We give a general introduction to particle physics, and in particular to particlephysics in extra dimensions. Furthermore, we introduce the concept of dark matter(DM) and discuss some suggestions for what it originates from. Next, we calculatethe cross-section for DM annihilation in the framework of non-minimal universalextra dimensions. This process gives mono-energetic gamma-ray lines with energyclose to the DM particle mass. The calculations are performed for two different DMcandidates, U(1)Y-gaugebosonen B1 och den laddningsneutrala SU(2)L-gaugebosonen Z1. MM-kandidaten är alltid den lättaste partikeln inom den betraktade teorin. Störst  tvärsnitt får man när Z1 tas som den lättaste partikeln, och alltså som MM-kandidat, trots att den är tyngre än vad B1 är när den är tagen som teorins lättaste partikel. Anledningen till att tvärsnittet blir större för Z1 är att den har icke fösumbara självväxelverkningarr, vilket gör att många fler Feynmandiagram bidrar.

Det här examensarbetet utformas inom TBLT forskningsområdet, dvs. uppgiftsbaserad språkundervisning (Task-based Language Teaching) och utvecklingen av inlärares skriftliga målspråksperformans. TBLT-forskning har bevisat att kognitiv uppgiftskomplexitet manipulation har en tydlig påverkan på inlärares produktions. Detta visas i specifika aspekter i målspråksproduktionen. TBLT-forskning präglas dock av motstridiga studieresultat när det gäller hur den kognitiva manipulationen påverkar lingvistiska dimensioner. I syfte att undersöka effekten av uppgiftskomplexitets manipulation, presenteras detta examensarbete med empiriskt fokus på de lingvistiska dimensionerna korrekthet, komplexitet och flyt (CAF dimensions) i skolelevers skriftliga produktioner. Dessutom undersöker examensarbetet hur elevernas språkliga kompentens ytterligare kan påverka effekten av manipulationen. Examensarbetets bakgrund, diskussion och slutsats grundas på två teoretiska modeller, Cognition Hypothesis (Robinson, 2003, 2005, 2007) och Trade-off Hypothesis (Skehan, 1998, 2015). Dessa förklarar manipulationseffekten i uppgiftskomplexitet på olika och kontrasterande sätt. I detta examensarbete undersöks 72 svenska gymnasieelevers skriftliga produktioner i engelska genom två versioner (enkel vs. komplex) av en argumenterande uppgift. Resultaten visar att den komplexa versionen bara har få skillnader och inom dessa visas en större effekt i lexikalisk komplexitet. Manipulationen av uppgiftskomplexitet visar ytterligare större effekt bland elever med högre språklig kompetensnivå. Sådana resultat innefattar betydelsefulla pedagogiska tillämpningar för klassrummets praktik, för uppgiftsutformning och val, samt för lärares arbete.

Forskningsproblem Earnings management, i studien uttryckt som resultatmanipulering, handlar om redovisningsval där företagsledningen vilseleder företagets intressenter om dess verkliga ekonomiska prestation. Behov finns att förklara skillnader i användandet av resultatmanipulering mellan länder. Syfte Syftet med denna studie är att förklara resultatmanipulering i nordiska börsbolag utifrån kulturens inverkan på redovisningsvalet. Metod Utifrån en deduktiv ansats härleds en hypotes som sedan prövas genom våra empiriska observationer. Observationerna samlas in genom en dokumentstudie av nordiska börsbolags årsredovisningar. Resultat Studiens resultat visar att resultatmanipulering är mer förekommande i norska än svenska bolag. Vidare visar resultatet att osäkerhetsundvikande kan förklara en del av användandet av resultatmanipulering, men att övriga kulturella dimensioner inte kan göra det. Kunskapsbidrag Studien bidrar till en ökad förståelse av redovisningsval i nordiska börsbolag. / Problem Earnings management is the common expression to explain the management’s use of accounting choices that mislead its stakeholders about the business performance. There are needs to explain differences in the use of Earnings management between different countries. Purpose The aim of this study is to explain the cultural factors impact on the use of Earnings management within Nordic stock exchange companies. Method Based on a deductive approach we have derived one hypothesis that is tested by our empirical observations. The observations are gathered through a document study of Nordic listed companies’ annual reports. Results The results indicate that Earnings management is more frequently used in Norwegian companies compared to Swedish. Uncertainty avoidance seems to explain some of the variation in Earnings management. However the remaining cultural dimensions fail to explain the variation between the Nordic countries. Contribution The contribution of the study is an increased understanding of accounting choices in Nordic listed companies.

The main goal of this study is to examine customers’ internal motivation and to investigate how motivational factors affects re-visits within music festivals. The study focuses on a customer perspective and has a quantitative approach. In order to obtain empirical data, the study has conducted a survey with 157 participants from ages of 18- 64. Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) was used to generate the empirical data and was computed into Linear regression, Cronbach’s alpha and Mean values. Results showed that entertainment and novelty were positive towards return visitation. Socialization and excitement turned out to be two factors that motivated visitors internally but had no significant effect on their decision to make a return visitation. / Denna studies syfte är att undersöka kunders interna motivation och se hur motivationsfaktorer påverkar återbesök inom musikfestivaler. Studien fokuserar på ett kundperspektiv och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. För att få fram empirisk data har en enkätundersökning genomförts med 157 deltagare från åldern 18-64. Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS) användes för att generera empiriska data och analyserades med linjär regression, Cronbachs alfa och medelvärden. Resultat visade att underhållning och nymodighet var positiva gentemot återbesök. Socialisering och spänning visade sig vara två faktorer som motiverade besökare internt väldigt högt men hade ingen betydande effekt på deras beslut att göra ett återbesök.

The food industry is one of the fastest growing industries in Swedish e-commerce today. However, e-commerce still represents a very small part of the total food sales in Sweden. Experts have noted that, in order for e-commerce to expand in this field, Internet food sales must increase. The aim of this study is to form an understanding of why Swedes do not purchase more food products online. The theoretical framework consists of various marketing theories concerning consumer behavior and the acceptance of new innovations. The methodology used for the purpose of this study has a qualitative approach and in order to answer the questions at hand two focus groups were assembled. The first group of respondents consists of young adults aged 22-29 years old and the second group consists of parents with children living at home. This categorization is motivated firstly by the fact that the group of young adults have had access to the Internet from a very early age, thus affecting the way they relate to and use it. Secondly the group of parents with children living at home was chosen because they belong to the category of consumers with the greatest online purchasing power. The focus groups were analyzed separately and by applying a comparative analysis some similarities and differences were addressed. The results of this study indicate that Swedes do not purchase food products online because of three main reasons. First there is poor knowledge of how e-commerce of food products online works, which makes consumers skeptical. Secondly consumers want to survey the perishable products, which the Internet cannot offer. Finally grocery shopping is a habitual behavior which is difficult to change. In addition, the results showed that parents with children living at home belong to the group of consumers that is more likely to embrace e-commerce related to the food industry. / Livsmedelsbranschen är en av de branscher som har kraftigast tillväxt inom e-handeln i Sverige. Trots detta utgör e-handeln fortfarande en mycket liten del av den totala livsmedelsförsäljningen. Experter anser att det är viktigt att livsmedelsförsäljningen ökar på Internet för att e-handeln över lag ska kunna nå nya höjder. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för varför svenskar inte handlar livsmedel i större utsträckning på Internet. Den teoretiska utgångspunkten baseras främst på olika marknadsföringsteorier som berör konsumentbeteende och acceptans av nya innovationer. Studiens metod är av kvalitativ ansats och två fokusgrupper har använts till förfogande. Den första fokusgruppen består av unga deltagare i åldrarna 22-29 år och den andra består av föräldrar till hemmavarande barn. Den unga gruppen valdes för att de är den första vuxna generationen som växt upp med Internet och därmed är internetvana. Föräldrarna valdes då de är den grupp som e-handlar mest på Internet idag. Fokusgruppernas resultat har analyserats var för sig men vissa likheter och skillnader har tagits upp i en jämförande analys. Resultatet för denna studie visade en indikation på att svenskar inte e-handlar livsmedel av fram för allt tre anledningar. Först och främst finns det en stor okunskap över hur det går till när man handlar livsmedel på Internet, vilket gör konsumenterna skeptiska. Man vill även ha kontroll över vilka färskvaror som man inhandlar, vilket Internet inte kan erbjuda. Slutligen är handel av livsmedel ett invant beteende, vilket är svårt att förändra.  Dessutom visade resultatet att föräldrar till hemmavarande barn är den grupp som har lättast att ta till sig e-handel inom livsmedel.

Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker. As the theoretical background we both apply a general sociocultural perspective as defined by Leontiev, which is supplemented by a motivational and emotional perspective from Illeris three dimensions of learning. The study is based on semi-structured interviews from seven respondents in the public sector. The data that is presented is to be viewed as having qualitative potential, and should be read with that in mind. The results from the study points at several problematic areas where pre-school teachers claim the training to be of lackluster standards. One common theme that can be noticed from most respondents is that different workgroups experience different problems and different advantages. Despite this there are two main areas that heavily affects some situations - the leadership and the degree of individual adaptation. / Svenska förskollärare befinner sig mitt i en debatt kring skolkompetens som idag kritiseras av massmedier. Kompetensutvecklingen som bedrivs existerar idag som ett kraftfullt verktyg för att förbättra såväl organisationen som de människor som arbetar där. Studien ämnar belysa hur denna kompetensutveckling faktiskt går till och vilka åsikter förskollärare har kring den. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på vilka typer av metoder för kompetensutveckling som existerar ur ett chefsperspektiv. Vi ämnar istället att skifta detta fokus till den individuella arbetstagaren. Som teoretisk bakgrund applicerar vi dels ett allmänt sociokulturellt perspektiv som definierat av Leontiev, vilket kompletteras med ett drivkrafts- och emotionsperspektiv från Illeris tre dimensioner av lärande. Studien är utförd via semistrukturerade intervjuer om sju respondenter i den offentliga sektorn. Den data som presenteras anser vi ha kvalitativ potential och bör därmed tolkas med det som bakgrund. Resultatet pekar på olika problemområden där förskollärare anser kompetensutvecklingen vara bristfällig, men ett gemensamt tema via samtliga respondenter är att olika arbetsgrupper upplever olika problem och olika fördelar. Trots detta existerar det två huvudsakliga faktorer som kraftigt påverkar samtliga situationer, ledarskapet och graden av individuell anpassning.

No description available.

Studien undersöker olika dimensioner av det omdiskuterade begreppet kundengagemang i ett online brand community på Facebook, i förhållande till tidigare konsumtion och köpintention “offline”. Webbaserade enkäter användes som metod för att undersöka vilka dimensioner av kundengagemang som förekommer i det studerade online brand communityt på Livrustkammarens Facebooksida. Vidare användes en korrelationsanalys för att se om det fanns ett samband mellan de olika dimensionerna av kundengagemang i förhållande till tidigare konsumtion samt köpintention. Slutligen användes logistisk regressionsanalys för att se om någon av engagemangsdimensionerna kunde vara en predikator för tidigare konsumtion respektive köpintention. Resultatet av korrelationsanalysen visade på ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan kognitivt engagemang gentemot varumärket i förhållande till tidigare konsumtion. Ett positivt och statistiskt signifikant samband förelåg också mellan alla engagemangsdimensioner i förhållande till köpintention. Regressionsanalyserna visade på endast ett statistiskt signifikant resultat, där kognitivt engagemang gentemot varumärket var en predikator för tidigare konsumtion. Troligtvis berodde avsaknaden av statistiskt signifikanta resultat i regressionsanalyserna på multikollinearitet (korrelation) mellan de oberoende variablerna. Denna korrelation gör det också svårt att undersöka alla tre dimensionerna av engagemang samtidigt i en kvantitativ studie. Framtida forskning kan därför använda sig av en kvalitativ metod, exempelvis netnografi, för att studera de antecedents som lämnats utanför studiens ramar. Resultatet visar också på vikten av att praktiker värdesätter det kognitiva engagemanget gentemot varumärket istället för endast det beteendemässiga, då detta var den enda predikatorn som framkom i förhållande till tidigare konsumtion. Resultatet tyder också på att engagemang i sociala medier har en betydelse för köpintention, då ett samband återfanns mellan alla former av engagemang i communityt ”online” och en intention att besöka museet ”offline”.

With this scientific essay I examine, what I choose to phrase as, music-centered educational practices in contemporary Swedish preschool. Using two personal experiences of these practices as empirical data, I aim to discern what types of philosophical and musicological ideas have helped shape their formation. One of the experiences used as empirical data is centered around a traditional educational practice, the song-gathering, and the other around an experimental practice of my own devising, the music-machine. Using my own term, music-centric educational practice, I explore different views on why music ought to be seen as a productive and valuable tool in regards to children’s education and development. I also compare the two main views, music as means to gain general knowledge and music as means to handle existential questions, only to find that they have more in common than one might think. The crucial factor is whether or not the teacher is aware of, and is able to handle, the philosophical implications. The essay is aimed to explore three main questions: What constitutes as the existential dimensions of music and what impact they might have on music-centric teaching, which criteria needs to be met in order to facilitate meaningful music-centric teaching and lastly what separates the idea of an existentially inclined music-centric teaching from the ideas of teaching-practice in a traditional sense. The essay, in its entirety, is an example of musico-philosophical thinking. I examine these questions with a view on music as a living organism, deriving philosophical ideas from new materialism and try to pin-point moments, where it could be argued that the impact of music is effecting and altering a persons state of mind. These instances I identify, using Roland Barthes terminology, as being in a state of jouissance. / Med denna vetenskapliga essä undersöker jag, vad jag vill kalla för, den musikcentrerade undervisningspraktiken i dagens svenska förskola. Med utgångspunkt i två egenupplevda situationer söker jag förstå vilka bakomliggande filosofiska och musikologiska idéströmningar som format dessa praktiker. Den ena situationen som används som empiriskt underlag kretsar kring en traditionell undervisningspraktik, sångsamlingen, och den andra kring en experimentell praktik som jag själv utformat, musikmaskinen. Med hjälp av mitt egna begrepp, musikcentrerad undervisning, utforskar jag olika idéer om varför musiken bör ses som ett produktivt och värdefullt verktyg i relation till barns bildning och utveckling. Jag jämför också de två huvudsakliga tankarna, musik som redskap för allmänbildning och musik som redskap för att hantera existentiella frågor, och finner att de båda synsätten har mer gemensamt än en först kan tro. Den avgörande faktorn är huruvida läraren är medveten om, och kan hantera, de olika filosofiska implikationerna. Denna essä är avsedd att utforska tre huvudfrågor: Vad som utgör musikens existentiella dimensioner och vilken konsekvens dessa har för den musikcentrerade undervisningen, vilka förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en meningsfull musikcentrerad undervisning och slutligen vad som skiljer idén om en existentiellt betonad musikcentrerad undervisning från idéerna om undervisningspraktik i traditionell bemärkelse. Essän, i sin helhet, blir således ett exempel på musiskt-filosofiskt tänkande. Jag undersöker dessa frågor med en förståelse av musik som en levande organism, vilken är hämtad ur ett neomaterialistiskt perspektiv, och försöker peka ut de ögonblick då musiken kan sägas påverka och förändra en människas sinnestillstånd. Dessa ögonblick kallar jag, för att använda Roland Barthes terminologi, som förknippade med ett tillstånd av jouissance.

Additive Manufacturing (AM) is an uprising manufacturing process for parts with complex geometries and low production quantities. Within the layer-wise building process, less additional processes are needed, to produce the parts. This allows a building of parts within a reasonable time- and costs-range. Especially industries, such as aerospace industry, can profit from AM. Electron beam – Powder bed fusion (EB-PBF) is a common technique, within AM, to produce metallic parts out of special alloys such as Alloy 718. This superalloy is a Nickle-Iron based alloy that has high mechanical properties, even in elevated temperatures (up to 650ºC). The combination of such material properties with high geometrical freedom creates new opportunities for the industry. However, it must be noted that a significant drawback of AM-techniques is the need for post-processing because of surface roughness- and microstructural characteristics. Commonly, the produced parts utilize mechanical post process such as milling to provide good surface roughness and dimensional accuracy. To reduce the surface roughness in the contour region, and therefore reduce the amount of mechanical post-processing, the present survey elaborates the effect of relevant parameters on contours such as the number of contours, scanning speed, focus offset and beam current. By using Design of Experiments (DOE), two batches were carried out: one screening batch and a two-level-full factorial design. In those batches, 15×15×15 mm cubes were printed with various parameters and, after that, analysed by using White light interferometry (WLI), Optical microscopy (OM) and Scanning electron microscopy (SEM). Furthermore, the program ImageJ was used to perform porosity and melt pool measurements. It had been observed that the number of contours had quite a considerable impact on the final surface roughness and the number of defects. Samples with two contours, instead of only one, tend to have a lower surface roughness. Nevertheless, the parameters and their interaction were found to have fundamental effects on the resulting surface roughness and microstructure.