The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ”immigrant” (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden’s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media. The theory and method used in this thesis is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Discourse theory is well suited for revealing a certain group’s identity using chains of equivalence or chains of analogy. The discourse theory is sprung out of Marxist ideologies, especially Gramsci’s theories. Social antagonism, hegemony and identity are key concepts in discourse theory. The study shows that the word ”immigrant” only appears in articles that concern different problems in the society. No articles underlining the positive aspects of immigrants were found in the study and none of the journalists identified themselves as an immigrant. The newspapers in this study labels individuals ”immigrant” if they are in need of resources and help from the Swedish society. Immigrants were also not able to constitute their own identity though the constituting power was in the hands of the Swedish morning press.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt. Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll. Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet. Men precis som denna handlar diskurserna främst om individens förhållande till och behov av arbete. Varför arbetet är önskvärt ur ett samhällsperspektiv debatteras inte och således ges ingen motivering till denna organisering av samhället. Detta pekar på en bakomliggande icke ifrågasatt diskurs om ett samhälle organiserat kring lönearbetet som den enda möjligheten. Studien bekräftar teorin om att det i dagens samhälle finns en dominerande arbetsideologi. Det faktum att alternativ till det rådande systemet verkar vara svåra att formulera kan finna en förklaring bland annat i teorin om det endimensionella tänkandet och i hur den liberala demokratin uppmuntrar konsensus.

<p>The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ”immigrant” (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden’s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.</p><p>The theory and method used in this thesis is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Discourse theory is well suited for revealing a certain group’s identity using chains of equivalence or chains of analogy. The discourse theory is sprung out of Marxist ideologies, especially Gramsci’s theories. Social antagonism, hegemony and identity are key concepts in discourse theory.</p><p>The study shows that the word ”immigrant” only appears in articles that concern different problems in the society. No articles underlining the positive aspects of immigrants were found in the study and none of the journalists identified themselves as an immigrant. The newspapers in this study labels individuals ”immigrant” if they are in need of resources and help from the Swedish society. Immigrants were also not able to constitute their own identity though the constituting power was in the hands of the Swedish morning press.</p>

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau &amp; Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör. Dessa teman är: politik, miljö, ekonomi, etik och hälsa. Resultaten visar att det, inom alla teman, har kunnat identifieras motstridiga diskurser som skiljer sig i sin framställning av vegetariska kampanjer och som använder sig av olika strategier i denna process. Ett av de mer intressanta resultaten visar på en tydlig skillnad i framställningen av vegetariska kampanjer mellan de två diskurser som identifierats inom det politiska temat. Vidare så anser vi att denna skillnad kan knytas till de politiska ideologierna liberalism respektive socialism och den motsättning avseende grundläggande värden som där föreligger. Något förvånande var frånvaron av artiklar under det etiska temat då de etiska implikationerna av köttätande förväntades spela en central roll i förespråkandet av vegetariska kampanjer. En slutsats som möjligtvis kan dras av detta är att vegetariska kampanjer bör betraktas som en del av miljörörelsen snarare än som en vegetarisk rörelse vilket namnet antyder. / This essay aims to study how vegetarian campaigns, for instance Meatless Mondays, are presented in Swedish newspapers. This is done by a discourse analysis of newspaper articles, which include both regional and nationwide newspapers, as well as articles that are only available through the Internet. The essays theoretical background stems from Foucaults thoughts on the discourse and its relation to power and knowledge as well as Laclau &amp; Mouffes discourse theory. All of the articles that have been selected for further analysis are in some way related to vegetarian campaigns. In the analysis of the gathered material, the articles have been sorted under five different themes, which in some way relate to the subject matter of the different articles. These themes are: political, environmental, economical, ethical and health. The results show that several contradicting discourses can be identified in all of the themes. These discourses differ in their presentation of vegetarian campaigns and utilize different strategies in doing so. One of the more interesting results showed that there is a clear difference in how the two discourses, that were identified in the politics theme, presents vegetarian campaigns. Furthermore we believe that this difference can been linked to the two ideologies liberalism and socialism and more specifically to the way in which they differ in their primary values. Somewhat surprising was the absence of articles in the ethical theme as we were expecting the ethical implications of meat eating to play a central role in the advocating of vegetarian campaigns. A conclusion that one might be able to draw from this is that vegetarian campaigns should be viewed as part of the environmental movement rather than as a vegetarian movement that the name suggests.

The aim of this study was to investigate how the position of the preschool teacher could come across in interviews with six teachers about their assignment to document and evaluate the preschool activity. The research done so far in this area shows that it can be a complex and difficult part of the preschool teachers work. A dilemma often described is how the teachers can be able to analyze and document the children´s learning with the aim to evaluate and develop the preschool activity without judging and mapping the children. A special focus of the study was to see how the methods and dsicourses described by the teachers possibly could affect the teachers´s position in the area of documentation and evaluation. To analyze the empirical data Ernesto Laclau (1935-2014) &amp; Chantal Mouffe´s discourse theory was used, a prespective witch also figured to be the theoretical foundation of the master thesis. The result of the study showed that the teachers often described themselves in a position between conflicting discourses. This was most apparent in relation to what seems to be a rather new material, focusing on mapping the individual children´s abilities. It could be interpreted that this material and the positioning of the preschool teacher in relation to it, is a part of a trend<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /><img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> that has been described by other researchers, where an Anglo-Saxon evaluation tradition with focus on the individual rather than the preschool as a whole is spreading.

This thesis analyzes the media debates generated by the election of Omar Mustafa to the board of the social democratic party, and the appointment of the conservative Minister of Labour, Elisabeth Svantesson. More specifically, the aim is to analyze newspaper material through a discourse analyze, to see if and how religious affiliation effects the possibilities to act as a political representative. Theories of othering and intersectionality serve as theoretical points of departure. Further, chains of equivalence from Laclau and Mouffe’s discourse theory are used to study how categories as “us” and “the other” are constructed in the material, and how these processes of categorization relate to the intersection of religion, gender and ethnicity. This study concludes that the discourse affects the possibilities to be categorized as a part of an “us” or “the other” and, according to this categorization, to act as political representatives. Related to the studied media debates, this result can be seen as a part of the explanation of the development in the specific cases; Mustafa is leaving all of his political assignments, while Svantesson remains as Minister of Labour.

Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka elevers användande av språkförmågorna, läsa, skriva, tala, lyssna och samtala, vid arbetet med matematikuppgifter med text. Frågor som besvaras i studien är vilka språkförmågor som används och hur de används i lösningsförfarandet. För att studera ämnet och kunna besvara frågeställningarna har deltagarna bestått av tolv elever i årskurs 3 från två skolor. Eleverna har i par genomfört en matematikuppgift med text. Processen spelades in och samtalen transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Ett kategoriseringsschema med tillhörande frågor fylldes i för att kunna utmärka diskurser som sedan utgjorde resultatet. Resultatet innehåller fem diskurser som synliggör språkanvändandet vid lösningsförfarandet. Det visar att eleverna använder samtliga språkförmågor men i olika utsträckningar. Lyssna och läsa har visats betydande vid förståelse, likaså tala och samtala, vilka även är avgörande för reflektion och resonemangsförande. Språkförmågan skriva används i minst utsträckning och visas enbart användbar vid förtydligande när eleverna skriver svaret på uppgiften.

KvinnSam is stated to have had an important role in laying the foundation of academic gender studies. The initial organization was founded relatively long before the subject entered the academic arena, which places the knowledge organization of the field prior to the authoritative demand for it. This study aims to analyze events, initiated by the library, significant to the academic establishment of gender research from a discursive perspective. By utilizing the concepts of documentality and legitimacy, and cognitive authority the analysis answers the question of what active function and significance the library has had in establishing the academic field of gender studies. The empirical material is gathered from the libraries own archives on historical women associations, published accounts of librarians engaged in the organization and articles and debate pieces published in media. The historical method used results in no produced material but a controlled selection based on the theoretical approach and the placement of the accounts in a contemporary context. The analysis results in a review of both the official and informal constitutive forms the library has been situated in and its effects on legitimacy. It also covers the relations to the academic sphere as cognitive authority and the process of making an uninstitutionalised subject field considered veracious science. The most valuable conclusions are the library’s function to describe and value knowledge and thereby declare their scientific relevance, as well as the discursive significance of stating the field as a possible research domain by creating an academic infrastructure for it.

Uppsatsen studerar föreställningar om det förflutna i den kommunala stadsplaneringen av stadsdelen Bredäng i Stockholm genom ett diskursteoretiskt perspektiv. Stadsplaneringen syftar till att skapa förändringar i stadsrummet. Uppsatsen studerar hur föreställningar om det förflutna artikuleras i samband med planerade förändringar. Uppsatsen frågar sig hur artikulationer om det förflutna artikuleras, till vilken betydelse artikulationerna fixerar föreställningar om det förförflutna och hur det förflutna förhåller sig till de övriga två tidskategorierna samtid och framtid. Uppsatsen anknyter till historiefilosofiska perspektiv som formulerats av Jörn Rüsen och Reinhart Koselleck. Analysmodellen har en diskursteoretiskt grund med utgångspunkt i Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus teorivärld. Uppsatsen visar att det förflutna generellt beskrivs som en förutsättning för stadsplanering och att föreställning om det förflutna kan sammanfattas till två separata tidspassager. Den första är för tiden kring 1960- och 1970-talet som knyter an till nodalpunkterna miljonprogrammet och modernism. Den andra tidspassagen är för tiden före 1960 och är mer otydlig i sin tids- och platsbestämmelse. Tiden före 1960 knyts till tecknet jordbrukslandskapet och olika gårdsnamn. Tiden kring 1960- och 1970-talet är något otydlig och det i flera fall en glidning mellan det förflutna och samtiden kring artikulationerna för denna tid. Tiden innan 1960 är däremot mer solid som förfluten tid, även om denna tid i sig självt inte är särskilt avgränsad utan närmast kan beskrivas som alltid tid innan år 1960. Uppsatsen föreslår att materialet bygger upp det förflutna som en meningskonstruktion som svarar mot upplevelsen av problem i samtiden. På det viset finns ett tydligt förhållande mellan det förflutna och samtiden. Denna meningskonstruktion har en viss tendens av att vara ett sätt att framhålla och förbereda för förändring.

Svenska värderingar har blivit en mycket välanvänd politisk term under de senaste åren, i allt från debatter och uttalanden i media till offentligt tryck. Jag vill med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteori analysera hur begreppet svenska värderingar konstrueras i politisk debatt, hur detta påverkar subjekten och hur begreppets aktualitet kan förklaras. De texter jag analyserat är uttalanden från Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Jimmie Åkesson. Resultatet visar att svenska värderingars aktualitet förklaras med bakgrund i flyktingkrisen, medias bevakning och diskursens påverkan på väljare. Alla partiledare ger uttryck för en övergripande dikotomidiskurs där det "svenska" ställs i motsats till det "icke-svenska". De subjektspositioner som konstrueras i det politiska talet, och tillskrivs de som ses som "icke-svenska", påverkar hur dessa människor förstår sig själv och hur de förstås av andra. I partiledarnas olika diskurser går det att utläsa både skillnader och likheter, vilket konstruerar svenska värderingar på delvis olika sätt. Det uppstår hegemoniska drag i bl.a. hur svenska värderingar konstrueras som under hot, vilket jag tillskriver kulturdiskursens övertag i den diskursiva kampen. Svenska värderingar uttrycks som ett komplext begrepp som artikuleras på flertalet olika sätt.