Under årens lopp har forskare gradvis introducerat distans som en variabel för att analysera organisatoriska fenomen. De flesta studier fokuserar på att studera distans utifrån ett fysiskt avstånd, vilket ger en ofullständig bild av hur människor faktiskt upplever distans. Under 2000-talet har forskningen kring distans vidareutvecklats och forskare föreslår att distans bör studeras utifrån olika dimensioner, så som strukturell-, statusbaserad- och psykologisk distans. Då få eller inga studier har undersökt hur eventuella kommunikations- och ledarskapsproblem inom en organisation kan beskrivas utifrån olika dimensioner av distans, ämnar vi att genom en explorativ studie utforska detta. Denna explorativa studie har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare på ett större svenskt företag. Studiens resultat visar att det lämpar sig väl att studera kommunikation och ledarskap genom olika dimensioner av distans, då det ger en övergripande förståelse för de kommunikations- och ledarskapsproblem som föreligger.

Newbeam Sweden AB är ett ganska ungt företag som genom deras patent har börjat kunna pressa unika träkompositer i 3 dimensioner. Företaget ligger i startgroparna med sin första tillverkningslina som skall öppnas i Söderhamn, Hälsingland. De själva har satsat mycket mot byggnadsindustrin. Min uppgift i detta arbete har varit att undersöka andra marknader med deras profi lpressade träkompositer som grund. Inriktningen blev butiksinredningar som ett resultat av researcharbetet som gjordes. Intervjuer och undersökningar gav en bild av hur viktigt det är med användarvänlighet samt enkelhet och de två orden blev mitt motto arbetet igenom. Resultatet av detta kom att bli lite mer än bara butiksinredningar. / Newbeam Sweden AB is a fairly young company which with their new patent are able to press unique wood composite in 3 dimensions. The company are about to start thier fi rst manufacturing line in Söderhamn, Hälsingland. Their main target is to make components for house-constructions. My objective in this project has been to investigate other fi elds of interest with their 3 dimensional wood composite beams as buildingblocks. From the research that was made, a focus towards stores and their furnish equipment came to be the concentration. Interviews and investigations gave a good picture of how important it is to off er easy-to-use and simplicity in constructions. Theese words became my motto during this project. The result of my work came to be a little more than furnish equipment for stores.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation. De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise. Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem.

<p>Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.</p><p>Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.</p><p>De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.</p><p>Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem.</p>

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas. Men det finns mycket mer bakom språk eftersom språket samtidigt är en del av kulturer och därför svårt att skilja ut från övriga kulturfenomen. Syftet med studien är att genom en undersökning skapa förståelse för tolkarnas roll som ett verktyg att hjälpa affärsparter övervinna kulturbarriärer, vid internationaliseringsprocessen på tillväxtmarknader.Uppsatsen har genomförts med kvalitativ forskningsmetodik med semistrukturerade intervjuer med tio tolkar med polska och kinesiska som modersmål.Slutsatsen är att den största svårigheten för tolken inte är språket utan meningar med specifik kulturbakgrund. För att tillfredsställa båda affärsparter och förmedla kulturaspekter krävs det att tolken har kunskaper inom två kulturer samt förmåga att balansera kommunikationen.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter. Med ett narrativt förhållnings­sätt analyserades sedan intervjuerna, och de bilder, som på särskilda sätt betonades och utgjorde centrala aspekter av elevernas berättelser, studerades med avseende på sina retoriska dimensioner, såsom dessa är utvecklade av Göran Sonesson. Resultatet visade inga direkta kopplingar mellan bildernas retoriska dimensioner, och hur de bilderna valdes för att diskuteras, eller användas, praktisk eller teoretiskt. Man kunde dock iaktta andra mönster, bland annat konsthistoriska och strukturella ”dramaturgiska” sådana.

Bakgrund: Agil projektstyrning har växt i popularitet under de senaste åren och har i större utsträckning börjat användas utanför mjukvaruprojekt. Majoriteten av forskningen är dock begränsad till mjukvaruprojekt samt till att projekt antingen är helt agila, helt oagila eller en specifik hybridmodell. Det har medfört att det därför finns ett behov av ökad kunskap om hur agil projektstyrning kan användas och förstås i en “traditionell” projektmiljö. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskapen om agila metoder i en “traditionell” projektmiljö med vad som kännetecknar samt påverkar graderna av agilitet inom de fyra dimensionerna. Metod: Denna studie är en flerfallstudie som är baserad på sex olika projekt. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer på de 6 fallprojekten. Slutsats: Resultaten från studien visar att agil projektstyrning går att dela upp i de fyra dimensionerna och inom dem i grader av agilitet. Till respektive grad och dimension har vi funnit tydliga karaktärsdrag samt vad som påverkar dem. Vidare har vi funnit att inga projekt är helt agila eller helt oagila samt att det inte går att urskilja någon specifik modell som skulle passa alla projekt vilket motiverar att det handlar om grader av agilitet. / Background: During the last years agile project management has grown in popularity and to a larger extent been used as a method outside of software projects. The majority of the research is still limited to software project and regards that projects are either fully agile, not agile at all or one specific hybrid model. Therefore there is a need of increased knowledge of how agile project management can be used and understood in a traditional project environment. Aim: The aim of this study is to develop the knowledge of agile methods in a “traditional” project environment with what characterizes and affects the degree of agility in the four different dimensions. Methodology: This study is a multiple case study based on six different projects. Furthermore the study is of qualitative character and the empirical data is collected via semi structured interviews based on the six cases. Conclusions: The results of the study showed that agile project management can be divided into the four dimensions and within degrees of agility. To each degree and dimension we have found clear characteristics and what that affects them. Furthermore we have found that no project are fully agile, not agile at all and neither is there a specific model that would fit all projects which motivates that agile methods should be about degrees of agility.

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Performance (CSP) och Financial Performance (FP) har studerats av många forskare och resultaten har varit motstridiga. Samtidigt har fler och fler länder börjat göra hållbarhetsrapportering obligatorisk men lite forskning har gjorts om vilken påverkan obligatorisk hållbarhetsrapportering har på FP. Mot bakgrund av de nya lagarna och motsägelsefull forskning har vi valt att undersöka sambandet mellan tre CSP-dimensioner (miljö, social och företagsstyrning) och FP i obligatorisk och frivillig hållbarhetsrapportering. Metod: Metoden som används i denna studie har ett deduktivt tillvägagångssätt från en positivistisk forskningsfilosofi. Två grupper av data undersöks, från Europa och USA. Företagen från de två grupperna granskas ur ett longitudinellt perspektiv över 12 år. Totalt undersöks 700 företag, 338 från Europa och 362 från USA. Uppgifterna samlades genom databasen Thomson Reuters Datastream och analyserades genom SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Resultaten visar skillnaden mellan obligatorisk och frivillig hållbarhetsrapportering. Europeiska företag visar i genomsnitt ett negativt samband mellan CSP-dimensionerna Miljö och Social och FP medan amerikanska företag visar ett positivt förhållande mellan CSP-dimensionerna och FP. Både europeiska och amerikanska företag visar ett positivt samband mellan CSP-dimensionen Företagsstyrning och FP. Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att det verkar finnas en skillnad i förhållandet mellan CSP och FP beroende på rapporteringsformatet. CSP-dimensionerna Miljö och Social visar en skillnad medan Företagsstyrning är samma för Europa och USA. Resultaten visar inverkan som rapporteringsformatslagar kan ha på företagens FP. Detta kan i sin tur bidra till att skapa praktisk information om hur hållbarhetsrapportering kan användas på ett positivt sätt för både hållbarhet och företag.Förslag till fortsatt forskning: Flera förslag om framtida forskning görs. Ett förslag är att observera data med hänsyn till varje år och se om ett mönster syns. Det kan vara att obligatorisk hållbarhetsrapportering påverkar FP på olika sätt under flera år. Ett annat förslag är att undersöka olika branscher eftersom de kan uppleva påverkan av obligatorisk och frivillig rapportering på olika sätt.

Erfarenheter från de senaste årens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militära insatser ofta är otillräckliga för att skapa fred. Comprehensive Approach ses av många som ett koncept med målsättningen att skapa en integrerad civil-militär ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd är emellertid oklar. Dessutom är det problematiskt att empiriskt belägga att användandet av konceptet leder till framgång, vilket medför svårigheter att granska dess värde. Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn på Comprehensive Approach som strategiskt koncept. Som metod används en kvalitativ textanalys av systematiserande typ. Utifrån analysen identifieras styrkor och svagheter med konceptet, vilket medför att huvudfrågan vad Storbritanniens syn på Comprehensive Approach innebär och vilket värde Comprehensive Approach har som strategiskt koncept besvaras. Svaret bidrar till ökad kunskap och förståelse för Comprehensive Approach, vilket är uppsatsens syfte. Resultatet visar att Storbritannien ser Comprehensive Approach som ett strategiskt koncept som kräver integrerade civil-militära strukturer för att fungera på ett bra sätt. Samtliga Howards dimensioner återfinns, och att ingen dimension överfokuseras är utifrån teorin en styrka. Värdet på Comprehensive Approach som strategiskt koncept kan samtidigt ifrågasättas främst på grund av att det mestadels uttrycks vad som bör uppnås, men däremot sällan beskrivs hur det ska genomföras. Uppsatsen påvisar även svårigheterna att samordna och koordinera aktörer mot ett gemensamt mål i en multinationell miljö, när incitament för samordning saknas.

The UN has decided that between the years 2005-2014 education for sustainable development should be a priority and that efforts to integrate sustainable development into education at all levels should be strengthened. Textbooks have a very strong position in schooling and in 1991 the state’s intuition for review of textbooks was closed down. Today, the responsibility to review teaching materials lays on the teachers. The purpose of this study is to examine the teaching materials for the grades 1-3 in the subject society orientated subjects. We want to examine if the three dimensions of sustainable development (social, ecologic and economic) interact with each other. Through teaching materials analysis and based on theories of sustainable development the similarities and differences between the textbooks was compared. The following questions are answered: - How are the textbooks and the workbooks treating the concept of sustainable development through the three dimensions of sustainable development? - To what extent does the teaching materials correspond with the curriculum for geography in grades 1–3 within the sustainable development? The result of the analysis shows that all teaching materials are dealing with all three dimensions of sustainable development, but in different amounts. Boken om SO, SO-boken and Samhällskunskap deals with the most concepts selected within the dimensions. While Geografi – Vårt land almost only deals with the ecological dimension. The results have also shown that the Boken om So, and SO-boken covers almost all the key content in tre curricula that has been selected. Even Samhällskunskap treats many of them while Geografi – Vårt land only treats two. In only one of the textbooks, Boken om So, all the dimensions of sustainable development interact together. Our conclusion is that none of the books should be used by itself in education for sustainable development. A combination of learning materials is needed to get an overall perspective of sustainable development and to deal with all the core content.