The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students’ usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources. The results also showed that the essays in some aspects were subjective reviews rather than objective academic texts, but also constituted by both strategic and academic language actions. The PM-texts were in some ways products of the "old" school genre argumentative texts where explicit metatextual commentaries and language actions were relatively absent. The ways in which the students approach academic writing is therefore depending on how they perceive different school genres.

Den svenska förskolan har en väl etablerad skapandetradition. Mot bakgrunden av att skapande tycks ske på förskolor i stort sätt varje dag anser vi att det är av intresse att studera fenomenet. Syftet med denna studie är att studera yngre barns tillblivelser vid skapandeaktiviteter och på vilket sätt vuxnas förhållningssätt ingår i dessa processer. Studien har genomförts med deltagande-strukturerade observationer och med agentiell realism som teoretiskt perspektiv. Ett ändamål för studien har varit att pröva posthumanistiska teorier på förskolepedagogiska situationer. Studien har landat i en slutsats där materialiteter och vuxnas förhållningssätt har betydelse för yngre barns tillblivelse och att det materiella och det ontologiska ofrånkomligt är sammanflätade.

Syftet med denna uppsats avsåg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet på träningsbloggar i Sverige samt hur de väljer att framställa sina kroppar. Frågeställningarna har utgått från att undersöka hur bloggskribenterna väljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mäns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hälsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som användes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras på träningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrån socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring om frågeställningarna blivit besvarade och vad resultatet visade.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra. Det framkom även i deras berättelser att ett brett gymnasieprogram ansågs som fördelaktigt för dem själva i framtiden. Det tredje representativa mönstret för ungdomarnas sätt att resonera var att betona vikten av att finna rätt balans i livet mellan jobb- och privatliv. Sammantaget kunde vi se att deras resonemang många gånger präglades av dilemman av olika slag. Flera retoriska resurser användes i förhandlandet kring val och identitetsskapande. Mest framträdande var tid som resurs, där de i nutid föreställde sig hur framtidsjaget skulle tänka om det nutida beslutsfattandet. Vår studie visar på att det för dagens ungdomar blivit allt viktigare att kunna föreställa sig själv i framtiden för att göra val av olika slag vilket i sin tur också bidrar till deras nutida identitets­konstruktioner.

Den här uppsatsen har undersökt hur nyhetsbyrån TT rapporterat om flyktingar under två flyktingsituationer, åren 1992 och 2015. De frågeställningar som ska besvaras är: Finns det skillnader mellan hur TT 1992 skrev om flyktingar från f.d. Jugoslavien, och hur TT skriver om flyktingar 2015? Några delfrågor ska också besvaras: I vilka nyhetshändelser figurerar flyktingar och asylsökande? Får flyktingar eller asylsökande en talan i texterna? Är flyktingar eller asylsökande mer frekventa i positiva eller i negativa nyheter? Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorin om diskursiv diskriminering. Metoden som använts har varit en kvantitativ innehållsanalys, där urvalet var 130 st artiklar från 1992, och 203 st artiklar från 2015. Man kan se att TT:s medierapportering om flyktingar och asylsökande har varit skev och ojämn 1992, och fortsätter vara det 2015, i form av vem som får tala och vad själva nyheten handlar om. Man kan även se att medierapporteringen från 1992 och 2015 inte skiljer sig från varandra särskilt mycket, det finns dock skillnader. Nyhetshändelserna har skiftat fokus från brott mot flyktingar till flyktingpolitik. Flyktingar och asylsökande var frekventa subjekt i nyhetstexterna. Nyheterna som flyktingar eller asylsökande medverkar i är till stor del negativa, dock så har neutrala nyheter blivit mer vanliga.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur gymnasieelever närmar sig det vetenskapliga skrivandet. Studien undersöker även elevers diskursiva och kritiska kompetens. Bakgrunden till undersökningen utgörs av reformen som genomfördes i gymnasieskolan 2011 och dess nya krav på vetenskaplighet i text inom svenskämnet. Den tidigare forskningen som gjorts på området visar att gymnasieelever har en relativt låg diskursiv och kritisk kompetens. Tidigare studier visar även att elever inte har verktygen som krävs för att skriva vetenskapliga texter. Dessa studier att samtliga genomförda innan reformen 2011. Metoden i den här studien utgörs av kvalitativa fokusgruppsintervjuer och analys av elevskrivna PM. Resultatet visar att eleverna kan tillämpa regler för vedertagna referenssystem. Dock har vissa elever svårt att göra korrekta referatannonseringar vid ett par tillfällen. Eleverna kan klargöra för flera konkreta strategier för att kritiskt granska källors tillförlitlighet. De närmar sig det vetenskapliga skrivande med genomtänkta strategier och kan applicera de skriftspråkliga normer som gäller för ett PM på en mer generell nivå. I jämförelse med den tidigare forskningen visar eleverna en högre diskursiv och kritisk kompetens.

<p>This dissertation is a study of the discourse on children’s ability to control their body movements – the rhetoric of motorics (motor control). It takes an interest in the different practices that need to be dealt with if you would like to construct a description of bodiliness in a factual way, and it is particularly concerned with the practice of transforming observations of children’s bodiliness into literary inscriptions of motor control as well as the discursive actions that make these inscriptions credible and relevant. The study departures from a constructivist perspective and the aim of the thesis is to study how statements about motor control are possible, understandable, made relevant, and used in practice – dimensions that are believed to be connected.</p><p>The data are gathered from settings that either keep or produce descriptions of children’s bodiliness. That includes journals on physical education, manuals for motorical tests, professional literatures that deal with subjects like motor control, medical records from school health care and professional statements from a child rehabilitation center. Using discourse analysis this data is studied in terms of interpretative repertoires, modalities, categorizations, representations and realities.</p><p>At first focus is on the mobilization of actors and the practice of translating body knowledge into something relevant and important. After that theories and practices of observing motor control are highlighted by studying the laboratory settings, inscription devices and the professional vision of the observers. The study then moves on to the activities where the inscriptions constructed in the laboratories are mobilized to construct facts. Here the attention is placed on the practices of writing medical records and how statements about motor control are used in these types of text. Finally a reflexive move is made by comparing the rhetoric of motor control with the rhetoric used to convince the reader of this dissertation. </p>

This dissertation is a study of the discourse on children’s ability to control their body movements – the rhetoric of motorics (motor control). It takes an interest in the different practices that need to be dealt with if you would like to construct a description of bodiliness in a factual way, and it is particularly concerned with the practice of transforming observations of children’s bodiliness into literary inscriptions of motor control as well as the discursive actions that make these inscriptions credible and relevant. The study departures from a constructivist perspective and the aim of the thesis is to study how statements about motor control are possible, understandable, made relevant, and used in practice – dimensions that are believed to be connected. The data are gathered from settings that either keep or produce descriptions of children’s bodiliness. That includes journals on physical education, manuals for motorical tests, professional literatures that deal with subjects like motor control, medical records from school health care and professional statements from a child rehabilitation center. Using discourse analysis this data is studied in terms of interpretative repertoires, modalities, categorizations, representations and realities. At first focus is on the mobilization of actors and the practice of translating body knowledge into something relevant and important. After that theories and practices of observing motor control are highlighted by studying the laboratory settings, inscription devices and the professional vision of the observers. The study then moves on to the activities where the inscriptions constructed in the laboratories are mobilized to construct facts. Here the attention is placed on the practices of writing medical records and how statements about motor control are used in these types of text. Finally a reflexive move is made by comparing the rhetoric of motor control with the rhetoric used to convince the reader of this dissertation.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas. Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet. Däremot finns det delar av materialet som dels är direkt ifrågasättande, dels har ett ifrågasättande syfte som dock inte uppfylls.   Nyckelord: Diskursiv textanalys, genussystem, grundskolans senare år, heteronorm, läromedel, sex och samlevnadsundervisning

Asexualitet är en sexuell identitet som först nyligen börjat få uppmärksamhet inom forskning och i samhällsdebatten. Det finns ytterst lite forskning på hur asexuella personer bemöts i samhället och mer specifikt i vården. Denna uppsats syftar därför till att skapa ökad förståelse för hur personal på ungdomsmottagningar i Sverige pratar om sexualitet och asexualitet. Studien är en diskursanalys av intervjuer med personal på ungdomsmottagningar i Mellansverige (N=7). Utifrån detta framkommer fyra teman: Den viktiga sexualiteten, Det goda bemötandet, Asexualitet och Det normativa samhället. Under dessa teman presenteras ett antal tolkningsrepertoarer som beskriver hur deltagarna talar om respektive tema. Det främsta fyndet i denna studie är att deltagarna konstruerar sexualitet på ett sätt som inte ger utrymme för asexualitet eller för asexuella personers upplevelser och att detta i sin tur krockar med hur de konstruerar ett gott bemötande.