Sjukskrivningarna har ökat markant under de senaste åren på grund av psykisk ohälsa och stress på arbetsplatsen. En bidragande orsak är den ökade digitaliseringen som medför att mängden kommunikationssätt ökar. Detta leder till ständiga avbrott under arbetet av inkommande kommunikationssignaler, vilket gör att många känner att de inte hinner med de viktigaste arbetsuppgifterna. Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationssättet skärm till skärm påverkar revisorers välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att människor mår bra av sociala relationer och interaktioner med andra människor och att detta har en positiv effekt för individers välbefinnande. För att testa våra hypoteser har en enkät skickats ut till samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Resultatet visar att ökningen av kommunikationssättet skärm till skärm i samband med digitaliseringen inte behöver vara negativ för revisorers välbefinnande. Kommunikation via mejl kan ha en positiv effekt för revisorers välbefinnande i form av den kvalitet som uppnås. Resultatet visar även att kommunikationssättet telefon har visat sig ha en positiv effekt för revisorers välbefinnande. Dessa resultat kan vara till nytta för arbetsgivare att ta del av för att på så sätt kunna få sina medarbetare att uppleva ett högre subjektivt välbefinnande genom rätt sorts kommunikation. En begränsning med studien är att urvalet endast består av godkända och auktoriserade revisorer. Ett förslag på framtida forskning är att studera hela revisorskontexten för att kunna göra mer generaliserande antaganden. Ett annat förslag på framtida forskning är att använda en kvalitativ metod för att få ta del av respondenternas åsikter djupare.

Digitaliseringen, det sägs att den aldrig kommer gå så långsamt som det gör nu. Med andra ord tror vi att utvecklingen kommer ske i allt snabbare takt i framtiden.  I dagens samhälle har de flesta tillgång till mobiltelefon och dator både på arbetet men också i hemmet. Detta får oss att fundera över hur individen egentligen skall förhålla sig till tekniken för att få en balans i livet. Vi valde att skriva om detta ämne för att vi hade en förförståelse om ämnet digitalisering. Vi ville därför studera om våra förutfattade meningar om ämnet överensstämde med verkligheten och befintlig forskning.  Syftet med denna studie var att undersöka hur den enskilde individen påverkas av digitaliseringen specifikt mejl inom arbetslivet. Vi undersökte vilken strategi individen hade för att hantera sin arbetsmejl samt hur individen påverkades av mejlen i arbetslivet. Denna kvalitativa studie innehåller sju djupintervjuer med kvinnliga chefer på en statlig myndighet i Mellansverige.  Valet av att göra en kvalitativ studie föll sig naturligt då vi såg fördelar med att ha detta förhållningssätt till det komplexa och aktuella ämnet digitalisering.  Dels ville vi få reda på hur individen upplevde, hanterade och påverkades av digitaliseringens utveckling och om personliga erfarenheter hos urvalsgruppen påverkade eftersom detta är subtil information.

I den här studien har vi undersökt vilka faktorer för interaktion som påverkar användarupplevelser vid digitalisering med AI (Artificiell Intelligens). Det vår analys och slutsats pekar på är faktorer som: otydlighet, inkonsekvens i interaktioner, brist på feedback och information men även personliga samtal och väntetider. Våra empiriska undersökningar visar på att dessa faktorer påverkar upplevelserna på olika sätt, både negativt och positivt. Genom att beakta dessa faktorer samt även möjligheterna som digitalisering med AI ger, kan detta bidra till att skapa önskvärda användarupplevelser. Våra studier har resulterat i ett designförslag där vi föreslår att AI används för rutinuppgifter, bedömningar och för att stödja dokumentation. Studien är relevant i och med att vi har identifierat att det finns luckor i tidigare forskning om just kopplingen mellan användarupplevelse, digitalisering och AI. Vi har använt kvalitativa metoder för de empiriska undersökningarna: observation och intervjuer. Vi har även genomfört en workshop för att undersöka det designförslag vi kommit fram till. Vi vill peka på att resultatet av våra undersökningar är relevant för de digitaliseringsprojekt som pågår idag, men vi ser även att det krävs vidare studier i form av att en utveckling av den föreslagna lösningen genomförs och testas, samt att man undersöker användarupplevelse vid digitalisering med AI vidare med flera fall.

Denna studie har som syfte att få en djupare förståelse för vilka olika former av kompetensutveckling som aktualiseras av digitalisering inom detaljhandeln. Två forskningsfrågor har formulerats. På vilka sätt stöds tillägnandet av ny kunskap om digitala redskap? och vilka sociala och praktiska konsekvenser finns det för medarbetarna i digitaliseringen utifrån de stödfunktioner de kan använda sig av? Tidigare forskning lyfter aspekter kring vad som stödjer en medarbetare till att delta i digitala förändringsprocesser och visar att digitalisering inte endast handlar om teknologi utan även är en pedagogisk fråga. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med åtta stycken medarbetare i detaljhandeln som arbetar på ett mellanstort hemelektronikföretag. Företaget har genomgått en omfattande digital förändringsprocess. De teoretiska utgångspunkterna för studien är de sociokulturella teoretiska begreppen, stöttor och artefakter. Studien utgår ifrån grundad teori och har en explorativ ansats. Resultaten visade på fyra stycken stöttor medarbetare använder sig för att lära sig i en digital förändringsprocess. Dessa är kollegiala, formellt instruerade, interaktiva och improviserade stöttor. Vidare visade resultaten även på de konsekvenser stöttorna fick för medarbetarna. Den kollegiala stöttan var en av de stöttor medarbetarna starkt förlitade sig på men att den var inte lika pålitlig när flera förändringar skedde samtidigt eller vid samarbetssvårigheter. De formellt instruerade stöttorna från företaget fungerade mest som en överblick och kunde upplevas som otillräckliga. Interaktiva stöttor blir mer användbara när företaget digitaliserar då mer interaktion sker via digitala verktyg. Slutligen handlar den improviserade stöttan om att medarbetare själva tar ansvar för sitt lärande med företagets stöd. Detta kunde dock resultera i att medarbetarna aldrig tog till sig de kunskaper företaget förväntade sig. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the various forms of competence development that are brought to the fore by digitalization in retail. Two research questions have been formulated. In what ways is the acquisition of new knowledge about digital tools supported? and what social and practical consequences are there for employees in digitalisation based on the support functions they can use? Previous research highlights aspects of support an employee has to participate in digital change processes and shows that digitization is not only about technology but is also a pedagogical issue. Empirics has been collected through qualitative interviews with eight retail employees who work at a mediumsized electronics company. The company has undergone an extensive digital change process. The theoretical starting point for the study is the socio-cultural theoretical concepts, scaffolding and artifacts. The study is based on grounded theory and has an exploratory approach. The results showed four scaffolding processes employees use to learn in a digital change process. These are collegial, formally instrumented, interactive and improvised support functions. Furthermore, results also showed the consequences the scaffolding processes had for the employees. Collegial support was one of the support functions that the employees strongly relied on, but results showed that it was not as reliable when several changes took place at the same time or in the event of collaboration difficulties. Formally instructed support from the company served mostly as an overview and could be perceived as insufficient. Interactive support became more useful when the company digitized as more interaction took place via digital tools. Finally, Improvisational support implies that the employees themselves take responsibility for their learning with the company's support. However, this could result in the employees never learning what the company expected.

I samband med ett allt mer flexibelt arbetsliv ökar de anställdas möjlighet att påverka var, när och hur arbetet utförs – samtidigt som samarbete och kommunikation ses som viktiga verktyg för att uppnå kreativitet, innovation och tillfredsställelse i arbetet. Detta har även inneburit att de sätt som organisationer utformar kontor och arbetssätt förändrats, vilket bland annat resulterat i uppkomsten av aktivitetsbaserade kontor. Dessa syftar att öka flexibilitet, medarbetares nöjdhet, produktivitet och hälsa. Trots de sociala relationernas vikt både för organisationens möjlighet att nå mål samt för medarbetares trivsel på arbetsplatsen, tycks tidigare forskning uttrycka hur det aktivitetsbaserade arbetssättet kan inverka på hur kommunikation sker på arbetsplatser. Denna studie har utgångspunkt i en kvalitativ ansats och syftar att undersöka och diskutera hur medarbetare upplever sociala relationer på ett aktivitetsbaserat kontor och vilka möjligheter och/eller hinder som uppstår för medarbetares gemenskap i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. Det teoretiska ramverk som presenteras berör arbetsmiljö, krav, kontroll och stöd samt sociala relationer. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av att arbeta i ett aktivitetsbaserat kontor i hög grad skiljer sig från varandra, vilket innebär att upplevelserna av samma arbetsmiljö inte delas mellan olika personer. Oavsett om intervjupersonerna är positivt eller negativt inställa till det aktivitetsbaserade arbetssättet beskriver de flesta att de sociala relationerna och gemenskapen försvåras eftersom de sällan träffar eller är i närheten av sina kollegor. Resultatet tyder även på att sociala relationer mellan enheter och avdelningar tycks förändras i ett aktivitetsbaserat kontor; vissa anser att det är enklare att kommunicera med fler personer vilket kan möjliggöra framtida samarbete, medan andra anser sig ha mindre kontakt med andra i detta typ av arbetssätt.

Elever på dagens fritidshem tillhör en generation som är uppväxt med att redan från tidig ålder använda digital utrustning. Det kan därför antas att denna typ av utrustning ingår som en naturlig del i fritidshemmets verksamhet. En granskning gjord av Skolinspektionen visar att digitala verktyg och medier för kommunikation används i liten omfattning på fritidshemmet. Syftet med studien är att kartlägga hur digitala verktyg används på fritidshem och vilka kunskaper användningen bidrar till. Datainsamlingen har genomförts genom enkät och omfattar fritidshem i Kronobergs län. Utgångspunkten för studien är att nya krav ställs i läroplanen avseende digital kompetens och utgår från fritidspersonalens syn. Det mest framträdande i resultatet är att personalen har en positiv inställning och menar att användningen bidrar med kunskap både för eleverna och personalen. Trots detta anger över hälften av deltagarna att digitala verktyg endast i liten omfattning används i styrda aktiviteter. Elevernas användning handlar främst om att spela spel och söka fakta. De kunskaper/färdigheter som digitala verktyg bidrar till är främst kunskapen om digitala texter, medier och verktyg samt förståelsen av digitala verktyg och tjänster, vilket är några av de kunskaper som nya läroplanen pekar ut för att utveckla elevers digitala kompetens. Avslutningsvis visar enkätsvaren att fritidspersonalen ser att möjligheterna är större än riskerna. Möjligheter att arbeta tillsammans i kreativa aktiviteter lyfts bl.a. fram, samt att personalen har bättre möjlighet att få en inblick i elevernas mediakultur. Detta är en viktig aspekt eftersom fritidshemmet i sitt uppdrag ska utgå ifrån elevernas intresse och därigenom skapa ett lärande.

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått under lång tid och med åtskilliga beslutfrån myndigheter och beslutande politiska församlingar. Detta utvecklingsarbete är ett försökatt i en skola, som nyligen genomfört en satsning med en Chromebook till varje elev,implementera en användning av digital teknik i ämnet religionskunskap. Syftet är att utforskaelevers kompetenser och strategier för en digital teknikanvändning samt stödja och utvecklaelvernas användning av dessa för att, i en skola med begränsad erfarenhet av digitala resurser,tillämpa och integrera dem i lärandet inom religionskunskap för ett djupare och rikarelärande. I utvecklingsarbetet kartläggs den digitala kompetensen hos eleverna i två klassersom också får arbeta med digital teknik i grupparbete och enskilt. Utvecklingsarbetet visar atteleverna har hög digital kompetens ifråga om kommunikation, om att söka information,kompletterande perspektiv och samarbete med varandra. Lärarens utmaning handlar om attfölja med i utvecklingen och uppdatera sin digitala kompetens så att den i någon mening kanmatcha elevernas för att skapa dialog och underlätta också den muntliga kommunikationen.Genom TPACK-modellens sätt att se på digital kompetens framgår det att digital kompetens isig inte är det samma som didaktisk kompetens med digital teknik som stöd.

Ordinlärning är en grundläggande byggsten och förutsättning för att förvärva kunskaper i ett främmande språk. Detta kan särskilt för lågpresterande elever innebära en stor utmaning. Idag möter lärare både möjligheterna och kraven, att utöver de traditionella didaktiska metoderna, även använda sig av digitala verktyg inom språkundervisningen. Detta medför nya alternativ för och utmaningar i undervisningen. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om lärares erfarenheter av digitala verktyg i moderna språk för lågpresterande elever. Erfarenheter från 12 språklärare i grundskolan och gymnasiet har belysts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna anser de digitala verktygen vara motivationshöjande och relativt effektiva för eleverna vid ordinlärning. Ordinlärningsprogram upplevs gynna i synnerhet lågpresterande elever för att de upplever ordinlärningen som någonting roligt och för att de kan träna i sin egen takt. Programmen används för läxläsning, som träning inför prov eller på lektioner. De utmaningar som beskrivs är framför allt de distraktionsmoment som de digitala verktygen utgör, de brister programmen har i sig, samt tekniska problem.

Undersökningens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares arbete med digitalisering i förskolan. Undersökningen har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med fokus på lärande i samspel. Resultatet visar att respondenterna är eniga om att arbetet med digitalisering i förskolan är viktigt för barns utveckling och möjlighet till en adekvat digital kompetens. Respondenternas förhållningssätt till, och vilja att använda digitala verktyg ses ha stor betydelse för undervisningens kvalitet. De digitala verktygen verkar ge möjligheter till lärande i samspel barn emellan men även mellan barn och vuxna. Slutsatsen är att respondenterna upplever att deras arbete med digitalisering i förskolan kan ge barn en god grund för sin digitala utveckling.

Syfte Syftet med detta arbete är att få en djupgående och skarpsinnig bild på hur livebranschen påverkats av COVID-19. Vi vill skaffa oss en vishet om hur företag och artister marknadsför sig, för att handskas med den nuvarande pandemin och hur de har hanterat tidigare kriser. Därefter är vår avsikt att bearbeta vårt arbete och empiri vi samlat in som tillsluteligen kan ge oss mer kunskap. Utifrån vårt syfte har vi ställt samman följande forskningsfrågor. Forskningfrågor Hur skapar livebranschen värde trots pandemi? Hur kan livebranschen tillämpa sinnena genom digitalisering? Metod I detta arbete har vi använt oss utav en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen erhålls från elva semistrukturerade intervjuer. Urvalet av intervjupersoner har baserats på deras kompetens inom forkningsområdet. Med hjälp av deras tolkningar har vi kunnat bemöta studiens syfte. Slutsats Vi kan härmed konstatera efter ett avslutat arbete att livebranschen skapar värde genom att hålla sig relevanta och kommunicera med sina anhängare. Vi har även kommit fram till att aktörer inom livebranschen använder sig av syn- och hörsel sinnet, både medvetet och omedvetet, för att nå ut till sin målgrupp. Vi ser artister och band öppet kommunicera med sina fans, via digitaliserade livesändningar. Det har lett till att fler personer engagerat sig, vilket medfört till lyckad marknadsföring. Trots att det är svårt att skapa värde inom livebranschen och nå ut till människor digitalt, har det ändå gett gynnande resultat för olika verksamheter när dem marknadsfört sig.