Vårt samhälle står idag inför stora förändringar gällande dagens tekniska utveckling och dess digitalisering av olika tjänster. Inte minst har detta påverkat hur banker arbetar mot sina företagskunder. Med detta i åtanke är det högst aktuellt att skapa en förståelse kring hur olika faktorer kan påverka företagskunders lojalitet till sin huvudbank. Detta i takt med att många tjänster som tidigare erbjudits med en personlig interaktion, numera blir allt mer digitaliserade. Tidigare forskning har visat att banklojalitet påverkas av olika faktorer, i vår studie har vi valt att undersöka hur företagskunders beteende, attityder och nöjdhet påverkar hur företagskunder förhåller sig lojala till sin huvudbank. Studien genomfördes genom utskick av en webb-baserad enkät som företagets VD eller ekonomiansvarige fick skickad till sig via mejl. Resultatet av studien visade på att företagskunders lojalitet till sin huvudbank påverkas av hur mycket och hur ofta de använder sig av digitala banktjänster, hur nöjda de är med denna interaktion med tjänsterna, samt att företagskunder är mer nöjda med sin upplevelse av digitala banktjänster om de har en positiv grundattityd till detta. Resultatet genom studien visade även på att företagskunder som ofta använder sig av digitala banktjänster även har en mer positiv grundattityd till denna användning. Studien har bidragit med en ökad förståelse kring hur lojaliteten till sin huvudbank kan komma att påverkas av den ökade användningen av digitala banktjänster. För bankerna är det viktigt att förstå företagskunders beteende, attityder och dess nöjdhet till de digitala banktjänster som erbjuds, för att antingen skapa eller bevara lojala kunder. Samt att bankerna måste följa med i utvecklingen och förstå företagskundernas föränderliga behov. / Our society is facing major changes regarding today's technological development and the digitization of different services. Not least, this has affected the way banks work towards their corporate customers. With this in mind it is highly relevant to create an understanding of how different factors can affect corporate customers' loyalty to their main bank. This is in line with many services previously offered with a personal interaction, is now becoming more and more digitized. Previous research has shown that bank loyalty is affected by various factors, in our study, we chose to examine how corporate customers' behavior, attitudes and satisfaction affects how corporate customers remain loyal to their main bank. The study was conducted by sending an email with a web-based survey to the CEO or to the finance manager. The results of the study showed that corporate customers' loyalty to their primary bank is affected by how much and how often they use the digital banking services, how satisfied they are with this interaction and that corporate customers are more satisfied with their experience of digital banking services if they have a positive basic attitude to this. The result of this  study also showed that corporate customers who often use digital banking services also have a more positive basic attitude to such use. The study has contributed to a greater understanding of how loyalty to the main bank may be affected by the increased use of digital banking services. For the banks, it is important to understand the corporate customer behavior, attitudes, and its satisfaction to the digital banking services offered, to either create or retain loyal customers. And that banks have to keep up with developments and understand corporate customers' changing needs.

Syftet med studien är att undersöka hur två bildlärare på högstadiet använder sig av digitala resurser i sin didaktiska praktik i ämnet bild. Genom semistrukturerad intervju samlade vi in material från bildlärarna på två olika högstadieskolor. Detta transkriberades och delades in under rubriker framtagna från intervjuguiden. Resultatet visar att lärarna använder sig av digitala resurser i ganska hög grad. De hämtar material på nätet, använder sig av skolans virtuella lärplattform, spelar in en del lektioner som de delar med eleverna tillsammans med annat digitalt material. På grund av tidsbrist och annat var det dock svårt att använda digitala resurser i så stor utsträckning som de skulle vilja, vilket främst är i själva undervisningen (realiseringsfasen). Tekniken ses ibland som ett frustrationsmoment, då den inte alltid vill samarbeta med lärarens önskemål. Trots detta finns ändå ett intresse hos lärarna att arbeta mer digitalt. Det är en god idé att ge lärarna mer tid till att utveckla sin digitala kompetens, då det är en investering i vårt alltmer digitala samhälle.

No description available.

Den här studien undersöker sociala mediers inverkan på svenska reklambyråers arbetssätt. I syfte att utreda vilka förändringar sociala medier har medfört har sju svenska reklambyråer baserade i Stockholm intervjuats. För att få ut så mycket djupgående information som möjligt är intervjuerna semi-strukturerade, och följer en framtagen intervjuguide. Informationen som samlats in från respondenterna sammanställs och analyseras sedan utifrån medieforskaren Mark Deuzes kartläggning av reklambranschens medielogik. Deuzes ramverk består av fyra typer av funktioner som han menar måste analyseras för att förstå den förändring som digitaliseringen har medfört, nämligen institutionella, teknologiska, organisatoriska och kulturella funktioner. Detta ramverk har sedan applicerats för att undersöka hur reklambyråerna använder sig av sociala medier idag, samt hur byråernas arbete har förändrats i takt med sociala mediers framväxt. Studiens resultat visar att sociala medier i flera avseenden har förändrat sättet som svenska reklambyråer arbetar mot sina uppdragsgivare, men att användandet av byråernas egna sociala konton är begränsat. De förändringar som sociala medier har medfört inkluderar utökade, mer digitala, arbetsuppgifter för kreatörer och produktionsledare, vars kompetens flera byråer är måna om att bevara istället för att rekrytera yngre arbetskraft. Sociala medier har även medfört ett lättare system för trafikmätningar samtidigt som kraven på effektivt innehåll har ökat. Slutligen har sociala mediers framväxt även resulterat i vagare gränser dels mellan yrkesrollerna inom byråerna, men även i viss grad mellan olika byråtyper.

This master thesis investigates the consequences of digitization in small start-up companies outside the IT-branch. It is done through a case with an autoethnographic method where the thesis authors, during a semester, contribute to the digitization of a small company named I’m a runner, which sell running training in groups and arrange running events. During the work the two main contributions of the authors to the company is a customer survey and a revision of the web solutions. The thesis analysis is that small startup companies are bound to use standard web solutions to save development costs and that this results in the use of standard business models and product packaging that depends on available readymade solutions. These solutions in turn are built with the purchase funnel as a model and may vary between trying to make the funnel easier by simplification of the funnel’s steps or trying to achieve a maximization of the flow through the funnel’s steps by actively optimizing the flow with additional functions.

Detta är en kvalitativ och teoretisk studie, baserad på tidigare forskning. Syftet är att ta reda på hur och varför det svenska medielandskapet har förändrats samt vad konsekvenserna blir av en personaliserad nyhetskonsumtion. Fokus ligger på individ- och samhällsnivå utifrån de fyra vinklarna social, teknisk, ekonomisk och politisk. De teorier som används som referensramar är normativ- och användarteori samt framing theory. Resultaten visar att det svenska samhället har individualiserats och därför även medielandskapet. Det sker en kontinuerlig utveckling som kommer att fortsätta, särskilt inom teknikområdet. Konsumenterna har en aktiv roll, både som enskilda aktörer och som medborgare samt är nyhetskonsumtion av stor vikt för att demokratin ska fungera. Mina slutsatser är att människan idag är kluven mellan den riktiga verkligheten och den digitala verkligheten på nätet. Konsumenten är en aktiv deltagare och producerar även eget material, vilket kommer att ha en fortsatt viktig roll i medielandskapet. Samtidigt är demokratins funktion hotad av medborgarnas okunskap och de kommersiella nyhetsbolagen som sätter nöje framför nytta, för egen ekonomisk vinning. Likaså är landsbygdens medieskugga ett tecken på vårt segregerade samhälle och tillsammans med urbaniseringen skapar detta problem.

I den här studien djupintervjuas fyra av Sveriges ledande mediechefer om journalistik, sociala medier och ledarskap. I synnerhet handlar studien om hur mediecheferna ser på den allt mer digitala mediebranschen, hur de journalistiska praktikerna ser ut i arbetet med sociala medier och vilket ledarskap som krävs i en digital tidsålder. Slutsatsen är att mediecheferna är mycket positivt inställda till de nya möjligheter som digital utveckling och sociala medier ger men analysen visar att branschens ledare behöver förfinade tekniska verktyg för att klara att överblicka information samt tydligare och mer definierade strategier och praktiker för ett bättre digitalt ledarskap.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken fortfarande är i utveckling. Tekniken är något som påverkar mångas liv och är något som används både i människors fritid och arbetsliv. Då skolan ska förbereda eleverna för ett framtida deltagande i samhället så har skolan anpassats efter det digitala samhället och har därmed digitaliserats, vilket framförallt har märkts det senaste decenniet. Mot denna bakgrund undersöks i studien hur grundskollärare ser på hur implementerandet av digitala verktyg i klassrummet påverkar deras yrkestillvaro och hur uppfattar lärarna vilka elever som påverkas av digitaliseringen. För att få material som skulle vara relevant för studien så utfördes kvalitativa intervjuer med lärare som är yrkesverksamma inom utbildningsväsendet. Som teoretisk utgångspunkt för arbetet så används den fenomenologiska ansatsen då denna ansats fokuserar på att se på attityder gentemot ett fenomen. Studien resulterade i fem olika teman utifrån materialet som samlades in under intervjuerna med lärarna. Dessa teman speglar en sammansatt bild av lärarnas syn på studiens frågeställningar. De teman som berördes hos de intervjuade lärarna var: elever som stärks av digitaliseringen, digitalisera först tänka sen, möjligheter, tid och resurser. Lärarnas inställning gentemot digitaliseringen av skolan var att de såg både bra och mindre bra sidor av den ökade digitaliseringen.

Syftet med denna kvalitativa studien är att undersöka vilka kompetenser som matematiklärarna i årkurs 4–6 behöver för att kunna använda digitala verktyg i matematikundervisningen samt ta del av matematiklärarnas inställning till användandet av digitala verktyg. En semistrukturerad intervjumetod används för att få svar på frågeställningarna. Resultaten visar att digitala verktyget påverkar undervisningen på ett positivt sätt, eleverna blir delaktiga och engagerade i sitt lärande. Matematiklärarna uppfattar dessutom digitala verktyg som ett komplement till den klassiska undervisningen. De slutsatser som vi har kommit fram till är att matematiklärarna använder digitala verktyg för att skapa ett varierande arbetssätt i sina matematikundervisningar och ser digitala verktyget som ett hjälpmedel för att ge eleverna stöd i matematikundervisningen.

Denna studie undersöker vilka förutsättningar för digitalisering som finns inom digitalkompetens samt tillgång till digitala redskap och hur de används i olika förskolor. Detta är ett viktigt ämne att lyfta eftersom digitalisering blir allt mer vanligt i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om digitalisering i förskolan. Detta genom att jämföra vilka digitala redskap förskollärarna beskriver att de har tillgång till och i vilket syfte de använder dem tillsammans med barnen på sin förskoleavdelning samt vilka kunskaper förskollärarna har och vilken fortbildning de erbjuds inom området digitala redskap. I den nya läroplanen för förskolan som börjar gälla i juli 2019 förstärks arbetet med digitalisering i förskolan, “Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande” (Lpfö 18, s.15). Studien är kvalitativ samt kvantitativ och utgår från det designteoretiska synsättet med self report som metod. Self report innebär enligt Davidsson (2007) att respondenterna får svara på frågor skriftligt och sedan analyseras svaren. Urvalet är tio pedagoger med förskollärarutbildning på nio olika förskolor varav tio olika avdelningar i fyra olika kommuner samt både privata och kommunala förskolor. Resultatet visar att alla förskolorna i studien har tillgång till digitala redskap men att det skiljer sig åt mellan förskolorna hur många redskap de har. De digitala redskapen ses som användbara eftersom de går att individanpassa och följa varje barns enskilda lärande och utveckling. Förskollärarna anser att det behöver synas att lärplattan är mer än bara spel och att de digitala redskapen är ett bra komplement till allt annat material som finns på förskolan. Lärplattan ses som ett bra hjälpmedel för att enkelt kunna ta tillvara på barnens frågor och tillsammans söka fakta. Det är förskollärarnas förutsättningar till kunskap och tillgångar samt tiden som är avgörande för hur det ska bli för barnens möjliga lärande inom digitala redskap.  Resultatet visar att endast i en av de fyra undersökta kommunerna finns en övergripande fortbildning för förskollärarna annars erbjuds inga större utbildningar eller fortbildningar på förskolorna. Det finns dock skillnader i om förskollärarna själva valt att söka kunskap inom området eller inte.