Syfte: Studien avser ta reda på: Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap Eller om det krävs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror på Vad som kännetecknar en respekterad internationell ledare Metod: Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman. Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit: Det internationella ledarskapet finns Dock krävs vissa kulturella anpassningar De mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet struktureras Den effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhörd Förslag till fortsatt forskning: Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag Studien kan göras på fler länder Studera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnet Uppsatsens bidrag: Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands. / Aim: The aim of the study is to find out: If the international leadership exists If the leadership has to be adjusted to cultural needs What is the reason behind the adjustments of the leadership What distinguish a respected international leader from a none respected Method: I have interviewed seven Swedish leaders in Singapore to find the answers to the above questions. The material has then been concluded by using a matrix. Connections between the interviews have been found by studying the matrix. The analysis is based on these connections and the leadership and culture difference theories. Result & Conclusions: The result of the thesis are: The international leadership exists, but cultural adjustments have to be done of the leadership The largest differences between Sweden and Singapore are, the way people are motivated, how they communicate and how the work is organised The differences come of large differences in Hofstede's culture dimensions, Power distance index and Masculinity Suggestions for future research: The study could be based on more interviews, a survey or on observations, to get a better statistical material It could be done on more countries More great international leaders can be studied to find their qualifications Interview the employees to get their opinion on the thesis’ subject   Contribution of the thesis: The study shows that adjustments have to be made. It can therefore be of interest to be used by Swedish companies that are sending leaders abroad.

In this bachelor's thesis the concept of microscopical black hole production at colliders is investigated. By using extra dimensional models where the value of the Planck mass can be reduced to the TeV scale, gravity can be made stronger at small distances and the Hierarchy problem can be solved. Since gravity is much stronger already at the TeV-scale, there is a possibility that microscopical black holes are produced at the LHC. In this thesis the possibility to produce Quantum Black Holes, black holes with masses around the Planck mass, is implemented in the event generator PYTHIA. Events where the Quantum Black Holes decay into two particles are simulated and studied. A main contribution is successful colour connections between the final states. Something to solve in future simulations is how to give the black holes a spectrum of masses.

Animal welfare is a topic subjected to great controversy, mostly within moral philosophy. The moral issue of human behaviour is often dealt with, alongside whether nonhuman animals are eligible certain rights. In our world, how humans behave towards nonhuman animals have fallen into something of political oblivion, which is the departure-point for this research. The essay’s discourse surrounds nonhuman animals’ political and moral status in Sweden, with the aim of drawing conclusions regarding whether they can be said to possess it. This is done through an analysis of ideas, using dimensions as tools, problematizing the Swedish parliamentary parties' views on animal welfare. A better understanding for nonhuman animals’ situation in Sweden has been provided, showing that there is no animal rights mentality tangible, while speciesist and utilitarian attitudes towards nonhuman animals dominate. The analysis show that nonhuman animals in Sweden possess moral status, as the parties agree that nonhuman animals should be spared from unnecessary suffering, and their welfare seems to count in its own right. However, human interests tend to take precedence in most cases, and in the end, nonhuman animals cannot be considered to possess any political status, despite their unmistakable presence in our society.

The present paper aimed to study the culture in Sweden and Finland, by analyzing two research centers of one multinational organization in each location. Hofstede’s cultural framework was used as a benchmark for the research. Further, the study investigated the significant impact that culture has on innovation and job performance. To achieve the purpose, quantitative approach was adopted and a self-competition questionnaire was distributed to the employees of both research centers. Two hypotheses were tested concerning with the relationship between any of Hofstede’s cultural dimensions and innovation, respectively job performance. After a regression analysis was conducted, two models were created which described the impact of the cultural constructs. All of Hofstede’s initial four dimensions indicated a relationship with innovation, while only individualism and uncertainty avoidance showed to be significant in predicting job performance. An unexpected result was discovered in the individualism index, which has drastically shifted, putting Finland in the collectivist societies, with Sweden following the same trend. The study’s results should be able to contribute to the better understanding of culture’s influence on innovation and job performance in multinational organizations and help practitioners by demonstrating the importance of considering culture’s effect.

Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala. / Globalization and the recent evolution of CSR has led to the need for harmonization of sustainability reporting, similar to the harmonization of financial reporting. This would both encourage the engagement for CSR and also facilitate decision making for investors. The idea of CSR is strongly influenced by the Anglo-Saxon and European views of justice, democracy and social structures. Regarding sustainability reporting, there are several internationally accepted standards and guidelines, one of which is GRI. Despite the existence of these guidelines, the dilemma of harmonization remains as sustainability reporting differs between countries due to differences in cultural values. In this study two countries with different corporate cultures will be examined, United States and Japan. The development of CSR has been led by western countries and organizations and is mainly influenced by the Anglo-Saxon view of social structures. Japan, on the other hand, started practising CSR as late as 2003 and with these differences in mind it is relevant to assume that a global course of action does not exist. With this background, the purpose of this study is to examine whether there are differences in sustainability reporting among the countries and if these differences can be explained by their cultural characteristics. The methods used for the study are a quantitative content analysis followed by a discourse analysis. The results from the study show that both companies examined are compliant with the G4 guidelines. The differences that could be found was that the Japanese organization reports more on the subject of social sustainability compared to the American one. Conversely the American organization reports more on the subject of economic sustainability than what could be read from the Japanese CSR-report. An attempt to connect these differences to cultural inequalities was made through an analysis of the rhetoric of the CSR-reports. The conclusion of this discourse analysis was that the strong cultural characteristics might have disappeared due to the fact that large companies become more and more global.

Titel: Leder rapportering om hållbarhet till ännu bättre resultat? En global studie om 4 288 bolag och kostnad för räntebärande skulder Datum: 2018 – maj Syfte: CSR är ett välutforskat ämne med många olika inriktningar. Vårt val föll på att studera dess inverkan på kostnaden för räntebärande skulder. Antalet tidigare gjorda studier i samma inriktning är inte lika omfattande och de vi hittat har både varierande utfall och design. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan CSR-aktiviteter, CSR-rapportering och skuldkostnad. Vi har även delat in CSR-aktiviteter i de fyra dimensionerna miljö, den sociala dimensionen, företagsstyrning och kontroversdimensionen för att kunna studera respektive dimensions relation gentemot CSR-aktiviteter och skuldkostnad. Metod: Vår studie har en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv utgångspunkt. Vi har ett tidsperspektiv som har en longitudinell design med data från 4 288 företag under en åttaårsperiod. Studien har ett års förskjutning framåt för skuldkostnaden. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Datastream som sedan har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Våra resultat ger bevis för att det finns ett negativt samband mellan dimensionen för kontroverser och skuldkostnad. Företag som på ett bra sätt hanterar och undviker kontroverser genererar också en lägre skuldkostnad. Total CSR samt dimensionerna social, miljö och företagsstyrning visade alla positiva samband med skuldkostnad, vilket betyder en högre skuldkostnad. CSR-rapportering har full medieringseffekt för den sociala dimensionen samt för total CSR medan resultaten visade på delvis mediering för miljö, företagsstyrning och kontroversdimensionen.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny kunskap till förhållandet mellan CSR och värdeskapande, med inriktning på kostnaden för räntebärande skulder. Resultaten signalerar ett behov av en uppstyrd definition och reglering av CSR-aktiviteter och dess rapportering samt hur viktigt det är för ett företag och dess skuldkostnad att inte förknippas med negativa händelser i media. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie bygger på sekundärdata tagen från företag som redovisar sina CSR-aktiviteter hade vi, om mer tid funnits, velat komplettera vår forskning med fältstudier. Detta för att fånga in företag som inte redovisar CSR och möjligen även se till vilken grund bankerna gör sina riskbedömningar på. Vårt första förslag till fortsatt forskning blir därför att utföra fältstudier, framförallt mot företag som inte redovisar sina CSR-aktiviteter. Ett andra förslag till fortsatt forskning är att använda sig av alternativa mått för att mäta CSR-aktiviteter. Vidare föreslår vi också att utföra en liknande studie med längre tidsförskjutning än ett år. / Title: Does disclosure about doing good lead to doing better? A global study on CSR, CSR disclosure and cost of debt Date: 2018 - May Aim: CSR is a well-researched subject with many different approaches. Our perspective is to study its impact on the cost of debt. The number of previous studies in the same direction as our is not extensive, and those we have found have both varying outcomes and designs. Our purpose is to investigate the relationship between CSR activities, CSR disclosure and cost of debt. We have also divided CSR activities into four dimensions; the environmental dimension, the social dimension, the corporate governance dimension and the controversial dimension in order to study the relation between each dimension, CSR disclosure and cost of debt. Method: Our study has a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive starting point. We have a time perspective that has a longitudinal design with data from 4 288 companies over an eight-year period. The study has a one-year lag for the cost of debt. The study is based on secondary data obtained from Thomson Reuters Data Stream. We have analyzed the data in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusions: Our results provide evidence that there is a negative correlation between the controversial dimension and the cost of debt. Companies that manage and also avoid controversies also generates a lower cost of debt. Total CSR and social, environmental and corporate governance dimensions all showed a positive correlation with cost of debt, which means higher cost of debt. CSR reporting has full mediation effect for the social dimension as well as for total CSR activities, while the results showed partial mediation for environment, corporate governance and the controversial dimension. Contribution of the thesis: The study has contributed new knowledge to the relationship between CSR and the creation of value, focusing on the cost of debt. The results indicate the need for a defined definition and regulation of CSR activities and its reporting, and the importance of a company and its cost of debt to not be associated with destructive media events. Suggestions for future research: Since our study is based on secondary data taken from companies reporting their CSR activities, we wanted, if we had more time, to supplement our research with field studies. This to capture companies that don't report CSR and possibly also to see why and how banks make their risk estimations. Our first suggestion to further research will therefore be field studies, especially against companies that do not report their CSR activities. A second suggestion for further research is to use alternative measures to measure CSR activities. Furthermore, we also suggest that future researchers carry out a similar study with longer time shifting than one year.

: I denna studie undersöker vi om CSR-strategier påverkar företagets möjligheter att få tillgång till externt kapital genom att sänka dess kapitalbegränsningar. Förtydligat syftar studien till att förklara hur sambandet mellan CSR-arbete och kapitalbegränsningar samt mellan CSR:s dimensioner och kapitalbegränsningar ser ut. Kan ett ökat CSR-arbete minska kapitalbegränsningar, ge ökad tillgång till kapital som i sin tur leder till större möjligheter att göra lönsamma investeringar och därmed skapa värde för företaget? Tidigare forskning har stannat vid att konstatera att CSR är värdeskapande och ökar företagets finansiella prestation men få rapporter går vidare och förklarar på vilket sätt värdet skapas eller varför den finansiella prestationen ökar. Vi tar ett steg till och ställer oss frågan varför värde skapas. / In this study, we investigate whether CSR strategies affect the company's ability to access external capital by reducing its capital constraints. Explained, the study aims at explaining the relationship between CSR performance and capital constrains, as well as between CSR dimensions and capital constrains. Can an increased CSR performance reduce capital constrains, increase access to capital, which in turn leads to greater opportunities to make profitable investments and thus create value for the company? Previous research has stopped finding that CSR is creating value and increases the company's financial performance, but few reports go further and explain how the value is created or why the financial performance is increasing. We take a further step and ask why value is created.

För att möta behov hos äldre personer kan alternativa hälsofrämjande åtgärder, såsom djurassisterade interventioner, vara en god idé. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hur olika interventioner med husdjur inverkar på den holistiska hälsan hos äldre personer. För att besvara syftet formulerades fyra frågeställningar om vilken inverkan husdjuret kan ha på de fyra dimensionerna av hälsa. En integrerad översikt genomfördes, där systematiska litteratursökningar och manuella sökningar resulterade i nitton artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att husdjuret kunde främja de olika dimensionerna av hälsa hos äldre på olika sätt. Denna integrerade översikt bidrar till en kunskap om vad hälsa kan handla om och hur husdjuret inverkar på den. Olika djurassisterade interventioner verkar ha en möjlighet att fylla äldre personers unika behov som kanske annars är svåra att tillgodose.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur svenska ledare bemöter kulturella skillnader i Kina samt på vilket sätt de anpassar sig till en kinesisk arbetsplats. Vidare syftar studien till att identifiera eventuella utmaningar som kan uppkomma för svenska ledare på en kinesisk arbetsplats.    Metod: Forskningen tillämpar en kvalitativ metod som utgår ifrån en deduktiv forskingsanstas. Studien använder sig av en komparativ forskningsdesign och implementerar semistrukturerade intervjuer för att utforska kulturella skillnader som svenska ledare upplever i Kina.   Empiri och analys: I det empiriska avsnittet sammanförs en sammanfattning av de insamlade intervjusvaren som är indelade i tre huvudteman (kultur, ledarskap och kommunikation). Senare analyseras det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen.   Slutsatser: Slutsatserna som kan dras utifrån analysen av det empiriska materialet är att svenska ledare upplever olika typer av problem i form av ledarskap, kommunikation och kulturella koder. För att kunna handskas med dessa kulturella skillnader anpassar sig svenska ledare till den kinesiska företagskulturen. Dessutom anpassar svenska ledare en del av sitt egna ledarskap på arbetsplatsen, i samband med att kinesiska medarbetare anpassar sig till det svenska ledarskapet. Det uppstår alltså en ömsesidig anpassning. / Purpose: The purpose of this study is to highlight how Swedish leaders encounter cultural differences in China and how they adapt to the Chinese workplace. Moreover, the study aims to identify any challenges that may arise for a Swedish leader in a Chinese workplace.   Method: The research implements a qualitative method, based on a deductive research approach. The study uses a comparative research design and implements semi-structured interviews in order to study the cultural differences experienced by a Swedish leader in China.   Empirical findings and Analysis: The empirical part presents a summary of the collected interview data separated into three main themes (culture, leadership and communication). Thereafter, the empirical material is analyzed using the theoretical reference frame.   Conclusions: The conclusions that can be drawn from the analysis of the empirical material is that Swedish leaders experience different forms of complications regarding leadership, communication and cultural indications. To be able to deal with these cultural differences, Swedish leaders adapt to the Chinese corporate culture. In addition, Swedish leaders adopt a part of their own leadership in the workplace, in order for Chinese employees to adapt to the Swedish leadership. Therefore, a mutual adjustment from both sides appears.

I syfte att nå ökad kunskap om hur tröskelförmåga bör förstås och anpassas i relation till doktrinära koncept och försvarsstrategiska målsättningar, genomförs i denna masteruppsats en kvalitativ och granskande analys, där Robert Dalsjös fem dimensioner av tröskelförsvar belyses och utvecklas gentemot en extern hotbild i form av Gerasimovs New Generation Warfare. Masteruppsatsen fokuseras mot att besvara hur Dalsjös fem dimensioner fångar komplexiteten i det domänöverskridande och ickelinjära krigföringskonceptet NGW och hur den svenska försvarsstrategin kan utvecklas för att svara upp mot hotet. Resultatmässigt påvisas att Dalsjös dimensioner är väl förankrade i internationell litteratur och att de i de flesta stycken även fångar den hotbild som NGW projicerar. Däremot är indelningen mellan dimensionerna inte avvägd för att möta de ickemilitära påverkansmedlen i tillräcklig utsträckning, vilket föranleder att masteruppsatsen förordar en utveckling av primärt dimensionen hinder/försvar. Genom en uppdelning av hinder/försvar till två dimensioner, tydligt avgränsade i konfliktskalan, skapas förutsättning för att i analyser även fånga ickemilitära hybridåtgärder. / Krigsvetenskap