Syftet med studien är att få kunskap om de processer som uppkommer när lärare utbyter erfarenheter med varandra på olika sätt och olika forum med fokus på digitalisering av skolan.  Metoden för datainsamlingen är kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio lärare. Bearbetningen och analysen av datainsamlingen utgår ifrån en tematisk analys för att hitta mönster, skapa koder och utforma olika teman. Ett socialpsykologiskt perspektiv användes för att tolka och förstå resultatet på ett djupare sätt. Resultatet visar att behovet av struktur och sociala relationer utgör förutsättningar för hur de formella och informella processerna görs på skolan. Vidare framkommer det att erfarenhetsutbyte och eget lärande är viktiga förklaringar till hur mening skapas i idén angående kollegialt lärande. Att få nya idéer och att utarbeta det tillsammans med andra samtidigt som eget lärande uppstår verkar vara motiverande för lärarna. Dessutom visas att kompetensöverföring och digital analys är viktiga förutsättningar för att besvara hur det kollegiala lärandet kan utvecklas i relation till att skapa kunskaper för en digitaliserad undervisning kring innehåll och arbetssätt i skolan.

Denna studie syftar till att undersöka vilken roll digitala verktyg har i idrottsundervisningen på gymnasienivå. Målen med studien är att undersöka idrottslärares egen uppfattning om användandet av digitala verktyg samt vilken påverkan digitaliseringen har i idrottslärarens egen idrottsundervisning. En internetbaserad enkätmetod har genomförts på 36 aktiva idrottslärare på gymnasienivå i åldrarna 25-65 år. 61 procent (n=22) var män och 39 procent (n=14) var kvinnor. Enkäten skickades först ut via mail till idrottslärare i Kalmar kommun. För att få spridning skickades enkäten även ut till en nationell sluten Facebook-grupp för idrottslärare. Resultatet i denna undersökning visar att majoriteten av idrottslärare på gymnasienivå använder digitala verktyg i sin idrottsundervisning och är positivt inställda till användandet. De vanligaste digitala verktygen som används är dator, projektor och elevernas egna telefoner. Största användningsområdet är film i någon form, antingen genom att visa film eller att filma elever med tydliga mål kopplat till det centrala innehållet. Detta eftersom det underlättar för läraren i bedömningen. Resultatet visar även att digitala verktyg inte används till hela idrottsundervisningen eftersom det upplevs finnas nackdelar med införandet av digitala verktyg som t.ex. att det kan störa undervisningen samtidigt som det är tidskrävande och kan ta bort rörelsetid.

Behovet av att skapa en digital detaljplan anses bland aktörer som ett måste i framtiden. Detaljplanen bör utvecklas för att kunna visualisera och förklara detaljplanens bestämmelser på ett tydligare sätt än vad det görs idag. Tidigare studier belyser att BIM och GIS kan tillämpas i detaljplanen, detta gör då att detaljplanen kan tillhandahålla nya funktioner och förbättra visualiseringen som idag ses som ett stort behov. Genom att förstå vad som gör detaljplanen svårtolkad och svår att visualisera skapar det ett underlag att ta fram en digital detaljplan som besvarar framlagda problem. Detta kan då skapa möjligheter till flera förbättringar, så som detaljplaneprocessen, bygglovshanteringar samt att kommunikation mellan aktörer förbättras. Syftet i den här studien är att kartlägga vad berörda aktörer har för problem med dagens detaljplan. Även hur en 3D-detaljplan ska tillämpas, samt vad den kan innehålla för ytterligare information eller nya funktioner. Studien genomförs med en kvalitativ metod. Genom litterära studier undersöks vad för möjligheter en 3D-detaljplan kan erbjuda. Vidare utförs semistrukturerade intervjuer med aktörer som är direkt berörda av detaljplanen, så som företag, kommun, arkitekter samt medborgare för att undersöka vad de ser för möjligheter med en 3D-detaljplan och vad de ser för problem med dagens detaljplan. Analysen och diskussionen resulterar i vilka möjligheter en 3D-detaljplan har vid ett utförande och vad som krävs för att det skall bli en verklighet. En övergripande slutsats är att en 3D-detaljplan idag ses som svår att utföra, under studien kom det fram flertalet bidragande faktorer. De viktigaste faktorer som krävs att undersöka är att se till att en gemensam standard mellan företag, kommun och arkitekter över hela landet måste sättas. Utan detta fastställt kommer det skapa en rad problem mellan aktörer att ta emot och skicka olika slags information som kan leda till att viktig information missas. Författarna kom även fram till att detaljplanen inte ska visualiseras utan att ett nytt visualiserings-system ska skapas för att stötta detaljplanen med att visualisera och lättare tolka den. / The zoning plan is considered difficult to interpret and there is a great need to digitize it. Previous studies highlight that BIM and GIS can be applied in the zoning plan, this means that the zoning plan can provide new functions and improve visualization. An implementation can create opportunities for several improvements, such as the zoning plan process, building permit management and communication between actors can be improved. The purpose of this study is to map out what problems the relevant users have with today's zoning plan. Also, how a 3D-zoning plan should be applied, and what it can contain further for information and new functions. The study is conducted with a qualitative method. By studying literary studies, what possibilities a 3D-zoning plan can offer is examined. In the study, semi-structured interviews are conducted with municipalities, construction companies, architects and private individuals to understand what needs to be developed, and how it should be conducted. Analyzing and discussing results in what opportunities a 3D-zoning plan has for an implementation and what it takes to make it a reality. An overall conclusion is that a 3D-zoning plan is difficult to implement today. During the study several factors contributing to this conclusion. Common standards between companies, municipalities and architects must be determined. The authors' conclusion is that the zoning plan should not be visualized, instead a new visualization system should be created to support the zoning plan.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur riskbedömning för svenska försäkringsgivare har påverkats av digitaliseringen, med fokus på asymmetrisk information.  Med försäkringstagarens ökade möjligheter att jämföra och teckna försäkringar på internet belyser vi från försäkringsgivarens perspektiv problematiken med att minimera asymmetrisk information när kontakten med kunden sker automatiserat. Digitaliseringen har inte enbart inneburit problem för försäkringsgivare i form av automatiseringen utan ger även möjligheter till att samla in och analysera mer data. Undersökningen är av kvalitativ ansats och insamlingen av empiri har utförts med hjälp av fem intervjuer med personer inom den svenska försäkringsbranschen.  Studien visar att digitaliseringen påverkar, i vissa fall och i vissa fall inte, svenska försäkringsgivare. Digitaliseringen öppnar upp nya möjligheter för gemene man att begå försäkringsbedrägeri samtidigt som den minskar försäkringsgivarnas asymmetriska information gentemot kunderna. Vidare tyder analysen på att bedömningsprocessen inte har påverkats av digitaliseringen men att själva bedömningen har förändrats. Digitaliseringen ställer högre krav på utredning och granskning av skadeanmälningar trots stävjande kontrollmekanismer som minimerar den asymmetriska informationen. / The purpose of this study is to describe and analyze how the risk assessment for insurers has been affected by digitization, with a focus on asymmetric information.  With the policyholder's increased opportunities to compare and underwrite insurance on the internet, we highlight from the insurer's perspective the problem of minimizing asymmetric information when contact with the customer is automated. Digitization does not only cause problems for insurers because of automation, but also provides opportunities for collecting and analyzing more data. The survey is of a qualitative approach and the collection of empirical data has been carried out with the help of five interviews with people in the Swedish insurance industry.  The study shows that digitization has in some cases, and in some cases not, affected Swedish insurers. Digitization opens up new opportunities for common people to commit insurance fraud, while at the same time reducing the insurers' asymmetric information against customers. Furthermore, the analysis indicates that the assessment process has not been affected by digitization but that the assessment itself has changed. Digitization places higher demands on the investigation and examination of claims notifications, despite constraining control mechanisms that minimize the asymmetric information.

I läroplanen för förskolan fastställs att barn ska få möjlighet att bilda sig en uppfattning om de digitala verktyg de kan komma att möta. Skollagen beskriver rätten till likvärdig utbildning oavsett var barnen befinner sig i landet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen sett till förskollärarens användande av digitala verktyg i två olika kommuner. Vilka former av förskollärares användning av digitala verktyg kan identifieras i två närliggande kommuner? Studien är förankrad i ett sociokulturellt perspektiv. Enkätformulär sändes till 38 förskollärare inom kommunal och fristående förskoleverksamhet i två närliggande kommuner. En kvantitativ och kvalitativ bearbetning av svaren ger resultatet att förskollärare använder sig utav digitala verktyg i förskolan oavsett vilken kommun de arbetar inom. Användningen är lägre inom fristående förskolor och där uttrycks mer behov av kompetensutveckling. En kommun visar på resultat där de procentuellt har högt användande av digitala verktyg, upplever det lättarbetat och de har de kunskaper som krävs. Därtill pekar studiens resultat på att digitala verktyg används på olika sätt i verksamheterna. De används i högre grad i det egna användandet där barnen inte är involverade. Om barnen involveras sänks det veckovisa användandet av digitala verktyg med 31–58 procent. Slutsatsen blir att i användningen av digitala verktyg i undervisningen begränsas barnen i sina möjligheter att kunna bilda sig en uppfattning om de digitala verktyg de kan komma att möta. En tankeväckande slutsats med minskat lärande, sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom lärande sker genom interaktion i ett socialt sammanhang.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med rörelseaktiviteter i samband med att digitala verktyg implementerats i förskolans utbildningsuppdrag. I studien blir det sociokulturella perspektivet på barns lärande betydelsefullt som teoretisk utgångspunkt då barnen genom interaktioner i sociala samspel, kommunicerar, förmedlar och utbyter kunskaper samt lär av varandra.   För att genomföra undersökningen valdes semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog åtta förskollärare ifrån fyra olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärarna använder digitala verktyg i inomhusmiljön för att utmana barnen i rörelseaktiviteter samt framkommer det att utomhusmiljön berikar förskollärarnas möjliggörande av rörelseaktiviteter i förskoleverksamheten. Därutöver visar resultatet att implementeringen av digitala verktyg påverkar barnens rörelseaktiviteter ur en positiv bemärkelse då förskollärarna använder verktygen som ett komplement till rörelseaktiviteter.

No description available.

En kommersiell lokaltidning förväntas leverera kvalitetsjournalistik till allmänheten och samtidigt är de beroende av att människor är prenumeranter som betalar för deras journalistik. Detta ställs på sin spets vid en krissituation när samhällets behov av korrekt information är stort. År 2018 var betalväggar relativt nytt i svensk lokalpress och när de stora skogsbränderna bröt ut blev en central fråga vad som skulle vara öppet respektive låst innehåll. Syftet med studien är därför att undersöka hur en lokaltidning agerar vid en krissituation i sina dubbla uppdrag, samhällsuppdraget som informationsförmedlare, och kravet på ekonomisk lönsamhet. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 226 artiklar på Helahälsinglands sajt under skogsbränderna 2018 i Hälsingland. I undersökningen studerades antalet artiklar bakom betalvägg, innehållet i artiklarna och artiklarnas texttyper. Som komplement till detta genomfördes även sex kvalitativa samtalsintervjuer där vi undersökte vilka riktlinjer kring betalväggar som journalisterna på redaktionen Helahälsingland utgick från, samt hur det kändes att arbeta under en krissituation och samtidigt axla de dubbla journalistiska uppdragen. I resultaten framgår att journalisterna påverkades av den kritik som de fick från läsarna om att mycket material var bakom betalvägg. Det demokratiska uppdraget vägde tyngre hos journalisterna och det ledde till att fler artiklar var öppna än vad riktlinjerna inom koncernen rekommenderade. Strategin med betalväggar var ny för både läsarna men även för redaktionen i Hälsingland, vilket också påverkade besluten som togs eftersom modellen inte var tillräckligt etablerad. Resultaten i den kvantitativa studien visar att fler artiklar var öppna än låsta under den aktuella perioden. Det material som oftast var öppet var notiser och viktig information till allmänheten, samtidigt som materialet bakom betalvägg oftast var mer resurskrävande och genomarbetad journalistik så som bland annat reportage.

I och med coronapandemin tvingades många svenska skolor att övergå från fysisk klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Denna kvalitativa studie undersöker hur fem lärare i svenska som andraspråk för vuxna upplevde att vara lärare i ett digitalt klassrum, jämfört med ett fysiskt. Syftet är att förstå dessa lärares upplevelser och härmed nå ett vidare perspektiv på den digitala omställningens påverkan på lärarna och lärarrollen. Materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med de fem lärarna. Tre centrala teman framträdde: lärarrollen, kontakten med eleverna samt elevernas progression. Utifrån dessa teman framkommer att lärarna i olika utsträckning upplever att förmågan att till exempel uppfatta subtila signaler i kroppsspråk och ansiktsuttryck försämras då de undervisar på distans. Flera lärare menar även att kontakten med eleverna påverkats, samt att det finns en risk för att svagare elever påverkas negativt av undervisning på distans.

Bakgrund Den 1 juli 2019 började den nya Läroplan för förskolan (Skolverket 2018) att gälla. I den nya läroplanen fanns ett nytt mål som handlar om digitalisering i förskolan. Målet handlar om att barnen ska få en adekvat digital kompetens. I dagens samhälle där vi är beroende av digitala verktyg blir frågan om vad adekvat digital kompetens står för i förskolan samtidigt som kompetens och förhållningssätt hos pedagogerna sätts på prov. Syfte Syftet är att ta reda på vad pedagoger har för förhållningssätt gentemot digitaliseringen i förskolan och hur de arbetar med att få in ett kritiskt förhållningssätt. Metod Vi har använt oss av enkäter som är en kvantitativ metod med inslag av öppna frågor som är en kvalitativ metod. I enkäterna har vi haft ett antal öppna frågor där respondenterna fått berätta om sina tankar och erfarenheter inom digitalisering. Resultat Resultatet visar på att övervägande av våra respondenter är positiva till digitalisering i förskolan samtidigt som de efterfrågar mer fortbildning. Barnen är de som nämns minst när det gäller över vilka som styr över implementeringen av digitala verktyg i verksamheten. Respondenterna tycker det är viktigt med ett kritiskt förhållningssätt då det inte finns någon forskning som styrker att det är bra med digitalisering i förskolan.