Handeln med finansiella instrument har effektiviserats avsevärt under de senaste decennierna tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Pappersbaserade värdepapper har ersatts av digitala finansiella instrument och investerare kan numera på ett enkelt sätt skapa värdepappersportföljer innehållande komplexa värdepapper från hela världen. En välfungerande och effektiv handel med finansiella instrument förutsätter att förtroendet existerar mellan aktörer på finansiella marknader. Idag säkerställs förtroendet inom finansiella marknader av ett antal olika finansiella intermediärer, vilka ansvarar för olika funktioner såsom clearing, avveckling och kontoföring. Transaktionskedjan avseende finansiella instrument består därmed av flera nivåer och varje enskild transaktion måste genomgå samtliga nivåer. Den finansiella handeln har ökat betydligt i omfattningen och ett betydande antal transaktioner är numera gränsöverskridande. Detta har resulterat i ett tämligen komplext, sammanlänkat och sårbart system, vilket bland annat har synliggjorts under den senaste finanskrisen år 2008.     Blockkedjeteknologi, vilken är en typ av Distributed Ledger Technology, kan något förenklat ses som en databas eller ett transaktionsregister. Till skillnad från traditionella transaktionsregister, vilka i regel är centraliserade och förvaltas av olika intermediärer, bygger den nya teknologin på ett decentraliserat nätverk av aktörer utan att någon tredje part är ansvarig för verifiering av transaktioner. Blockkedjeteknologin introducerar därmed ett nytt sätt att genomföra transaktioner med digitala tillgångar, genom att förtroendet säkerställs med hjälp av kryptografiska lösningar och ett decentraliserat nätverk. Blockkedjeteknologin anses av många ha en betydande potential att effektivisera transaktionskedjan avseende finansiella instrument genom att exempelvis automatisera förandet av transaktionsregister samt integrera de olika nivåerna inom transaktionskedjan. Tekniken är dock fortfarande i en utvecklingsfas och många olika utmaningar återstår innan tekniken kan komma till användning. I Sverige präglas transaktionskedjan avseende finansiella instrument dessutom av strikta regleringar, varför frågan uppstår om huruvida lösningar baserade på blockkedjetekniken är förenliga med dagens rättsliga ramar.   I denna uppsats diskuteras huruvida och på vilket sätt blockkedjeteknologin skulle kunna effektivisera vissa funktioner inom transaktionskedjan avseende finansiella instrument samt vilka rättsliga frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av den nya tekniken utifrån dagens rättsläge i Sverige.

Product certificates are sent throughout the supply chain of Swedish heavy industry in order to show provenance and physical characteristics of objects such as screws. The data management of the certificates has been, and still is, a very manual process. The process requires extensive work in order to maintain a correct record of the certificates. In particular, tracing causes of errors and establishing compliance takes a long time and effort. The company Chaintraced is developing an application to automate the process by acting as a third party to digitalize and manage the certificates. Introducing a third party into a business-to-business process requires that data integrity is preserved and that information reaches its expected destination. Recent research has indicated that distributed ledger technologies showpromise to fulfill these requirements. In particular, blockchain-based systems offer immutability and traceability of data, and can reduce the trust needed between different parties by relying on cryptographic primitives and consensus mechanisms. This thesis investigates the application of distributed ledger technology to further automate the Swedish heavy industry supply chain and reduce the trust needed in a third party managing the certificates. Requirements for an industrial strength system is set up and several distributed ledger technology solutions are considered to fit the use case of Swedish heavy industry. A proof of concept based on the findings is implemented, tested and compared with a centralized database to explore its possible usage in the supply chain with regard to feasibility, immutability, traceability and security. The investigation resulted in a prototype based on Hyperledger Fabric to store product certificates. The solution provides certain guarantees to immutability and security while being developed with feasibility for deployment in mind. The proposed solution is shown to be slow compared to a centralized solution but scales linearly with number of certificates and is considered within bounds for the use case. The results also show that the proposed solution is more trustworthy than a centralized solution, but that adopting blockchain technology is an extensive task. In particular, trustworthiness and guarantees provided by the solution is highly dependent on the feasibility aspect and the investigation concludes that adoption of blockchain technology within the Swedish heavy industry must take this into consideration. / Hanteringen av produktcertifikat inom den svenska tungindustrin är en mycket manuell process vilket resulterar i att ett enormt arbete krävs för att upprätthålla en korrekt hantering av certifikaten. Att spåra orsaken till fel och att kontrollera efterlevnaden av krav inom industrin tar lång tid. Chaintraced har utvecklat en applikation som automatiserar hanteringen av certifikaten genom digitalisering och att som tredje part lagra informationen. Att introducera en tredje part i affärsverksamheter kräver att integriteten av datan bibehålls och att information anländer till korrekt mottagare. Ny forskning har visat att distribuerade liggare har möjligheten att uppfylla dessa krav. Framförallt gällande blockkedjetekniken med dess många egenskaper och garantier som företag letar efter, så som oföränderlig och spårbar data. Blockkedjetekniken reducerar också förtroendet som behövs för parter inom nätverket genom att förlita sig på kryptografi och konsensus mekanismer. Den här rapporten utreder användningen av distribuerade liggare för att ytterliggare automatisera den svenska tungindustrins leveranskedja och minska tilliten som krävs för en tredje part som hanterar certifikaten. Krav ställs upp för ett system och flertalet distribuerade databastekniker undersöks för att passa in i fallet angående den svenska tungindustrin. En prototyp är utvecklad baserad på kraven, prototypen är testad och jämförd med en central databas för att undersöka hur implementationen står sig vad gäller genomförbarhet, oföränderlighet, spårbarhet och säkerhet. Undersökningen resulterade i en prototyp baserad på Hyperledger Fabric. Prototypen lagrar produktcertifikaten och ger vissa garantier till oföränderligbarhet samt säkerhet. Möjligheten för aktörer i kedjan att använda prototypen hade stor inverkan på hur systemet utvecklades. Prototypen visar sig vara långsammare än en centraliserad lösning men mätningarna kan anses vara inom kraven för ett system inom tungindustrins leveranskedja. Skalbarheten av lösningen är beroende av kraven på säkerhet men är linjär i antalet certifikat som skickas och lagras. Resultaten visar också att den föreslagna lösningen inger mer tillit än en centraliserad lösning men att introducera blockkedjetekniken är en komplex process. Trovärdighet och garantier som ges av lösningen är till stor del beroende av komplexiteten vilket rapporten kommer fram till är det viktigaste för svensk tungindustri att ha i åtanke vid eventuell antagande av blockkedjeteknik.

The Swedish public sector is under constant pressure to improve processes and services through further digitalization. Blockchain is a novelty technology which shows promise of enabling functionalities which are desired within the sector. However, as the technology is still in its infancy, the practical value it could offer the sector remains unproven. In this master thesis, the socio-technical transition of the public sector for adopting blockchain is analyzed using the multi-level perspective framework. The sector is operationalized as an incumbent socio-technical regime and blockchain as a collection of niche innovations. Affordance theory and the multi-level perspective are combined to analyze how the perception of blockchain affects the potential transition pathways. The primary empirical data is gathered through a series of interviews with key individuals from both the Swedish public sector and blockchain community, as well as from attending blockchain events. Secondary data is gathered through the review of various types of literature regarding the topic. The findings of the thesis show that the practical value and functionalities that blockchain offers and that match the needs of the sector are verification, authentication, traceability, automating simple logical functions, and digitizing unique value. The identified conceptual solutions deemed suitable today are: blockchain for identity management, blockchain for data verification, blockchains for property registers of, e.g., vehicles and real estate, and external industry blockchains for improved traceability of, e.g., supply chains and sales records. The thesis also derives recommendations for the public sector indicating that, e.g., active education, revision of regulation, and international cooperation would further a potential transition towards blockchain. It also finds that perceived affordances of a technology in its early stages affect the transition pathways; barriers of entry, number of potential adopting application sectors, the level of coordination, and the available resources for development are influenced by the perceptions. / Svensk offentlig sektor utsätts konstant för påtryckningar gällande fortsatt digitalisering av processer och tjänster. Blockkedjan är en ny teknologi som påvisar potential att kunna tillgodose funktioner önskvärda inom den offentliga sektorn. Dock är teknologin fortfarande i ett begynnande stadie och dess praktiska värde är ännu obevisat. I detta examensarbete analyseras offentliga sektorns potentiella socio-tekniska övergång till att ta blockkedjor i bruk med hjälp av multinivåperspektiv-ramverket. Sektorn operationaliseras som en befintlig socio-teknisk regim och blockkedjor som en samling av nischinnovationer. Görlighetsteori och multinivåperspektivet kombineras för att analysera hur uppfattningen av blockkedjor påverkar de potentiella övergångsvägarna. Primära empiriska data samlas in genom en serie av intervjuer med nyckelindivider från både svensk offentlig sektor och blockkedjegemenskapen, samt även från deltagande i blockkedjearrangemang. Sekundära data samlas in genom en studie av diverse typer av litteratur gällande ämnet. Examensarbetets resultat påvisar att det praktiska värdet och funktionaliteterna som blockkedjor tillgodoser och som passar med offentliga sektorns behov är verifikation, autentisering, spårbarhet, automatisering av simpla logiska funktioner, samt digitalisering av unika värden. De identifierade konceptuella lösningarna som bedöms lämpliga i dagsläget är: blockkedja för identitetshantering, blockkedja för dataverifikation, blockkedjor för egendomsregister, t.ex. för fordon och bostäder, samt externa industriblockkedjor för förbättrad spårning, t.ex. av försörjningskedjor och försäljning. Examensarbetet härleder även rekommendationer till offentliga sektorn, innefattande exempelvis aktiv utbildning, revision av reglementen, samt internationellt samarbete. Resultaten påvisar även att den uppfattade görligheten av en teknologi i ett tidigt stadie av innovation påverkar övergångsvägarna in i en regim. Detta genom att uppfattningarna influerar inträdesbarriärer, antalet potentiella applikationssektorer, koordinationsnivån, samt mängden tillgängliga resurser.

Abstracts in English, Zulu and Xhosa / The central research issue in this study is the third morphing of economies due to the externally available intelligent building blocks of technology. More specifically, it is anticipated that the widespread use of distributed ledger technology will transform the workings of organisations to such a degree that they will cease to exist in their current form. Hence, the use of distributed ledger technology is not merely a tame management problem; it poses a wicked strategic problem. Furthermore, natural explanations add to the confusion in relation to what managers should do with distributed ledger technology. A transcendental phenomenological attitude is required to transcend the multitude of natural explanations. Phenomenology is both the philosophy and method employed in this study, which questions what human engagement in the world is about. More specifically in this study engagement with distributed ledger technology. This study closes this gap in knowledge by giving an accurate description of the essence of the distributed value ecosystem phenomenon. The study makes a contribution to more coherent and fundamental understanding the essences of the distributed value ecosystem phenomenon is the nature of the relationship patterns that participants hold to distributed ledger technology. The central factual finding is the nature and pattern of these relationships is transactional and circular. The pattern preferred by most organisations is the bounded binary transactional pattern. Organisations seek primarily to have power over the socially complex aspects in transacting. However, the bounded binary transactional pattern may become an unbalanced and unfair value-subtract relationship over time. The response to unbalanced binary bounded value relationships is the unbounded transactional pattern, which gives participants greater autonomy and privacy pseudonymity, but not the transparency that is essential to transact seamlessly. The third value relationship pattern and novel idea presented is the folded value relationship pattern in which participants balance conflicts over socially complex aspects in relation to self and others by meeting narrow micro-level near interaction conditions. This is a more folded, novel strategic game that participants can pick. The key implication for society and organisations is that it presents an alternative approach to dealing with conflict in socially complex value relationships. In essence, with the folded transactional pattern, participants seek to trade up value relationships in relation to self and with others, as opposed to making value relationship trade-offs or sacrifices that lead to either compromises in relation to self or dominance over others. However, the practical managerial implication is truly folded value relationship pattern is not easy to create and is rare. / Umbandela ophambili wophando kwesi sifundo kukuzotywa ngokutsha kwesithathu kwezoqoqosho ngenxa yobukho bezakhi zobuchwepheshe ezinobukrelekrele. Eyona nto ingundoqo yeyokuba kucingelwa ukuba ukusetyenziswa kakhulu kobuchwepheshe bokubhala iingxelo mali buya kuyiguqula indlela asebenza ngayo amaqumrhu, ade ayeke ukusebenza ngale ndlela enza ngayo ngoku. Ukusetyenziswa kobuchwepheshe bokusasaza iingxelo zogcino mali (ngesiNgesi kusetyenziswa isishunqulelo esithi DLT) akuyongxakana nje yolawulo; kuyingxaki enkulu nekhohlakeleyo. Ngaphaya koko, iinkcazelo ezikhoyo zongeza ukubhideka malunga neyona nto emele ukwenziwa ngabaphathi ngobu buchwepheshe bokusasaza iingxelo zogcino mali. Into efunekayo kukusebenzisa indlela yophando ngokuphicotha amava nokufuna ukuqonda indlela acinga ngayo umntu, ngakumbi kumba omalunga nobuchwepheshe bokusasaza iingxelo zogcino mali. Esi sifundo sivala isikhewu solwazi esikhoyo ngokunika inkcazelo echanekileyo ngalo mbandela wokusasazwa kokuxabiseka kwentsebenziswano yendalo nomntu. Esi sifundo sinceda ekuqondeni iziseko zombandela wokusasazwa kokuxabiseka kwentsebenziswano yendalo nomntu neepatheni zolwalamano lwabathathi nxaxheba kwicandelo lobuchwepheshe bokusasaza iingxelo zogcino mali. Eyona nto ingundoqo efumanisekayo kukuba ubume nepatheni yolu lwalamano iquka intsebenziswano yorhwebo kwaye ifana nomjikelo. Ipatheni ekhethwa ngamaqumrhu amaninzi yileyo yentsebenziswano ephakathi kwesibini. Amaqumrhu afuna tanci ukuba nolawulo kwimiba enzima yezentlalo xa erhwebelana. Noxa kunjalo, ipatheni yokurhwebelana ngezibini isenokudala ukungalingani nokuqhathana ngokuhamba kwexesha. Usabelo kulwalamano lwezibini olungenalingano yiphatheni yorhwebelwano olungabekelwanga mida, apho abathathi nxaxheba bekwazi ukuzithathela izigqibo ekhusini bengazichazi ukuba bangoobani, nto leyo inqanda ukusebenza ekuhleni nokufunekayo ekusebenzisaneni ngaphandle kwamagingxigingxi. Ipatheni yesithathu kwixabiso lolwalamano kulapho ulwalamano lusongiwe, apho abathathi nxaxheba belungelelanisa iingxabano ezingemiba yezentlalo enzima ngokufezekisa iimeko ezilula nezincinane. Oku kufana nomdlalo osongeneyo nolicebo lobulumko onokukhethwa ngabathathi nxaxheba. Okubalulekileyo kukuba le yindlela eyenye enokukhawulelana neengxwabangxwaba eluntwini nakumaqumrhu. Eneneni, kwipatheni yentsebenziswano esongeneyo, abathathi nxaxheba bazama ukutshintsha ulwalamano oluphakathi komntu nabanye, endaweni yokuncama izinto ezithile ezinokukhokelela kwilahleko okanye ekonganyelweni ngabanye. Noxa kunjalo, ipatheni yolwalamano olusongeneyo kulwalamano lwabalawuli ayinto ilula kwaye inqabile. / Udaba olungumgogodla walolu cwaningo wukuguquka kwesithathu kweminotho ngenxa yamandla namakhono obuchwepheshe besimanjemane atholakala ngaphandle kwenhlangano. Ngokuqondileyo, kubhekeke ukuthi ukusetshenziswa kakhulu kwe-distributed ledger technology kusiguqule kakhulu isimo-sakhiwo sezinhlangano kanye nendlela ezisebenza ngayo, kangangukuthi zigcine sezingabonakali neze ukuthi zike zaba kulesi simo-sakhiwo ezikusona njengamanje. Ngakhoke ukusetshenziswa kwe-distributed ledger technology akuyona neze inkinga elula futhi abangayixazulula kalula abaphathi; kepha kuyinkinga eyinkimbinkimbi futhi eyimpicabadala okungelula nakancane ukuyixazulula. Ngaphezu kwalokho, izincazelo zemvelo ziyengeza phezu kokudideka okuphathelene nalokho okumele kwenziwe ngabaphathi maqondana ne-distributed ledger technology. Ukuze kudlulelwe ngale kwenqwabanqwaba yezincazelo zemvelo ezikhona kudingeka indlela-kucabanga nendlelakubuka evulekile yokuqonda ulwazi oluphathelene nezimo kanye nezigameko okuhlangatshezwane nazo noma okudlulwe kuzona. Ifenomeloji iyikho kokubili ifilosofi kanye nendlela-kusebenza esetshenzisiwe kulolu cwaningo, okuphonsa umbuzo mayelana nokuthi kuphathelene nani ukuxhumana kanye nokubandakanywa kwabantu emhlabeni, ikakhulukazi maqondana nokubandakanywa okuphathelene ne-distributed ledger technology. Lolu cwaningo luvala igebe lokungabi khona kolwazi ngokuthi lunikeze incazelo enembayo yomongo we-distributed value ecosystem. Ucwaningo luyalekelela futhi lufake isandla ekutholakaleni kokuqonda okuhle nokuhleleke kahle futhi okuyisisekelo komongo we-distributed value ecosystem okungukuthi lokhu kuwuhlobo lwamaphethini obudlelwano obuboniswa ngababambiqhaza maqondana ne-distributed ledger technology. Umphumela osemqoka kakhulu futhi oyiqiniso otholakale ocwaningweni wukuthi ubunjalo kanye nephethini yalobu budlelwano ibandakanya izinhloso zokuzizuzela okuthile futhi okungubudlelwano obusasiyingi. Iphethini encanyelwa yiningi lezinhlangano yi-bounded binary transactional pattern. Izinhlangano zihlose ikakhulukazi ukuba namandla phezu kwezinto ezithile ezinobunkimbinkimbi emphakathini lapho zenza umsebenzi wazo. Kodwa-ke ngokuhamba kwesikhathi i-bounded binary transactional pattern kungenzeka ibonise ubudlelwano obungenakho ukulingana futhi obuchemile obungenabugugu. Impendulo yokubhekana nobudlelwano obungama-unbalanced binary bounded value relationships yi-unbounded transactional pattern, enikeza ababambiqhaza ukukhululeka nokuzimela okukhudlwana kanye nobumfihlo bokuthi bangazidaluli noma baziveze ukuthi bangobani, kodwa-ke lokhu akubanikezi ukusebenza ngendlela esobala okuyinto edingekayo ekusebenzeni ngaphandle kwezihibe. I-third value relationship pattern kanye nomqondo ophusile owethulwayo yi-folded value relationship pattern lapho ababambiqhaza beqinisekisa ukuthi kunokulingana phakathi kokungqubuzana noma udweshu oluphathelene nezinto eziyinkimbinkimbi emphakathini maqondana nabo uqobo kanye nabanye abantu, ngokuthi bahlangabezane nama-narrow micro-level near-interaction conditions. Lokhu kuwumdladlwana ofongqekile wesimanjemanje futhi okhethekile nosemqoka ongasetshenziswa ngababambiqhaza. Umthelela osemqoka walokhu emphakathini nasezinhlanganweni wukuthi lokhu kuhlinzeka ngendlela ehlukile yokubhekana nokungqubuzana nodweshu kubudlelwano obuyinkimbinkimbi emphakathini. Empeleni, ku-folded transactional pattern, ababambiqhaza bahlose ukuthola okungcono kubudlelwano phakathi kwabo bona uqobo lwabo kanye nabanye abantu esikhundleni sokwakha ubudlelwano lapho izinhlangothi zonke zithola ukushintshisana okulinganayo noma ukuzidela okuthile maqondana nobudlelwano, okuyinto eholela ekutheni kube nokuvumelana phakathi kwezinhlangothi okuhambisana nokuzidela komuntu uqobo lwakhe noma-ke ukukhonya phezu kwabanye. Kodwa-ke umthelela walokho oqondene nabaphathi wukuthi akulula neze ukwakha i-folded value relationship pattern yoqobo futhi lokhu kuyivela kancane. / Business Management / D. Com. (Business Management)

Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter.  Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s.