Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.

Det existerar väletablerade argument för varför det är viktigt med meningsfull undervisning. Att finna en mening i det vi gör anses ofta grundläggande för att fortsätta göra det och att undervisningen är meningsfull kan därför anses värdefullt när det kommer till arbetet mot ett av idrottsämnets övergripande mål, nämligen att främja elevers lust och intresse för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Mer specifikt vad som utmärker en meningsfull undervisning i ämnet idrott och hälsa samt hur lärare kan arbeta för att implementera mening i sin undervisningspraktik verkar inte vara fastställt i samma utsträckning. Lärare ges i styrdokumenten vida tolkningsutrymmen och frihet att utforma undervisningen enligt egna synsätt vilket innebär att lärarna i viss mån lämnas till sin egen tolkning och att den typ av undervisning eleverna erbjuds styrs av lärarna i fråga. Denna studie syftar därför till att tillföra ett lärarperspektiv på området genom att undersöka vad lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på högstadienivå anser att en meningsfull undervisning i ämnet innebär samt hur de arbetar för att elever ska uppleva undervisningen som meningsfull. Metoden som har brukats för att besvara detta syfte är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma idrottslärare. Dataanalysens organiserade tillvägagångssätt hämtade inspiration från den kvalitativa innehållsanalysen. För att begripliggöra utsagorna användes Howland et al. s (2012) ramverk för meningsfullt lärande bestående av fem dimensioner även om jag var öppen för att finna ytterligare former av meningsfullhet som faller utanför verktygets ramar, vilket resulterade i att jag valde att lägga till en sjätte dimension av meningsfull undervisning. Studiens resultat visar att lärarna anser att en meningsfull undervisning i ämnet kortfattat innebär att eleverna får en förståelse för undervisningens syfte, mål och koppling till livet utanför skolan, får engagera sig aktivt och praktiskt i en variation aktiviteter, får reflektera över sina erfarenheter och lärandet, får arbeta tillsammans med andra samt får med sig positiva upplevelser från undervisningen. Sammantaget menar lärarna att de för att lyckas med ovanstående först och främst måste arbeta för att nå en trygg miljö samt göra välgrundade val när det kommer till undervisningens struktur, upplägg och utvärdering. Det går således att konstatera att en meningsfull undervisning inte kommer till stånd av sig själv utan är ett resultat av ett hårt och eftertänksamt arbete.

Syftet med studien var att analysera de professionellas erfarenheter av socialpedagogiska dimensioner och asymmetrin mellan behandlare och ungdom på SiS särskilda ungdomshem samt vilka skillnader som påverkar yrkesutövningen.  Studiens metodologiska utgångspunkt var hermeneutik med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem professionella intervjuades. De professionella beskriver olika erfarenheter av yrkesutövningen och maktasymmetrins påverkan på SiS särskilda ungdomshem. De berättar att det föreligger en komplexitet i arbetet kring socialpedagogiska dimensioner såsom att skapa motivation, samarbetsallians och relation med ungdomar som vårdas på tvång, vilket ses som en utmaning. Det framkom att det kunde råda stora skillnader mellan olika institutioner och de professionella skildrar olika erfarenheter, från maktmissbruk till fungerande asymmetrier präglade av acceptans och förståelse. Komplexiteten som maktasymmetrin innebär beskrivs hanteras genom att de professionella skapar ett utrymme för så stor delaktighet som möjligt, finns tillgängliga för relationsskapande och har ett respektfullt bemötande gentemot ungdomarna. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Foucaults maktteori där begrepp som motmakt, power-knowledge, disciplinär makt med inrutning, hierarkisk övervakning och normaliserande sanktionssystemet har varit centrala i analysen. Studiens slutsats är att medvetenheten kring asymmetrins påverkan är nödvändig och finns hos de professionella. De socialpedagogiska dimensionerna såsom relation, motivation och delaktighet beskrivs både påverkas negativt av asymmetrin samtidigt som de används som ett verktyg för att lyckas hantera asymmetrin.

This essay is about the three dimensions of sustainable development and how to work with sustainable development in preschool. The purpose of the study has been to clarify how the three dimensions of ecological, social and economic sustainability are presented in pedagogical materials on sustainable development, and how the materials can be useful for the sustainability work in preschool. In the study, I started from the method qualitative text analysis to analyze six different materials that can be suitable in preschool education when it comes to sustainable development. The results shows how the dimensions appear in the materials and how they can be used in the sustainability work in preschool. What the materials have in common is the way they contribute knowledge and understanding of how we can promote a sustainable world, where we take care of the environment, show respect and consideration for people, animals and nature, and also work to reduce climate impact. The conclusion is that the materials can be included in the preschool's work with sustainable development. The materials also show in different ways how to work with sustainable development in preschool. / Den här uppsatsen handlar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling och hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien har varit att belysa hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet framställs i material på om hållbar utveckling för förskolan och hur de kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. I studien har jag utgått från metoden kvalitativ textanalys för att analysera sex olika material som kan vara användbara i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling.  Det huvudsakliga resultatet visar hur dimensionerna framträder i materialen och hur materialen kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. Materialens gemensamma nämnare handlar om att bidra med kunskap och förståelse om hur man ska kunna främja en hållbar värld, där man tar hand om miljön, visar respekt och hänsyn till människor, djur och natur, samt arbetar för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen blev att materialen kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling, samt att materialen visar olika sätt på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan läroplaner och läroböcker för samhällskunskap på gymnasienivå över tid utifrån hur hållbar utveckling framställs. Utbildning för hållbar utveckling har fått en mer betydande roll till samhällskunskapsundervisningen utifrån de globala målen för Agenda 2030, specifikt delmål 4.7. Utgångspunkten för uppsatsen är att en behandling av de tre dimensionerna för hållbar utveckling (ekonomi, sociala och miljö) genom en pluralistisk undervisningstradition utgör en utbildning för hållbar utveckling. Metoderna som används är en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ diskursanalys. Det valda materialet är två läroplaner, lpf94 och Gy11, och åtta läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå från 1997–2021. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen har visat att det finns en skillnad i vilken utsträckning som läroböckerna behandlar de olika dimensionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Vidare har det procentuella omfånget i läroböckerna som behandlar hållbar utveckling ökat över tid. Miljödimensionen av hållbar utveckling är det som behandlas mest i läroböckerna. Resultatet från den kvalitativa diskursanalysen visar att det inte går att dra en slutsats om det har skett en gemensam förändring i vilken undervisningstradition läroböckerna behandlar över tid. Den pluralistiska traditionen är mer förekommande i de senare upplagorna och generellt behandlar läroböcker från samma bokserie samma traditioner över tid. Läroplanerna, Lpf 94 och Gy11, är lika i den mån att båda förespråkar ett pluralistiskt förhållningssätt. Läroplanerna skiljer sig mest åt i hur ämnet samhällskunskap behandlas där Gy11 är den som behandlar hållbar utveckling som ämnesinnehåll. I resultatet från jämförelsen mellan läroplanerna och läroböckerna så determinerar inte läroplanernas innehåll vad som kommer behandlas i läroböckerna i relation till de selektiva undervisningstraditionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Undersökningen synliggör de olika läroböckernas brister och styrkor och kan hjälpa lärare att se vad de ska leta efter när de väljer läroböcker för undervisning om hållbar utveckling i samhällskunskap. Angående resultatet så kan inte denna uppsats förklara hur läroboksanvändningen ser ut i praktiken. Däremot går det att göra teoretiska ställningstaganden angående hur läroböcker och läroplanerna påverkar hur lärare kan förhålla sig till undervisning av HU utifrån ramfaktorteori och undervisning som meningserbjudande.

Syftet med studien är att få en förståelse för vad kvalitet är i förskolan. Barnkonventionen säger att allt som rör barnet ska se till barnets bästa. Vi runt omkring barnet har olika erfarenheter och kunskaper, vilket gör att vi kan bidra med det bästa till barnet. Att kunna samarbeta med barnets vårdnadshavare, för att barnet ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt, är viktigt för att vi ska kunna ge barnet rätt start i livet med de bästa förutsättningarna. Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning där empirin samlades in genom brevdata. Pedagoger, förskolechefer och vårdnadshavare fick svara på två öppna frågor om deras syn på vad kvalitet i förskolan är. Slutsatsen blev att kvalitet i förskolan är ett begrepp som inte går att slutgiltigt definiera. Kvalitet måste sättas i förhållande till något när man ska beskriva det, det måste ses från flera olika dimensioner. Det som definierar kvalitet beror på flera olika faktorer, däribland kulturella skillnader, normer och värden, kunskap om ämnet, vilken filosofi förskolan har, personalens kompetens och ekonomiska förutsättningar. / The purpose of the study is to get an understanding of what quality is in kindergarten. The Convention says that everything related to the child to see the child. We are around the child have different experiences and knowledge, which allows us to provide the best for the child. Being able to work with the child's guardian for the child to develop rich and diverse is important for us to give the child the right start in life with the best conditions. The study was conducted through a qualitative survey of the empirical data was gathered through letters data. Educators, preschool managers and guardians were asked to answer two open questions about what they considered to be quality in preschool. The conclusion was that quality in preschool is concepts that cannot be conclusively define. Quality must be in relation to something when describing it, then it must be viewed from several different dimensions. What defines quality depends on several factors, including cultural differences, norms and values, knowledge of the subject, the philosophy of pre-school, staff skills and economic conditions. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

The purpose with this thesis is to study three theology teaching materials to analyze the Sami people involvements in these. A comparison has been made with Old Scandinavian religion since the textbooks I have studied are all placed in the same category. In the thesis, I will also investigate how the Sami and their religion is represented. I will research this from a qualitative and quantitative approach due the fact that reviews of today's learning material are limited and that teachers now have the responsibility to review this. Studies show, however, that eight out of ten teachers lack the proper time for these reviews. The theoretical approach I have used is Ninian Smarts seven dimensions of religion combined with post-colonialism. The Post-colonial theory is broad and has not been applied as a whole in this thesis, just its main concepts. These concepts are; essentialism, exoticism, stereotyping and ethnocentrism. The result from this thesis shows that you cannot for certain determine if the Sami religion has a larger or smaller presence compared to Old Scandinavian religions due to the fact that all three textbooks analyzed differ in this matter. One can also note that hints of a negative picture towards the Sami is still present judging by interpretations of certain concepts.

Denna studie undersöker digital-marknadsförings inverkan i skapandet av konsumentbaserat varumärkeskapital (KBVK) hos klädföretag. I synnerhet fokuserar studien på att undersöka hur konsumenters attityder till reklam, dess frekvens och grad av personalisering påverkar KBVK och dess dimensioner. Studien prövar även hur konsumenters attityd till att motta reklam via SMS, E-mail och internet påverkar dimensionerna. Baserat på en enkätundersökning på 99 konsumenter, som samtliga var Uppsalastudenter, visade studien att konsumenters attityder till reklam har en stark påverkan på varumärkeskapitalets dimensioner. Slutsatserna var således att konsumenters attityder till reklam liksom frekvent och personaliserad reklam bidrog till att stärka KBVK. Vidare visade resultatet att användning av E-mail som reklamkanal bidrog till att positivt öka varumärkeskapitalets dimensioner, och därmed i förlängningen varumärkeskapital. Ingen slutsats kunde dras om huruvida SMS och internet som reklamkanal kan bidra till att öka varumärkeskapitalet. Studien ger implikationer för hur företag kan optimera byggandet av varumärkeskapital och generera ett ökat värde för konsument och företag genom att ta hänsyn till de marknadsföringsåtgärder som påverkar varumärkeskapitalets dimensioner.

<p><strong>Syfte:</strong> Studien avser ta reda på:</p><ul><li>Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap </li><li>Eller om det krävs nationella anpassningar </li><li>Vad eventuella anpassningar beror på</li><li>Vad som kännetecknar en respekterad internationell ledare</li></ul><p><strong>Metod: </strong>Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Fyra huvudresultat har framkommit:</p><ul><li>Det internationella ledarskapet finns</li><li>Dock krävs vissa kulturella anpassningar</li><li>De mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet struktureras</li><li>Den effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhörd</li></ul><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong></p><ul><li>Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag </li><li>Studien kan göras på fler länder</li><li>Studera flera stora internationella ledares egenskaper </li><li>Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnet</li></ul><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The aim of the study is to find out:</p><ul><li>If the international leadership exists</li><li>If the leadership has to be adjusted to cultural needs</li><li>What is the reason behind the adjustments of the leadership</li><li>What distinguish a respected international leader from a none respected </li></ul><p><strong>Method:</strong> I have interviewed seven Swedish leaders in Singapore to find the answers to the above questions. The material has then been concluded by using a matrix. Connections between the interviews have been found by studying the matrix. The analysis is based on these connections and the leadership and culture difference theories.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result of the thesis are:</p><ul><li>The international leadership exists, but cultural adjustments have to be done of the leadership</li><li>The largest differences between Sweden and Singapore are, the way people are motivated, how they communicate and how the work is organised </li><li>The differences come of large differences in Hofstede's culture dimensions, Power distance index and Masculinity </li></ul><p><strong>Suggestions for future research:</strong></p><ul><li>The study could be based on more interviews, a survey or on observations, to get a better statistical material</li><li>It could be done on more countries</li><li>More great international leaders can be studied to find their qualifications </li><li>Interview the employees to get their opinion on the thesis’ subject</li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The study shows that adjustments have to be made. It can therefore be of interest to be used by Swedish companies that are sending leaders abroad.</p>

Problemformulering Hur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet. Syfte Förutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat. Metod En kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag. Den datainsamlingsmetod som har använts i denna studie är enkäter. Urvalet består av alla Bodenbos hyresgäster med egna kontrakt vid den aktuella tidpunkten. Teori Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av forskning gällande kvalitetsdimensioner, förväntningar, toleranszoner och SERVQUAL. Tjänstekvaliteten brukar delas upp i olika dimensioner; exempelvis tillförlitlighet, respons, garanti, empati och materiella ting. Toleranszonen består av två olika nivåer av förväntningar: önskad servicenivå (vad kvaliteten ”kan” och ”bör” vara) och tillräcklig servicenivå (lägsta acceptabla nivån). Så länge den upplevda kvaliteten hamnar inom toleranszonens gränser är kunden tillfredsställd, kvaliteten är acceptabel. Om kvaliteten överträffar förväntningarna på den önskade servicenivån blir kunden förtjust, men om kvaliteten inte motsvarar förväntningarna på den tillräckliga servicenivån blir kunden missnöjd. SERVQUAL är den skala som i denna studie används för att mäta tjänstekvaliteten. Slutsatser När tjänstekvaliteten i bostadsföretag ska mätas är det bättre att använda dimensioner och attribut som är speciellt anpassade till bostadsbranschen än att använda den mer allmänna SERVQUAL-skalan som utvecklats för att passa alla branscher. De dimensioner som hyresgäster anser vara viktigast är inte samma dimensioner som kunder i andra typer av tjänsteföretag värderar högst. Resultaten i denna studie tyder på att olika bakgrundsfaktorer har betydelse för toleranszonens storlek, den tillräckliga servicenivån, den önskade servicenivån, upplevd kvalitet och nöjdhet. Vad av detta som påverkas varierar från en bakgrundsfaktor till en annan.