No description available.

Titel: Vitvaror i en digital värld - En fallstudie om vitvarubranschen och dess kunder. Syfte: Studien ämnar kartlägga på vilka sätt kundens beteende har förändrats inom vitvarubranschen med tanke på e-handelns utveckling. Vidare är även syftet att redogöra hur detta har påverkat marknadsaktörerna och vad som kommer att krävas av dessa i framtiden.   Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie på vitvarubranschen. Det empiriska materialet består av data från fyra semi-strukturerade intervjuer med erfarna yrkespersoner från branschen.  Slutsats: Studien visar på att kunden har blivit mindre lojal, har en större kunskap, ökade krav och ett stort prisfokus. En maktförskjutning har skett från återförsäljaren till kunden. Marknadsaktörerna har fått utveckla nya strategier för att möta kundernas nya behov. Det har även skapats en transparens kring information och pris vilket har bidragit till minskad lönsamhet. Branschens framtid kommer präglas av ännu högre konkurrens och därför kommer det krävas mycket mer av framtidens aktörer.

Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.

Den teknologiska utveckling som skett under 2000-talet har resulterat i att vi idag lever i ett digitaliserat samhälle. Samhället befinner sig fortfarande mitt i den digitala transformationen. Det lanseras ständigt nya teknologiska lösningar till marknaden vilka fortsätter driva den digitala utvecklingen framåt. Digitaliseringen påverkar inte bara vårt levnadssätt utan även företagsvärlden och de varor och tjänster som finns på marknaden. Som ett resultat av den digitala samhällsutvecklingen har rollerna för både kunder och företag förändrats i affärssammanhang. Detta är framförallt framträdande i tjänstesamhället, där mänskliga interaktioner i allt större utsträckning ersätts av teknologiska, och de grundläggande förutsättningarna i branscherna förändras. Med utgångspunkt i marknadsföring undersöker denna studie komplexiteten av digitalisering i tjänstesamhället. Utifrån tidigare forskning inom området identifierades ett forskningsgap i relationsmarknadsföringen; hur self service bidrar till kundens upplevelse av relationer till företag. För att undersöka digitaliseringens effekter på relationer har vi studerat hotellbranschen, som tidigare karaktäriserats av de mänskliga interaktionerna men som idag utmanats av samhällets utveckling. Detta har undersökts med forskningsfrågan; hur upplever kunden relationen till företag inom hotellbranschen när interaktionen mellan parterna sker via self service? Tidigare forskning om framförallt relationer, servicemötet och teknologi sammanställdes i en teoretisk referensram. Utifrån denna ram konstrueras en konceptuell modell för studien, vilken ligger till grund för den empiriska insamlingen. Syftet med denna studie är att, genom att undersöka relationen mellan kund och företag vid self service, skapa en djupare förståelse för kundens upplevelse av denna. För att uppnå detta utgår studien från en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. Till grund för studiens resultat ligger således en empirisk insamling på åtta intervjuer som analyserats relaterat till tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visar på att relationsbyggande kan ske inte bara i ett mellanmänskligt utan även i ett digitalt servicemöte. Hur kunden upplever relationen till ett företag beror däremot på hur kunden ställer sig till de nya förutsättningarna. Vårt resultat tyder på att den upplevda relationen påverkas av kundens inställning till både relationer och teknologi, vilka i sin tur bidrar till upplevelsen av förväntningar och ansvar i det digitala servicemötet. Det finns ett tydligt mönster i det digitala servicemötet att kunder ställer sig mer likgiltiga inför en relation eftersom de inte upplever samma relationsfördelar som i det tidigare mellanmänskliga mötet. Vi har identifierat att en positiv attityd mot teknologi inte utesluter betydelsen av den mänskliga närvaron i relationen, då den bidrar till trygghet i det nya sammanhanget. Ett digitalt servicemöte skapar förändrade förväntningar och roller för både kund och företag, vilka är viktiga att förstå för att möjliggöra ett relationsbyggande.

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att utveckla kunskap om studie- och yrkesvägledares användning av digitala kanaler. Genom att samhället är i en ständig pågående utveckling gällande digitalisering, visar också forskning på att våra kommunikationssätt förändras. Kommunikationen mellan oss människor har utvecklats och idag använder vi den på flera olika sätt. Mot denna bakgrund ligger studiens intresse och utgångspunkt i digitala kanaler och hur de kan kopplas samman till studie- och yrkesvägledning. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att det gemensamma för informanterna är de inte har fått kunskap om digitala kanaler från sin genomförda studie- och yrkesvägledarutbildning. Resultatet visar även på tydliga gemensamma teman och mönster som informanterna har gällande digitala kanalers användning och hur de bör utvecklas. Samtliga informanter nämner tillgänglighet, flexibilitet och anpassningsbarhet som positiva aspekter när det kommer till arbetet med digitala kanaler. Vidare framkommer även att informanterna använder olika kanaler utifrån var dem är verksamma.

Allt fler företag har insett att digitalisering är en möjlighet, om inte ett krav, för att ta steget in i framtiden. Digitalisering, vilket beskrivs som vår tids industriella revolution, är en central del i vårt samhälle för både privata och statliga organisationer. Till små företagare erbjuder leverantörer lösningar som lovar att både förenkla och effektiviseraolika processer och funktioner, men hur dessa digitala verktyg faktisktpåverkar lönsamheten har hittills varit oklart. / Introduction: More and more businesses have realized that digitalization is a possibility, if not a requirement, to take a step into the future. Digitalization, having been described as the industrial revolution of our times, is a central part of our community for private and public organizations alike. Small businesses are offered digital solutions from providers promising to both simplify and streamline different processes and functions, but how these digital tools actually have affected profitability has until now remained unclear. Purpose The purpose of the study is to investigate how digitalized Swedish small-sized companies are and what profitability these companies achieve. Method The study is of quantitative nature and has been performed using a deductive approach, meaning that the hypotheses have been formulated with the support of existing literature and theories. The study is of a cross-sectional design, showing variation in digitalization and profitability at a given time. To investigate a degree of digitalization a survey has been sent to companies across the country. The responses from the survey has been compared to financial data. Conclusion The result of the study does not show a significant correlation between the degree of digitalization and profitability. However, a significant correlation could be seen with general attitude towards digitalization, primarily measured by the presence of a strategy for digitalization. The companies with positive attitudes towards digitalization have a somewhat higher profitability than companies with negative attitudes.

I denna studie undersöks nationell vägledning av implementeringen av e-tjänster inom socialtjänsten. Den teoretiska utgångspunkten är i socialkonstruktionismen med en inriktning på empowerment. Utifrån denna teoretiska grund har en kvalitativ textanalys genomförts av SKLs (Sveriges kommuner och landsting) (SKL 2013) vägledande dokument för implementering av etjänster inom socialtjänsten. I analysen av dokumentet har fokus lagts på att undersöka förekomsten av ett brukarperspektiv. Vidare har de rekommendationer som SKL presenterar till Sveriges kommuner granskats utifrån tidigare forskning. Denna studie har kommit fram till att det föreligger ett tydligt brukarperspektiv i dokumentet men att det i delar finns brister sett utifrån detsamma som tolkats som problematiska, framförallt avsaknad av problematisering kring vissa e-tjänster som presenteras.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap gällande vad som sker när vägledningen digitaliseras och flyttar ut från det traditionella rummet till digitala kontexter. Dessa digitala kontexter är i undersökningen benämnda som digitala vägledningsrum. Undersökningen efterfrågade vägledares insikter gällande det digitala rummets möjligheter och begränsningar, hur rummet förbereds för vägledning samt på vilket sätt metod och teori används i denna digitala kontext. Sammanlagt elva vägledare intervjuades, varav åtta svenska vägledare och tre danska eVejledare. Resultatet visar bland annat att vägledare/eVejledare använder ett flertal olika digitala vägledningsrum och att ett traditionellt face-to-face i hög grad tar formen av ett digitalt one- to-one, dvs en vägledare och (oftast) en sökande möts i ett traditionellt eller ett digitalt rum. Resultatet visar även att avsaknad av kroppsspråk är en av vägledare/eVejledare ofta upplevd begränsning i det digitala rummet, samtidigt som anonymitet möjliggörs med digitaliserad vägledning. En möjlighet som flera vägledare lyfter fram som positivt och som uppskattas av sökande. Erbjuden anonymitet har visat sig öppna dörrar som tidigare varit stängda. Avslutningsvis används metod och teori i olika utsträckning beroende på vilket digitalt rum som nyttjas. eVejledarna är dock mycket samstämmiga i sina metod- och teorival eftersom eVejledning Danmark har valt att strukturera upp hela sin digitala vägledning utifrån gemensamma principer.

Då det i dagsläget byggs mycket i Sverige, byggsektorn står för en betydande del av Sveriges BNP och små och medelstora företag utgör 99,9% av Svenska företag, är det av intresse att veta hur väl dessa mindre företag är rustade för att möta digitaliseringen. Byggsektorn har legat efter andra sektorer och digitala förändringar spås intensifieras de närmsta åren. Genom en kvalitativ metod syftar denna studie till att förstå om chefer i byggbranschen besitter de ledarskapsbeteenden som krävs för det förändringsarbete som pågår och kommer med digitaliseringen. I denna studies diskussion visar vi att cheferna i fråga är redo för den förändringsprocess som kommer med digitaliseringen. De är kunniga om hur de skulle genomföra den potentiella digitaliseringen och besitter de beteenden som gör detta möjligt. Vad de missar och saknar är istället beteenden för att påbörja denna digitala förändring och internt driven digitalisering uteblir därför helt och hållet. / Since there is a lot of construction going on in Sweden right now, the construction sector accounts for a significant part of Sweden's GDP and SMEs constitute 99.9% of Swedish companies, it is interesting to know how well these smaller companies are equipped to meet digitization. The construction sector has been lagging behind other sectors, and digital changes are expected to intensify over the next few years. Through a qualitative method, this study aims at understanding whether managers in the construction industry have the leadership behaviours required for the change that is under way and comes with digitization. In this study's discussion we show that the managers in question are ready for the change process that comes with digitization. They are knowledgeable about how to implement the potential digitization and possess the behaviors that make this possible. What they lack is instead behavior to begin this digital change and because of that, internally driven digitization is completely absent.

Tid är viktigt i alla verksamheter och tid har ett ekonomiskt värde som ofta glöms bort. Det är därför viktigt att förstå vad som händer med tiden när organisationer väljer att digitalisera sig.Denna artikel syftar på att visa vilket ekonomiskt värde som uppstår i en organisation med införandet av digitala teknologier och med användningen av”Tidsläckage Teorin”.