Bakgrund. Digitalisering leder till högre effektivitet och lyhördhet i logistik. Det medför potentiella fördelar som förbättrad tillgänglighet, vilket innebär omedelbar tillgång till information oberoende av tid eller avstånd till informationskällan, och mer flexibilitet i hantering av information. För verksamheter med just-in-time i logistik är digitalisering således betydelsefullt eftersom det utgör effektiva kanaler för informationsflöden. Logistik berör: kundservice, orderhantering, lagerhantering och transport. Områdena sträcker sig över flera företagsfunktioner och därav även över flera informationssystem. Att digitalisera affärsprocesser gör dem mer effektiva och ökar deras förmåga att interagera med andra företagsfunktioner. En affärsprocess som berör logistik och flera företagsfunktioner, är följesedelsprocessen. Mjukvaruutveckling som sker nära verksamheten och systemets användare påvisar öka sannolikheten för att möta användarnas behov och till följd ökat kundvärde. Framgångsrik digitalisering stärker även konkurrenskraft. Syfte. Syftet med studien är att förstå vilka behov betongindustrins kunder (användarna) har inför en digitalisering av följesedelsprocessen, för att kunna erhålla användarkrav. Syftet med studien är också att studera användarnas mottaglighet för digitalisering genom att undersöka inställning, behov och förväntad användning av digitalisering, detta med hjälp av begreppet användarmotstånd. Metod. Studien har följt en tolkande forskningsfilosofi med ett induktivt förhållandesätt till teoriutveckling. Den forskningsstrategi som har valts för studien är en fallstudie för att kunna studera ämnet på djupet och förstå kontexten för det som studeras. För datainsamling har semi- strukturerade intervjuer utförts över telefon. Intervjuerna har inkluderat användning av Scenario- based Engineering för att sätta deltagarnas arbetssätt i kontext. Tio deltagare med snarlika kunskapsnivåer i ämnet har intervjuats; platschefer, arbetsledare eller projektledare. För dataanalys har en tematisk analys genomförts. Analys och slutsats. Användarmotstånd för digitalisering av följesedelsprocessen bedöms vara låg med avseende på att den digitala lösningen kan utformas efter deltagarnas uttryckta behov, samt att användarna har en förväntad användning av den kommande digitala lösningen. Analys av användarmotstånd tyder på att icke-funktionella användarkrav är betydelsefulla i mjukvaruutveckling, vad gäller exempelvis intuitiva användargränssnitt. Digitalisering bedöms medföra ett antal potentiella fördelar för användarna som till följd ökar värdet av just-in-time i logistik och vidare även kundvärde. Det vanligaste önskemålet för gränssnitt var ett webbgränssnitt, med andra ord en kundportal, vilket är relativt enkelt och kostnadseffektivt att utveckla.

Digitaliseringen är en pågående förändringsprocess där digitalisering beskrivs som förvandlingen från analoga arbetsrutiner till digitala. Inom redovisningsyrket är digitaliseringen avgörande för att behålla marknadsandelar och upprätthålla en konkurrenskraftig position. Däremot anses individers förändringsprocess som ett komplicerat område. Forskare menar att individers motstridighet till förändringar finns i människans natur. Denna uppsats tar sikte på fem olika barriärer som kan hämma en förändring: Acceptans, Bristfällig kommunikation, Rädsla, Okunskap och Flexibilitet. Forskare menar att om de anställda inte får rätt förutsättningar vid en förändring kan detta hämma en organisations digitaliseringsprocess. Redovisning är en väsentlig del i de flesta företag och det är inom denna sektor det sker konstanta uppdateringar och nylanseringar av system för att effektivisera. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förändringsbenägna ekonomer är med fokus på förändring av redovisningssystem. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen visar att det inte finns så många barriärer hos individer inom redovisningsyrket, men att de som finns påverkas av olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat hur komplicerade arbetsuppgifter en individ hanterar, individens kognitiva förmåga samt individens demografiska egenskaper. Det är endast rädsla, okunskap och flexibilitet som är av självständig karaktär, dessa tre barriärer är nära korrelerade med individens demografiska egenskaper, som kön och ålder. Kommunikation är ingen individuell barriär i sig men är avgörande och spelar en stor roll för hur hög eller låg acceptansnivån till slut blir hos individen. Få individer var rädda för förändring och ser digitaliseringen mer som en tillgång eftersom den snarare effektiviserar och underlättar deras arbete. Majoriteten av respondenterna upplever dock att de inte får tillräckligt med information om vad en förändring innebär eller kommer innebära i deras yrkesroll. Studien visar även att flertalet respondenter idag har lättare att hantera förändringar än vad de hade förr eftersom det har blivit en del av deras yrke. / Digitalisation is an ongoing process of change, digitalisation is described as the transformation from analogue to digital work practices. In the accounting profession, digitalisation is crucial to retain market share and maintain a competitive position. However, the change process of individuals is considered a complex area. Researchers argue that individuals' resistance to change is inherent to human nature. This paper focuses on five different barriers that can inhibit change: Acceptance, Lack of communication, Fear, Lack of knowledge and Flexibility. Researchers believe that if employees are not given the right conditions during a change, these can inhibit an organization's digitalisation process. Accounting is an essential pillar in most companies and it is in this sector that there are constant updates and new launches of systems to improve efficiency. The purpose of the study was to increase knowledge about how willing economists are to change with a focus on the change of accounting systems. To fulfill the purpose, a qualitative study was conducted where data collection consisted of eight semi-structured interviews. This paper shows that there are not so many barriers among individuals in the accounting profession, but that those that exist are affected by various factors. These factors include, among other things, how complicated tasks an individual handles, the individual's cognitive ability but also demographic characteristics, like gender and age. Only fear, lack of knowledge and flexibility are of an independent nature; these three barriers are closely correlated with the individual's demographic characteristics. Communication is not an individual barrier in itself but is crucial and plays a major role in how high or low the level of acceptance ultimately becomes for the individual. Few individuals were afraid of change and see digitalisation more as an asset as it rather streamlines and facilitates their work. However, the majority of respondents feel that they do not receive enough information about what a change means or will mean in their professional role. The study also shows that most respondents today find it easier to handle changes than they did in the past because it has become part of their profession.

Trots att Sverige än så länge saknar en standard för hur intelligenta datorer får användas i offentlig sektor, så använder en allt större mängd myndigheter automatiserade beslutssystem i ärenden mot privatpersoner. Vetskapen om dessa system är låg hos den generella befolkningen, vilket riskerar göra det svårt för människor att ta till vara på sina intressen. I Trelleborgs kommun har man sedan 2017 använt automatiserad handläggning för att ta beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd, vilket har gett upphov till kritiska granskningar av fallets rättsäkerhet och implikationer för handläggarrollen. Hur systemet påverkar den sökande individens förutsättningar och  demokratiska förvaltningsideal har emellertid varit ett underutvecklat ämnesområde. Följaktligen ämnar denna studie undersöka vilket utrymme demokratiska värden har vid automatiserat beslutsfattande i myndighetsärenden mot privatpersoner. Detta görs genom att jämföra implementeringen av automatiseringssystem i Trelleborgs kommun med en idealtyp för demokratiska värden i intelligent automatisering av förvaltningen. Analysresultaten visar på att flera demokratiska nyckelfunktioner saknas i Trelleborgsmodellen. Det bristfälliga utrymmet för demokratiska värden kan dock härledas i stor utsträckning till kommunens hantering av systemet snarare än begränsningar i systemet i sig.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur digitaliseringen påverkar tjänsteorganisationer inom turism- och besöksnäringen.   Den metod som har använts är intervjuer med chefer och anställda i sex olika organisationer inom turism- och besöksnäringen. Examensarbetet har en induktiv ansats där den kvalitativa empirin styrt studien framåt och där teorin ger en djupare förståelse för studien.   Teorin har använts för att få en bättre förståelse för hur organisationerna arbetar med förändringar. Teorin som har använts är strategi, strategiprocess och ständiga förbättringar.   Vi har kommit fram till att omvärldens digitala förändring har en stor påverkan på organisationernas digitalisering vilket gör att verksamheterna nu försöker utveckla sina digitala kommunikationsverktyg för att nå ut till fler turister.

This paper discuss the main reasons behind selection criteria indigitistion and accessibility of phonogram at three departments atStatens musikverk (the Swedish performing arts agency). The threedepartments – Svenskt visarkiv (The swedish folk archive), Capricerecords and Elektronmusikstudion (center for electronic music andsound art) – are in different ways working with musical culturalheritage and the purpose is to analyze what underlying factors decidesthe selection criteria process in digitisation and accessibility of therecordings from the departments archives.At first i give some basic facts about phonogram history and nationaland international sound archives and the history of Statens musikverkand the departments, all public authorities. The emperical material, aninformant interview and e-mail interviews, and qualitative documentstudies, is discussed in relation to the theorethical framework createdby Sanna Talja.Based on Taljas perspectives, general education, alternative anddemand, and her discourses about culture and society, i discussdifferent key factors that is important in the selection criteria process,among them the conception cultural heritage, national cultural policy,quality, education, the global music industry, reserach strategies, usercategories and demand.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationschefer i offentliga verksamheter ser på yrkesrollen kopplat till intern legitimitet och externt samhällsansvar. Givet de utmaningar för yrkesrollen som externt fokus och digitaliseringen skapar avser vi vidare att undersöka huruvida kommunikationscheferna upplever att det finns en konvergerande tendens mellan den interna legitimiteten och det externa samhällsansvaret. Metod och material: Studien baseras på sex kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationschefer från sex olika offentliga verksamheter. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunikationscheferna ser ett klart ansvar, såväl internt som externt, och att det finns en tydlig konvergerande tendens mellan det interna- och externa ansvaret. Kommunikationscheferna hävdar att deras yrkesrollers interna legitimitet växer successivt och att deras expertis värderas högt inom verksamheten samt i de beslutsfattande processerna. De ser stora utmaningar men också möjligheter i att rörligheten ökar och att kravet på dialog växer med det.

Syfte och forskningsfrågor   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur resebyråer möter konsumenters behov i det digitala samhället som präglas av en hård konkurrens. Vi vill också klargöra hur resebyråer konkurrerar i en ny konkurrensmiljö. Vidare vill vi belysa hur förändringar i omvärlden har lett till förändringar i resebranschen. Utifrån vårt syfte kommer vi även att besvara följande forskningsfrågor:   1.     Hur arbetar resebyråer med sociala medier som marknadsföringskanal?   2.     Hur ser resebyråer på konsumenters roll som aktiva medaktörer?   3.     Hur arbetar resebyråer med personlig service?   Metod Studien är baserad på en kvalitativ undersökning. Den har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Den empiriska datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med sju personer som har branschkunskap gällande turism eller har en anknytning och inblick i hur resebyråer arbetar.   Slutsatser Turismbranschen är en bransch som genomgått stora förändringar. För att traditionella resebyråer ska kunna fungera som konkurrenskraftiga mellanhänder i dagens digitala samhälle behöver dess tjänsteerbjudande byggas kring personlig service, kunskap och trygghet. Serviceerbjudandet måste också anpassas efter konsumenters förändrade roll samt kunna levereras via nya digitala verktyg så som sociala medier.    Nyckelord Digitalisering, resebyråer, personlig service, konkurrens, kundmedverkan och sociala medier / Purpose and research questions The purpose of this thesis is to examine how travel agencies meet the need of consumers in the digital society that is characterized by competiveness. We also want to observe how travel agencies work to be competitive in a new competitive environment. Further more we would like to examine how changes in the society have led to changes in the travel industry. From this purpose we would like to answer these following research questions:   1.     How do travel agencies work with social media as a marketing tool?   2.     How do travel agencies look upon consumer’s role as active participators?   3.     How do travel agencies work with personal service?   Method This study is based on a qualitative research. It has a inductive approach with some incorporating deductive aspects in order to investigate the above questions. During the study we collected empirical data through semi-structured interviews with seven persons that has knowledge within the field of tourism or some kind of connection and insight in how travel agencies work.   Conclusion The tourism industry has been through a lot of changes. For traditional travel agencies to be able to function as competitive intermediaries in today’s digital society there is a need for the service offer to be built around personal service, knowledge and safety. The service offer also have to be adjusted after the consumers changed role and be delivered through new digital tools such as social media.   Keywords Digitalization, travel agencies, personal service, competition, customer participation and social media

Studiens syfte är att undersöka hur lärarna på handelsprogrammet arbetar med ett inkluderande arbetssätt, samt deras uppfattningar om arbetet med ett inkluderande arbetssätt, tillgänglighet och individanpassning i undervisningen. Syftet kompletteras med att introducera ett annat begrepp - digitalisering och dess påverkan över omtalade områdena. Undersökningen är av kvalitativ art och bedrivs i form av en fallstudie med holistisk infallsvinkel där analysenheten är handelsprogrammet, ett yrkesprogram på en gymnasieskola. För att kunna betrakta praktiken ur olika infallsvinklar samlades empirin genom klassrumsobservationer kompletterade med semistrukturerade intervjuer. Studien bekräftar tidigare forskning och visar en spänning mellan lärarnas handling och uppfattning när det gäller begreppen inkluderande arbetssätt och tillgänglighet, samt påpekar ett behov av utvidgning i lärarnas förståelse över koncepternas innebörd genom kollegialt lärande eller under lärarutbildningen. Studien utmynnar även i en diskussion om begreppsanvändning och yrkesspråk som pelare av lärarprofessionaliteten. Digitalisering ses i generella drag ha en positiv påverkan över lärarnas arbete med ovannämnda områdena men ses komma hand i hand med självdisciplin och som källa till förändringar på olika plan: i undervisningen, lärares planeringsarbete, och lärarens roll i klassrummet.

Sverige anses ha en välfungerande dricksvattenproduktion på grund av stor tillgång på råvatten med god kvalitet. För att kunna möta utmaningarna i framtiden, så som klimatförändringar och en ökad befolkning, krävs en ökad digitalisering på vattenverken för att erhålla en säker dricksvattenproduktion. Projektet syftar till att utreda vilka hinder och möjligheter som finns för en ökad digitalisering av övervakning och styrning på svenska vattenverk. Detta har gjorts genom en litteraturstudie som bidragit med kunskap för utformningen av en enkätundersökning där vattenverk fått svara på frågor gällande digitalisering av övervakning och styrning. Enkäten skickades ut till 370 vattenverk i Sverige varav 14 av dessa svarade och utgör underlaget för resultatet i denna rapport. Resultatet visar att samtliga vattenverk som har besvarat enkäten har ett behov av en ökad digitalisering av övervakning och styrning som utgörs av • Tidiga varningssystem • Förbättrad övervakning • Styrning av beredningsprocessen • Modeller för processer • Förbättrad IT-säkerhet Av resultatet framgår även att det finns en viss spridning av vilka behov som vattenverken anser som mest angelägna. I många fall upplever de 14 vattenverken organisatoriska, tekniska och ekonomiska hinder för att implementera eller utveckla digitaliseringen av övervakning och styrning. Den låga svarsfrekvensen gjorde att det inte erhölls en generell bild av svenska vattenverks syn på en ökad digitalisering. Inom projektet har även ett modellverktyg för kemisk fällning konstruerats med syfte att undersöka automatisk online-dosering av koaguleringsmedlet Al2(SO4)3* 14 H2O (ALG). En jämförelse mellan online-mätningens direkta dosering och en fördröjd mänsklig dosering har gjorts för att stödja argumentet om varför en automatisk dosering kan vara fördelaktig ur ett ekonomiskt och kvalitetsmässigt perspektiv. Undersökningen visade att det finns möjlighet att spara 330 000 SEK/år i enbart kostnad för ALG, vid en övergång från manuell till automatisk dosering.

Sammanfattning – ”Möter bankerna en annorlunda framtid?”   Datum: 26 maj, 2016   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare: Martin Johansson                Louise Synnes                     Emma Wegerman 25 februari 1993                 26 augusti 1993                   29 mars 1993   Titel: Möter bankerna en annorlunda framtid?   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Bankkontor, online banking, digitalisering, digitala tjänster, bankernas framtid.   Frågeställning: Hur har digitaliseringen av banktjänster påverkat de fysiska bankkontoren?   Hur påverkas bankerna ekonomiskt av nedläggningen av bankkontoren?   Hur tror bankerna att den fortsatta utvecklingen av online banking kommer påverka bankernas framtid?   Syfte: Studien syftar till att få en djupare förståelse om hur den digitala utvecklingen av bankens tjänster och produkter påverkar de fysiska bankkontoren samt hur bankerna tror hur branschens framtid ser ut.   Metod: Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ metod med ett abduktivt synsätt för att förstå den sociala verkligheten och att få en djupare förståelse inom det valda forskningsområdet. Tre stycken intervjuer har genomförts med respondenter från olika universalbanker för att få en bredare bild av hur bankerna påverkats av den digitala utvecklingen. Resultatet av den insamlade empirin ställdes därefter mot den framtagna referensramen.   Slutsats: Digitaliseringen av banktjänster har lett till ett förändrat kundbeteende vid utförande av bankärenden då de använder sig utav de digitala kanalerna för att utföra vardagliga ärenden istället för att besöka ett fysiskt kontor. Detta har lett till minskade kundbesök på kontoren vilket har inneburit nedläggning av vissa kontor samt omstrukturering av personal.   Den ekonomiska effekten av nedläggning av de fysiska bankkontoren kommer på kort sikt bli kostsamt men på lång sikt kommer det bli lönsamt för bankerna.   I framtiden tror respondenterna att de fysiska kontoren kommer att finnas kvar men inte i lika stor utsträckning. Kontoren kommer i framtiden arbeta med mer komplexa ärenden och samla alla resurser så att kompetensen finns tillgänglig på samma plats för att kunna möta kundernas efterfrågan.