Problemformulering: Hur har digitaliseringen påverkat verksamhetsstyrningen inom revisionsbranschen? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den ständigt utvecklande digitaliseringen påverkar revisionsbyråers tillvägagångssätt när de designar sina styrpaket och strukturerar sina organisationer. Metod: För att undersöka hur digitaliseringen har påverkat verksamhetsstyrningen har en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats bedrivits. Valet att studera de största revisionsbyråerna i Sverige grundar sig på att det finns välutvecklade existerande styrsystem i bolag med denna storlek. Empirin som har insamlats för att besvara frågeställningen harskett genom intervjuer med revisorer utifrån en semistrukturerad intervjumetod. Slutsats: Stora revisionsbyråer är beroende av att ha en väletablerad klankontroll och sofistikerad företagskultur. Det finns tendenser till att beteendekontroll tar en allt större roll inom styrningen. Digitaliseringen bidrar till att arbetsprocesserna effektiviseras och träffsäkerheten ökar men det ställer även nya krav på hur organisationerna strukturerar sig och tvingar dem till att tänka på nya sätt att styra organisationen.

Abstract Bachelor thesis, 2FE24E, Program of Master of Business Administration and Economics, School of Business and Economics Linnaeus University, Spring 2023. Authors: Adam Lindqvist Mannsåker & William Håkansson Tutor: Christoffer Lokatt Examiner: Pia Nylinder Title: Investments in Digitization - A case study on how nine different SMEs reason about investments in Digitization, and what challenges and opportunities arise when making investment decisions. Background and problem: In today's society digitalization is important for SME to grow as a business and improve efficiency. But to use digitalization an investment has to be made. For many companies it is hard to know the best possible way to invest in digitalization and all companies do it differently. This study therefore goes into nine different SME and takes a closer look to see how they are investing in digitalization, but also what challenges and opportunities occur during the process of investing in digitalization.  Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how SMEs reason about investments in digitization. The study also aims to identify the biggest opportunities and challenges that SMEs face in connection with such investments and what experiences they have of it. By focusing on SMEs, the research can contribute to the theoretical understanding of investment decisions related to digitization. This is because digitization is in constant development and thus companies also need to constantly develop. Method: A qualitative case study has been carried out at nine different companies in different industries. Therefore the study has nine respondents interviewed through semi-structured interviews.  Conclusion: SME have realized the importance of digitalization to increase efficiency and achieve growth. Challenges include a lack of knowledge about digital investments and the difficulty in assessing returns. Despite this, SME realize the importance of investing in digitalization and adapt their decisions and methods according to their resources.

Digitalisering leder till att många arbetssätt behöver förnyas alternativt ersättas med nya. Byggbranschen hör till en av världens minst digitaliserade branscher och även de svenska byggföretagen visar på en låg digitalisering. Vikten för att öka digitaliseringen inom byggbranschen ökar eftersom de flesta branscher digitaliseras i en rasande takt. Implementering av BIM är ett exempel på ett arbetssätt som digitaliserar arbetet inom byggbranschen.   Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Veidekke i syfte att kartlägga de utmaningar som finns med att använda BIM-modell som bygghandling i produktion samt identifiera lösningar på hur utmaningarna kan lösas. Dessutom undersöker arbetet framtidsutsikten gällande att använda BIM-modell som bygghandling. Arbetet har undersökt frågeställningarna på ett specifikt projekt, NKH. Projektet omfattar en om och tillbyggnad av ett avloppsreningsverk i Botkyrka kommun. Metoderna som implementerats i arbetet är litteraturstudie, undersökning av modell, enkätundersökning och intervjuer. Eftersom arbetet undersöker frågeställningarna utifrån det specifika projektet NKH har intervjuer och enkäter besvarats av tjänstemän arbetande på projektet. Intervjuerna har genomförts av åtta personer med varierade yrkesroll och enkätundersökningen har besvarats av 21 personer.   Resultatet redovisar att det finns fyra omfattande utmaningar med BIM-modell i produktion. Bristande kunskap, bristande information i modell, revideringshantering och uppdaterad modell samt användarvänligheten. Slutsatsen för att lösa de identifierade utmaningarna är bland annat utbildning, tillsätta en roll ansvarig för modellen samt utveckling av system och program. Samtliga resultat har validerats med tidigare arbeten och projekt. Gällande framtidsutsikten påvisar arbetet att BIM-modell som bygghandling är framtiden men slutsatsen visar att i dagsläget omfattas den av många utmaningar som försvårar implementeringen fullt ut. / Digitization necessitates the renewal or replacement of various work processes. Among industries worldwide, the construction sector is one of the least digitized, and this applies even to Swedish construction companies. The significance of increasing digitalization in construction is growing rapidly, as most other industries are undergoing a rapid digitization process. Implementation of BIM is an example of a working method that digitizes work in the construction industry.   This thesis was conducted in collaboration with Veidekke with the aim of identifying the challenges associated with utilizing BIM models as construction documents during production and finding solutions to address these challenges. Additionally, the study examines the future prospects of using BIM models as construction documents. The research focuses on a specific project called NKH, which involves renovating and extending a wastewater treatment plant in Botkyrka municipality. The employed methods include a review of relevant literature, analysis of the BIM model, conducting a questionnaire survey, and carrying out interviews. Since the study investigates the issues within the context of project NKH, all interviews and questionnaires were completed by individuals involved in the project. Eight individuals with diverse professional roles conducted the interviews, and the survey received responses from 21 participants.   The findings reveal four major challenges associated with BIM models in production: a lack of knowledge, insufficient information within the model, difficulties in managing revisions and keeping the model up to date, and issues related to user-friendliness. The proposed solutions include training programs, appointing a designated role responsible for the model, and developing systems and programs. All the results have been validated through previous research and projects. Regarding future prospects, the study concludes that BIM is the future; however, its implementation is currently hindered by numerous challenges.

Digitalisering är ett begrepp som flitigt nämns inom diskussioner kring effektiviseringsmöjligheter. För att kunna digitalisera krävs kompetens, vilket medför ett större behov av kompetens och därmed ett större fokus på kompetensförsörjning. Digitaliseringen är central när teknologi används för att förbättra och effektivisera verksamheter. I syfte att kunna utveckla och implementera digitala lösningar är det avgörande att ha tillräcklig kompetens och kunskap inom organisationen. Forskningsproblemet är av stor betydelse eftersom det berör utmaningarna som offentliga organisationer står inför när det gäller kompetensförsörjning i samband med digitaliseringen. För att lyckas med digitaliseringen krävs det att organisationerna har tillräcklig kompetens om digitala verktyg och teknologier. Utmaningarna som uppstår vid kompetensförsörjningen kan vara avgörande för framgången av digitaliseringsprojekt och initiativ. Med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi och semistrukturerade intervjuer har utmaningarna som regionen ställs inför i digitaliseringsarbetet studerats, främst i förhållande till kompetensförsörjning. I det insamlade datamaterialet kunde man notera tre framstående utmaningar som regionen upplevde: brist på spetskompetens, attityder gentemot förändringar inom organisationen samt utmaningar vid genomförande av projekt. Studien visar även att viljan att digitalisera är hög men att de ännu inte lyckats maximera värdet som finns i att digitalisera analoga processer - därmed finns utrymmen för förbättringar i regionen vad gäller maximering av digitaliseringens potential. / Digitalization is a term that is frequently mentioned in discussions about efficiency improvement opportunities. In order to digitalize, competence is required, which leads to a greater need for competence and thus a stronger focus on competence supply. Digitalization is central when technology is used to improve and improve the efficiency of operations. In order to develop and implement digital solutions, it is crucial to have sufficient skills and knowledge within the organization. The research problem is of great importance because it addresses the challenges that public organizations face in terms of competence supply in combination with digitalization. The success of digitalization requires that organizations have sufficient competence in digital tools and technologies. The challenges posed by competence supply can be crucial to the success of digitalization projects and initiatives. Using a qualitative research strategy and semi-structured interviews, the challenges faced by the region in the digitalization work have been studied, mainly in relation to competence supply. In the collected data material, it was possible to note three major challenges experienced by the region: lack of expertise, attitudes towards changes within the organization and challenges in the implementation of projects. The study also shows that the willingness to digitalize is high but that they have not yet managed to maximize the value of digitalizing analogue processes - thus there is room for improvement in the region in terms of maximizing the potential of digitalization.

PropTech var ett begrepp som genomsyrade fastighetsbranschen sedan några år tillbaka, även om fastighetsbolag, akademiker eller finansiärer hade olika tolkningar om vad som ingick i samlingsordet, användes det frekvent för att beskriva olika typer av teknik inom fastighetssektorn. Denna teknik hade potentialen att utmana eller till och med helt förändra sättet på vilket fastighetsbolag bedrev sin verksamhet. Syftet med rapporten var att reda ut hur fastighetsbolagen definierade begreppet PropTech i sin verksamhet, samt huruvida de hade gjort interna utredningar eller analyser av tekniken. Detta för att se om det fanns en gemensam bild av vad som ingick i PropTech bland etablerade bolag och vad lösningarna resulterade i vid praktisk tillämpning. För att besvara frågeställningen använde författaren sig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sakkunniga inom fastighetsbolagen. Därutöver analyserades materialet vidare, vilket presenterades i arbetets resultatavsnitt. Studien kom fram till att fastighetsbolagen inte hade en definition av PropTech inom bolagen. Däremot arbetade fastighetsbolagen ständigt med utredningar kring tekniken och hur den skulle implementeras på bästa sätt, främst genom pilotprojekt. Förslag till framtida forskning var att undersöka informationsluckan mellan PropTech-bolagen och fastighetsbolagen så att teknikbolagen utvecklade teknik som efterfrågades av fastighetsbolagen. / PropTech was a concept that permeated the real estate industry for several years, even though real estate companies, academics, or investors had different interpretations of what was encompassed by the term. It was frequently used to describe various types of technology within the real estate industry. Technology that could challenge or even completely change the way real estate companies conducted their business. The purpose of the report was to clarify how real estate companies defined the concept of PropTech within their companies and whether they had conducted internal investigations or analyses of the technology. This was done to determine if there was a common understanding of what was included in PropTech amongst established companies and whether the solutions resulted in practical applications. To address this inquiry, the author employed a qualitative method, conducting interviews with experts within real estate companies. Furthermore, the material was analyzed, as presented in the results section of the paper. The study concluded that real estate companies did not have a definition of PropTech within their organizations. However, real estate companies were continuously engaged in investigations regarding the technology and how it should be implemented in the best possible way, primarily through pilot projects. A suggestion for future research was to investigate the information gap between PropTech companies and real estate companies, allowing technology firms to develop solutions that were in demand by real estate companies.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadiematematiklärares perspektiv på digitalisering i klassrummen, samt vilka för- och nackdelar de möter när de använder digitala verktyg. Forskningsfrågorna som jag utgick ifrån i min studie var: 1) Vilken syn har matematiklärare för årskurs 7–9 angående digitalisering i matematikundervisningen? 2) Hur ser matematiklärare för årskurs 7–9 på begreppet effektiva digitala verktyg i matematikundervisningen? och 3) Vad ser matematiklärare i årskurs 7–9 som för- och nackdelar med digitalisering i matematikundervisningen? Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys som gjordes utifrån de intervjuade högstadiematematiklärarnas erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna studerades utifrån två teoretiska perspektiv, nämligen det sociokulturella och fenomenografiska. Utifrån resultaten i min undersökning så anser sig matematiklärarna i årskurs 7–9 behöva förbättra sin digitala kompetens till följd av den ständiga digitala utvecklingen i vårt samhälle. Digitalisering innebär enligt högstadiematematiklärarna användningen av digitala verktyg i det dagliga livet. Effektiviteten av de digitala verktygen i matematikundervisningen visade sig variera, där de upplevdes som mest effektiva när eleverna fick möjlighet att interagera med dem, som till exempel appar, medan effektiviteten hos dem sjönk då eleven var passiv, till exempel vid filmtittande. Lärarens stöttning (scaffolding) av eleverna ökade effektiviteten hos de digitala verktygen. Fördelar med digitala verktyg uppgavs bland annat vara att de gjorde undervisningen mer individanpassad och främjade lärandet medan nackdelar som framhölls till exempel var att de kunde påverka elevernas koncentrationsförmåga och göra dem mindre produktiva. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka elevers uppfattning om digitalisering och de digitala verktygens användning inom matematikundervisningen.

Samhället blir alltmer digitaliserat, vilket också märks i förskolans utbildning. Utifrån denna ökade grad av digitalisering, ställs högre krav på förskollärares digitala kompetens som också kan ses innefatta den pedagogiska dokumentationen. Förevarande studies syfte har varit att beskriva förskollärares upplevelser av sin egen digitala kompetens, i relation till användningen av en delaktighetstillvänd pedagogisk dokumentation, i förskolans kontext. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, vilket relaterar till förskollärarnas egna upplevelser om sin digitala kompetens och barns delaktighet i relation till den pedagogiska dokumentationen. Genom fenomenologiska livsvärldsintervjuer framkommer det i studiens resultat att förskollärarna upplever sin egen digitala kompetens ha betydelse för användandet av en delaktighetstillvänd pedagogisk dokumentation, där den digitala kompetensen också upplevs innefatta en tidsetisk dimension. Utifrån studiens resultat och diskussion framkommer slutsatsen att förskolans pedagogiska dokumentation innefattar en tidsetisk dimension, som både handlar om den tid som ges till dokumentationsarbete och om den tid som finns för reflektion både i och ur barngruppssammanhang. Ytterligare en slutsats som framkommer i studien är att de digitala verktygens betydelse för den pedagogiska dokumentationen upplevs vara av stor vikt, men att dessa också kräver en etisk reflektiv praktik- vilket kan vara en utmaning att få till utifrån den tid förskollärare har till sitt förfogande i förskolan.

Sociala och digitala medier blir en allt större del av barn och ungas vardag. Samtidigt utvecklas nya former av artificiell intelligens och strategier som används av olika typer av aktörer för att informera, marknadsföra men även vilseleda människor till en viss åsikt. Studier visar att barn ochunga ofta saknar kunskaper som hjälper dem att analysera den information de möter genom olikatyper av medier, specifikt material som presenteras i video eller bildformat. Relevant undervisning inom källkritik blir därför en allt mer betydande del inom skolan och samhällskunskapen. Denna studie syftade till att undersöka hur lärare undervisar inom området källkritik, men även deras egna uppfattningar av kompetens inom digitalisering och elevers upplevelser på sociala medier. Resultatet visar att lärare anser sig behöva mer kunskap om sociala medier och inom arbetssätt som gynnar ett källkritiskt förhållningssätt. Resultatet visar även att analys av material på sociala medier sällan används, med bakgrund i att man anser sig sakna kunskap inom området, vilket potentiellt skapar ett kunskapsglapp i förmågan att kritiskt granska och analysera information.

Digitaliseringen har medfört nya möjligheter för startup-företag, som Sverige årligen ser en ökning utav. Den digitala marknadsföringen har öppnat upp nya möjligheter för startup-företagen att nå ut till konsumenter på nya innovativa sätt. Även om digitaliseringen gett upphov till många möjligheter, har utmaningarna blivit fler. De flesta startup-företag har små ekonomiska resurser och låg kännedom, därav har de låg chans att överleva. Det gör utformningen av en effektiv digital marknadsföringsstrategi nödvändig för att överleva. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag som befinner sig i startup-fasen och jobbar business to consumer använder digitala medel och till vilket syfte dem spelar i deras digitala marknadsföringsstrategi. Undersökningen har även som avsikt att kunna användas av nystartade företag för att möjligen bistå viktiga aspekter när deutformar sin digitala marknadsföringsstrategi. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats, samt semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Den insamlade empirin analyserades emot de insamlade teorierna, vilket indikerar att startup-företag använde digitala marknadsföringsverktyg på ett liknande vis. Samt att de upplevde liknande utmaningar och fördelar med digital marknadsföring. I resultatet av studien förekom det att de viktigaste digitala marknadsföringsverktygen för B2C startupföretag är sociala medier och hemsidan. Dessa verktyg spelar en väsentlig roll för att startup-företag ska lyckas med deras digitala marknadsföringsstrategi. / Digitization has brought new opportunities for startup companies, of which Sweden sees an increase of every year. Digital marketing has opened up new opportunities for start-ups to reach consumers in new, innovative ways. Although digitization gives rise to many opportunities, the challenges have increased as well. Most startup companies have limited financial resources and little to no recognition, hence they have a small chance of survival. That makes the creation of an effective digital marketing strategy necessary for survival. The purpose of this essay is to investigate how companies that are in the startup-phase and work business to consumer use digital tools and for what purpose they play in their digital marketing strategy. The survey is also intended to be used by startup companies to help create their own digital marketing strategy. This study used a qualitative research method with a deductive approach, as well as semi-structured interviews as a data collection method. The collected empirical data was analyzed against the collected theories and concluded that startup companies used digital marketing tools in similar ways. And that they experience similar challenges and benefits with digital marketing. The results of the study concluded that most important digital marketing tools for B2C startups are social media and their website. These tools play an essential role for startups to succeed with their digital marketing strategy

Skolan som institution ämnar att främja alla former av lärande, detta är ett av skolans främsta uppdrag. Ett förbud av mobiltelefonen komplicerar detta uppdrag då även mobilen utgör en källa till informellt lärande hos högstadieelever. Syftet med uppsatsen var att synliggöra och identifiera högstadieelevers informella lärandeprocesser, detta då en kunskapslucka kring informellt lärande i denna årsgrupp har identifierats. Följande frågor besvaras genom uppsatsen: Vad utlöser och hur ser högstadieelevers informella lärandeprocesser ut, i vilka konstellationer och i vilka former sker informella lärandeprocesser hos högstadieelever och vad karaktäriserar digitala verktygs, i synnerhet mobiltelefonens, påverkan på högstadieelevers informella lärandeprocesser? Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts på två olika grundskolor, en i tätort och en i landsbygd, där 10 elever har intervjuats kring deras vanor i och utanför skolan i förhållande till användandet av digitala verktyg och vardagligt lärande. Resultatet av studien visar att mobiltelefonens roll i skolan och under lektionstid är tämligen komplicerad samt att ett förbud mot den inte är helt problemfritt. Mobiltelefonen möjliggör en stor del av högstadieelevernas informella lärande och därmed kan ett förbud ses som paradoxalt då skolans uppdrag motsäger detta. Informellt lärande och kommunikation är två begrepp som sällan separeras, gruppdiskussioner uppges vara särskilt givande och stimulerande för högstadieelevernas informella lärandeprocesser. Därtill hör även samarbete och hjälp kring skoluppgifter utanför diskussionstillfällen.