Denna studie behandlar lärares upplevelser av elevers användning av digitala verktyg i svenskundervisningen. För att skapa en uppfattning angående detta fenomen intervjuades sex lärare verksamma i åk F-3 genom semistrukturerade intervjuer. Kategorisering av indikatorer på lärares upplevelser skapades utefter den tillämpade teorin TPACK inför intervjutillfället, och tillförde därav ett ramverk för dess utformning. Den insamlade empirin visar att lärarna har flera liknande upplevelser men även upplevelser som skiljer sig åt. Genom tematisk analys av empirin utifrån den tillämpade TPACK-modellen ses lärares upplevelser av digitala verktyg korrelera med deras tekniska-, pedagogiska-, och ämneskunskaper. Av analysen framkommer en bild av hur de olika upplevelserna av kunskapsområden inom TPACK, resulterar i en viss utsträckning av tillämpning av digitala verktyg inom svenskämnet. Lärarnas tekniska kunskaper spelar en viss roll i hur lärare tillämpar digitala verktyg och relaterar dessa till relevant ämnesinnehåll. De tillfällen som lärarna anser att användning av digitala verktyg är fördelaktig inom svenskundervisningen, är framförallt vid isolerad färdighetsträning samt vid behov av stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet indikerar även att lärares pedagogiska övertygelse är av störst betydelse i fråga om hur och i vilken utsträckning digitala verktyg tillämpas i svenskundervisningen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska huruvida parten med personalansvar, HR, och parten med omfattande teknisk kunskap, IT, bör samarbeta för att stärka den digitala kompetensen bland medarbetare, samt undersöka vilken roll innovationsfrämjande organisationskultur har för utvecklandet av digital kompetens bland medarbetarna. Till grund för vår studie ligger den teoretiska referensramen där vi samlat tidigare forskning i ämnet. I detta kapitel tar vi upp teorier som vi anser vara relevanta för vårt valda ämne samt hur olika forskare ställer sig gentemot dessa. Teorierna som tas upp är det institutionella perspektivet, den lärande organisationen, samt resource based view. Vidare presenteras även forskning gällande organisationskultur kopplat till innovation samt kompetensförsörjning i den teoretiska referensramen. Åtta respondenter har deltagit i studien, vilka valdes ut genom att kombinera ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Resultatet pekar på att det finns ett ökat behov av digital kompetens i och med digitaliseringens frammarsch som ständigt förändrar arbetslivet. Vidare visar studien att innovationsfrämjande organisationskulturer har en positiv effekt på utvecklandet av digital kompetens då medarbetare blir trygga i att arbeta och kommunicera digitalt. Slutligen påvisar resultatet att ett samarbete mellan HR och IT kan vara fördelaktigt för utvecklandet av digital kompetens men ytterligare studier kring ett konkret tillvägagångssätt för utformandet av ett sådant samarbete är nödvändigt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på digitaliseringen i svenskämnet iförhållande till revideringen av ämnesplanen från Skolverket och annan litteratur.Frågeställningarna som ska besvaras är tre och lyder: Hur använder tio svensklärare digitalaverktyg i undervisningen? Hur påverkas tio lärares pedagogiska roll av den nya revideringen iämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet? På vilket sätt anser lärare att elever påverkasav digitaliseringen i klassrummet. Resultatet visar att några lärare använder dator som ettkomplement till undervisningen och andra använder den mindre. Några lärare är positiva tilldigitala verktyg för att de ser en utveckling i hur eleverna skriver och resten av deltagarnatyckte att det var ett störningsmoment.

Utvecklingen av ny kommunikationsteknik, digital teknik, har gett upphov till tillväxten av digitalisering med potential att förespråka förändring inom organisationer. Trots detta kämpar tillverkande företag aktivt med förståelsen för hur digitalisering kan integreras inom produktionen för att ta del av dess fördelar. Den pågående utvecklingen medför dessutom allt högre krav på anpassning inom tillverkning för att möta konsumenters växande behov, vilket i många fall bidrar till en produktion karaktäriserad av komplexitet. Ett ökat fokus på anpassning i produktion påverkar framväxten av hur digitalisering bör bemötas och därför bör en större andel företag undersöka digitaliseringen i syfte att optimera nyttjandet av dess potential. Studiens syfte är därför att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser inom tillverkande företag, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ. En kvalitativ fallstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och observationer som angreppssätt för studiens datainsamling. Resultaten från studien återspeglade behovet av kunskap för digitaliseringens integrering inom produktion och lyfter fram fallstudieföretagets dimensioner av möjligheter och utmaningar att beakta vid digitaliseringsprocessen. För att stödja digitaliseringsprocessen påvisade resultaten att företag med komplex produktion måste beakta digitalisering som förändringsprocess, förändringsledning med vikten av organisatorisk förankring, produktionskontroll, informationshantering, resurssäkring, komplexitet och tekniska överväganden. Slutligen motiverade resultaten digitaliseringens potential att förbättra och ge stöd för komplexa processer i produktion. Studien utökar befintlig forskning och för en resultatrik digitalisering närmare praktiken för tillverkande företag inom den studerade kontexten.

Företaget SkyltCity är ett litet företag inom b2b-branschen som i dagsläget inte är särskilt digitalt orienterade och de känner att det nuvarande arbetssättet inte genererar tillräckligt många nya kunder. Därför har ett intresse väckts hos företaget att se över möjligheterna att jobba mer digitalt och om det skulle kunna genererar fler nya kunder för företaget. Denna studie gjordes för att vägleda företaget i denna fråga. En teoretisk referensram har använts för att undersöka tidigare forskningslitteratur som i sin tur har använts för att formulera lämpligt underlag för skapandet av frågor till två intervjuguider. Den ena intervjuguiden har använts i en intervju med fallföretaget och den andra har använts i intervjuer med några av fallföretagets kundföretag. Genom de totalt fyra intervjuerna har data samlats in som ställts i relation till den teoretiska referensramen för att skapa en analys av insamlade data. Undersökningsfrågorna gällde hur aktuellt digitalisering är för fallföretaget, hur de anställda i företaget kan påverkas vid en eventuell digitalisering och på vilka sätt företaget kan arbeta för att nå ut till fler kunder. Slutsatserna från fallstudien handlar mycket om att en hög grad av digitalisering kan medföra både positiva och negativa saker. En hög grad av digitalisering visade sig inte vara särskilt viktigt när det gäller fallföretaget och troligen många andra små företag inom b2b-branschen. Istället är det viktigt att det finns ett ansikte utåt i form av en lättillgänglig hemsida genom vilken intresserade företag kan gå in för att ta kontakt med företaget.

At today's manufacturers, reactive maintenance mostly takes place instead of prevention. At the same time, maintenance is seen as a necessary evil and many companies have no direct strategies or goals for maintenance. In today's maintenance, Industry 4.0 with digitalisation has begun research in and new methods and ideas are produced for more efficient maintenance. The purpose of this study is: To increase the knowledge of how manufacturers can understand and develop a strategy to achieve preventive maintenance and at the same time find essential elements for maintenance digitalisation.   Through a literature study, the existing research in prevention and digitalisation in maintenance was studied. To supplement, a single-case study was also conducted that included interviews from a manufacturing company that has reactive maintenance. Two focus groups were also conducted, one on the case company but also on another manufacturing company to compare the answers to the theory.   The study shows that there are several root causes that cause manufacturers to remain in reactive efforts in maintenance and it can be difficult to get out. This creates expensive costs for the manufacturer and stress for the maintenance operators. To get out and move towards more prevention, it is important to start with the basics, which is to have a strategy that has been jointly agreed within the organisation. Therefore, it is also important with training and choosing the right kind of maintenance depending on the machine and complexity. The last research question is more complex and it turned out that there are factors in digitalisation where manufacturing companies with reactive maintenance develop and use.   By understanding the causes and seeing elements to deal with preventive maintenance, manufacturers can practically use the study to achieve their maintenance goals. Regarding digitization, it is a step further and try to see if it is practical to implement at a company with reactive maintenance.   The study only covered information about a specific machine that is the base for generalisation within the case company factory plant. At the same time, the study focused only on the step between reactive and preventive maintenance in order to delimit the theoretical part.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några ämneslärare i svenska på gymnasiet anser att elevernas talspråk influerar skriftspråket. Fem intervjuer har genomförts med ämneslärare i svenska språket. Det framgår av resultatet att ämneslärarna inte undervisar specifikt om talspråket och skriftspråket, men att de inkluderar det i olika moment eller när de ska rätta elevtexter. Det framkommer även att vissa av informanterna anser att eleverna inte utvecklas i stor omfattning i användningen av talspråk respektive skriftspråk under tre år i gymnasiet, men att vissa kan göra stora framsteg på kort tid. Det framkommer även att elevernas inställning för det mesta är att de enbart vill göra sig förstådda för läraren. Vissa elever bryr sig inte om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, medan andra elever försöker utvecklas inom detta område. Därutöver framkommer det även att chattspråket har en påverkan, vilket lärarna noterat. Det är förkortningar av ord, talspråkliga inslag och även emojis. Slutsatser dras härav att elever behöver arbeta mer med skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, då detta är något som de kommer att ha användning av i framtiden. Nyckelord: Didaktik, digitalisering, skolspråk, skriftspråk, talspråk, ämnesspråk.

Digitala verktyg i undervisningen har ökat stadigt sedan 1990-talet, likaså kraven på digitalisering inom alla skolämnen. Idag har varje elev tillgång till diverse olika digitala verktyg, både inom skolmiljön och privat. Syftet med denna studie har varit att identifiera och beskriva lärares attityder till de digitala resurserna när det kommer till utveckling av elevernas muntliga kommunikativa förmåga samt vilka faktorer som påverkar dessa attityder. Utfallet visar att skolor har god tillgång till digitala resurser samt att lärarna har en positiv inställning till användandet av dessa men att lärarna upplever svårigheter att implementera resurserna som ett pedagogiskt verktyg eftersom de känner sig osäkra på hur dessa skall användas på grund av sina begränsade kunskaper. Resultatet tyder också på att en markant förändring i lärarens dagliga arbete har skett. De slutsatser som framgår är att lärarnas individuella attityder har en stor inverkan på inkluderingen av digitala verktyg, i synnerhet verktyg som används som pedagogisk resurs. Införandet av digitala resurser ställer nya krav på lärarens egen digitala kompetens. En reflektion är att de digitala verktygen bidrar till en god utveckling av muntlig kommunikationsförmåga, men att lärarna behöver tid att sätta sig in i de digitala verktygen.

The company’s survival is dependent on digitalization. This I because they need to adapt to the customer value, keep their market shares and this will contribute to the company’s growth. One industry that is behind everyone else in the digitalization work is the real estate industry. There are a lot of digital tools that can be used, but despite this, not many of this are used today. If the real estate company’s start to digitalize their work, there are possibilities to increase earnings and cost savings. The purpose of this study is therefor to gain a better understanding for how public housing companies can work with digital tools in facility management that can lead to cost-savings.  In this Study an abductive research approach has been used. Furthermore, a qualities study has been implemented where the authors have interviewed nine different companies that are a public housing company. By gathering theories from earlier research studies, the theoretical framework was created.  Based on the results from the collected empirical data and the theoretical framework it is a fact that the real estate industry is behind the digitalization work compared to other industries. This because they are not exposed to competition and therefor, they do not have the incentive to change. The will is there but a lot of company’s do not see the economical win and consider the investments costly.

Inledning Det har länge diskuterats kring om digitala verktyg behövs i förskolan eller inte. Efter den reviderade läroplanen 2018 har förskolan fått tydligare mål gällande användandet av digitala verktyg. För förskollärare är det numera obligatoriskt att arbeta med digitala verktyg, vilket alla förskollärare inte gör enligt vår studie och egna erfarenheter. Idag kan vi se att förskollärares inställning och hur de ser på digitalisering påverkar om digitala verktyg används i verksamheten eller inte. Ljung-Djärf, Åberg-Bengtsson och Ottosson (2005) beskriver att det bland förskollärare finns en osäkerhet kring användandet av digitala verktyg. De menar på att det kan beror på pedagogernas kvalifikationer, antagande och attityder till ämnet. Nilsen (2018) menar på att förskollärarens kunskap och kompetens spelar en stor roll för förskollärarens inställning till digitalisering. Vår studie grundar sig i den sociokulturella teorin, där barn i sociala sammanhang lär i samspel med andra. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i den dagliga undervisningen i förskolan arbetar med digitala verktyg och digitalisering. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få svar på frågeställningen. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare som är verksamma på fem olika förskolor runt om Göteborg. Resultat Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har olika förhållningssätt gentemot digitala verktyg i förskolan. Detta gäller inte bara kring hur och om de använder sig av digitala verktyg, utan även vad de tycker om och hur de tolkar den reviderade läroplanen Lpfö 2018. Det förskollärarna behöver och önskar är mer kompetensutveckling i form av utbildning av digital teknik och digitala verktyg. Majoriteten av förskollärarna tycket att den reviderade läroplanen är bra och behövs för samhällsutvecklingen. Inställning, intresse och olika resurser såsom tid, ekonomi, kompetensutveckling och utbildning har en stor betydelse för hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen i verksamheten. Alla förskollärare har tillgång till artefakter såsom ipads/lärplatta och projektorer. Men andra verktyg som digitala mikroskop och programmeringsrobotar är det ett fåtal som har tillgång till. Förskollärarna lyfter även vad för positiva och negativa effekter digitalisering kan innebär.