetens. Under en veckas tid har jag levt utan samtliga digitala verktyg och analyserat mitt mående, mina aktiviteter och de visuella skiftningar som sker omkring mig i relation till mitt skärmanvändande. Därefter bjöds en ung informant in till intervju efter att ha levt i 24 timmar utan sociala medier. Donna Haraway och Vilém Flusser diskuterar människans och maskinens relation till varandra och jag befinner mig i mitten av denna diskussion: mellan en posthumanistisk teoribildning och en humanistisk sådan. Genom den här studien vill jag skapa förståelse för människan som en cybernetisk organism och hur detta förändrar vår sociala samvaro och vårt mående genom frågorna: Vilka olika aktiviteter, känslor och visuella föränderligheter framträder i min tillvaro baserat på ett leverne med eller utan skärmar? samt Hur påverkas en informants tillvaro av att leva utan sociala medier i ett dygn?I undersökningens gestaltande del undersöker jag fotografiskt de visuella skiftningarna som sker omkring mig under tre veckor som ett autoetnografiskt prövande genomfördes. Jag kallar dessa fotografier för visuella reflektioner. Ytterligare gestaltande undersökande skedde genom ett prövande av analoga fotografiska metoder på en digital ljusinstallation jag verkställde med inspiration från den form mobiltelefonens skärm har.

Lärare möts av en digital framgångsvåg som går genom samhället. Nya digitala verktyg kommer lärare till godo i en ökande takt. Regeringen tog beslutet 2017 att införa digitaliseringsstrategin och Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering. Regeringen betonar ändamålsenliga kompetenser för lärare.Syftet med studien är att öka kunskap om digitala verktyg. Studien inriktar sig på filminstruktioner innan en kemilaboration för elever i kemi 1 på gymnasiet. I studien ingår elevernas möte med filmen i undervisningen och fokusgruppsintervjuer med eleverna efter att skriftliga instruktioner hade bytts ut mot filminstruktioner före laborationen. Med filmen får eleverna förberedelser digitalt från hemmet och mer tid för praktiskt lärande på lektionstid.Resultatet är elevernas upplevelser av filmen som didaktiskt verktyg. Slutsatsen för studien ger ökade kunskaper om filmens didaktiska fördelar som rekonstruktion av en kemilaboration. Digitalisering med film har didaktiska fördelar enligt studien, eleverna aktiveras i sitt lärande och intresset för kemilaborationen ökar.

I denna kvalitativa studie är syftet att förstå förskollärares syn på digitala verktyg och tillämpning i verksamheten. Schrievers olika begrepp samt en utbildningsfilosofisk text av Dewey används som teoretiska perspektiv för studien. Dessa begrepp hjälper vid tolkning av det insamlade empiriska materialet. Insamlingen skedde via enkät samt några kompletterande intervjuer. Som redan nämnt är studien inriktad på förskollärare och deras arbete med digitala verktyg. Intervjuerna och delar av enkäten analyseras genom Schrievers begrepp professionell handlingskraft, professionell identitet, pedagogiska praktiken och relation till familjen. Även Deweys begrepp om traditionell och progressiv pedagogik används i analysen av insamlade data. Studien visar att förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen på olika sätt, beroende på sin verksamhet. En annan aspekt är att förskollärare ser digitala verktyg som ett komplement och något som barnen behöver kunskap om tidigt eftersom de växer upp i en digitaliserad värld.

Utvecklingen och framväxten av digital teknik har ökat exponentiellt de senaste årtiondena och är idag en naturlig del av de flesta människors liv. Forskning om hur den digitala tekniken påverkar barn är ett relativt nytt och outforskat forskningsfält. Denna studie har som syfte att undersöka vilka appar vuxna väljer åt barn samt vilken roll dessa val kan spela i barns digitala användning, kulturer och vardag. Studien tar utgångspunkt i barndomssociologisk teori för att belysa kopplingar mellan barns digitala användning med kulturen de befinner sig i och deras barndom. Vi har använt enkät som metod för att besvara syftet, med tjugotvå informanter som antingen är verksamma i förskola eller är vårdnadshavare till barn på förskola. Slutsatsen och resultatet av studien kan sammanfattas av att barns digitala användning är ett polariserat område där vuxnas roll, åsikter och antaganden kan påverka barnens liv och kamratkulturer. Av den tidigare forskningen och teorin vi valt att analysera empirin med, får vi snarare syn på vikten av en kompetenshöjning och en större medvetenhet kring den digitala användningen och appars påverkan på barns liv.