Bakgrund: Vid demens drabbas individer av olika beteendemässiga, psykologiska och fysiska symptom som påverkar dess möjlighet till delaktighet i aktivitet. Tillsammans med dessa symptom kan en minskad motivation påverka möjligheten till aktivitetsutförande. Tidigare studier påvisar en positiv inverkan av djur på välbefinnandet och aktivitetsutförande. Utifrån arbetsterapeutisk teori ses sambandet mellan upplevelsen och möjligheten till aktivitet som en grund till delaktighet i vardagliga aktiviteter. Syfte: Syftet var att beskriva interventioner med hund i relation till personer med demens. Metod: Scoping review design som begränsades till demens, alla åldrar och kön. Inklusionskriterier var: artiklar inte äldre än sex år, på engelska, norska, danska och svenska. Kvantitativa, kvalitativa och grå litteratur via AMED, CINAHL, MEDLINE, PsychINFO, Anthrozoös och fulltext via Google Scholar. Exklusionkriterier var andra typer av sjukdomar eller skador och studier äldre än sex år. Resultat: Vanligaste interventionstypen vid demens är hund-assisterad aktivitet under en längre behandlingsperiod. Interventionerna genomförs 30–60 minuter, 2 gånger i veckan under 6–12 månader via fysisk, sensorisk, social och kognitiv stimulering. Vid behandling av demens kan interaktion med hund främja aktivitetsutförandet via en positiv inverkan på depression och livskvalité. Interventionerna med hund kan motverka förekomsten och uppkomsten av depression och kan främja kognitiv förmåga. Interventionerna främjar i större utsträckning individer med svårare demens, kognitiv nedsättning och oro. De kan även främja delaktighet i dagliga aktiviteter via en minskad förekomst av depression. Slutsats: Vanligaste interventionen är hund-assisterad aktivitet under en längre behandlingsperiod.  Interventioner med hund kan främja social och fysisk interaktion genom kognitiv stimulering. Hundar kan ha positiv inverkan på depression och livskvalité. Hundar kan även ha en positiv inverkan på oro och aktiviteter i det dagliga livet och kan främja kognition vid svårare kognitiv nedsättning och i större utsträckning vid svårare depression och demens. / Background: In dementia people gets affected by different behavioural, psychological, and physical symptoms that affect their ability to participate in activities. Together with these symptoms a decreased motivation may interact on the possibility of occupational performance. Earlier studies indicate a positive effect of animals on wellbeing and occupation performance. Through occupational theory the connection between the experience and possibility to activity are seen as a foundation for everyday activities. Purpose: The aim was to describe interventions with dogs in relation to persons with dementia. Method: Scoping review design, limited to dementia, all ages, and both sex. Inclusion criteria was; not more than sex year old, English, Norwegian, Danish, and Swedish articles. Quantitative, qualitative and grey literature through AMED, CINAHL, MEDLINE, PsychINFO, Anthrozoös, and full text by Google Scholar. Exclusion criteria was other types of diseases or injuries, and studies older than sex years. Results: Most common intervention with dog, during treatment of dementia, are dog-assisted activity during a longer treatment period. The interventions are implemented during 30-60 minutes, 2 times a week for 6-12 months through physical, sensory, social and cognitive stimulation. In treatment of dementia interaction with dogs may promote occupational performance through a positive effect on depression and quality of life. Interventions with dogs may reduce the presence and appearance of depression and may promote cognitive ability. They may promote to higher degree individuals with severe dementia, cognitive disability and anxiety. Intervention with dogs may promote participation in daily activities through a decrease of presence of depression. Conclusion: Most common intervention with dogs are dog-assisted activity during a longer treatment period. Interventions with dogs may promote social and physical interaction through cognitive stimulation. Dogs may have a positive influence on depression, and quality of life. The dogs may also have a positive influence on anxiety and activities in daily living and may also promote cognition in severe cognitive limitation, and to a higher degree with severe depression, and dementia.

Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

Syftet med denna uppsats har varit att granska påståenden om djurs rättigheter och tolkningen av rättvisa för ickemänskliga djur utifrån Martha C. Nussbaums förmågemodell, och undersöka om den är förenlig med en fortsatt djurhållning. För att besvara min frågeställning har jag studerat Nussbaums förslag om hur människan kan och bör främja förmågor när det kommer till andra arter, samt direkta liksom indirekta kommentarer inom ämnet från utilitaristen Peter Singer och abolitionisten Gary L. Francione. Nussbaum är trevande i sitt försvar av rättigheter för ickemänskliga djur och motsätter sig inte dödandet av dem – även om detta konstateras som en form av skada, görs viss skillnad mellan olika arter och dödandet av dem värderas olika både utifrån art och syfte. Denna tanke återfinns inom utilitarismen, där det främsta målet är att minska lidande men dödandet av andra arter kan rättfärdigas av ändamål såsom kulinarisk njutning och ekonomisk vinning. Inom det abolitionistiska synsättet krävs nolltolerans när det gäller nyttjandet och dödandet av ickemänskliga djur, grundat i att det saknas en moralisk grund för människan att döda kännande varelser när andra valmöjligheter finns. Min slutsats blev att oavsett vilken teori vi ansluter oss till har vi i egenskap av människor en maktposition i relationen till ickemänskliga djur, vilket medför en skyldighet att inte utsätta andra arter för lidande eller ta deras liv ifrån dem då det inte är en fråga om en absolut nödvändighet.

<p>Denna studie handlar om hur djur kan användas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet är att undersöka hur djur kan bidra till människors/klienters utveckling och ”tillfrisknande”. Detta är en kvalitativ studie och informationen är hämtad från sex stycken intervjupersoner från tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes på respektive behandlingshem och vid varje intervju var två intervjupersoner närvarande, alla intervjupersoner var personal på respektive behandlingshem. Gemensamt för alla intervjupersoner var att de jobbade med djur som en del i sin behandling av klienterna.</p><p>I materialet växte tre teman fram dessa är; de trevliga djuren, Läromästare och övningsobjekt och djurens inverkan och påverkan.</p><p>I det första temat betonades vikten av att ha trevligt och roligt tillsammans, djuren sågs som något odelat positivt. Att de används i behandlingen bidrog till att både klienterna och personalen fick miljöombyte och att de fick göra något roligt tillsammans.</p><p>I det andra temat framkom det att personalen ansåg att djuren var ett bra övningsredskap för att lära sig sociala och emotionella verktyg såsom att ta ansvar, att lita på andra, att kommunicera och att känna in och känna av.</p><p>I det tredje temat framkom det att all personal uppfattade att djuren påverkade klienterna bara genom sin blotta närvaro, djurens förmåga att ge kärlek och tröst åt människor är något som gynnar deras klienter.</p><p>Materialet har därefter analyserats utifrån tre olika perspektiv och dessa är; det salutogena perspektivet som innehåller begreppet KASAM, objektrelationsteorin och då framförallt teorin om övergångsobjekt och slutligen Bindningsteorin utifrån hur John Bowlby (Bowlby, 2001) beskriver den. I det första perspektivet, det salutogena perspektivet framkom det att när djur används i behandling har de en hälsobringande (salutogen) effekt på individen. Att öva på färdigheter och förstå hur de används ökar individens känsla av sammanhang (KASAM) och leder i sin tur till en förminskning av individens upplevelse av kaos och stress i dennes liv. I det andra perspektivet, objektrelationsteorin framkom det att djur kan fungera som övergångsobjekt, ett objekt som ger trygghet och stadga för klienter som befinner sig i förändrings- och utvecklingsprocesser. I det tredje perspektivet, Bindningsteorin framkom det att djur kan användas som ett verktyg för klienter när de ska bygga upp sitt förtroende för relationer. Att kommunicera och att ha relationer människor emellan kan alltid innebära en risk för att bli ratad, lämnad och övergiven. Djuren kan erbjuda en positiv start i arbetet att bygga upp förtroendet för relationer.</p>

Kampen i havet, förhållandet till hästar och reflexioner kring makt – om att leva poesi och hur en referensbank uppstår för vad man tycker är begärligt.

Bakgrund: Demens är den fjärde största folksjukdomen i Sverige. Ofta behandla demens med läkemedel för Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia (BPSD) som ger olika biverkningar. Det finns ett stadigt samband mellan umgänge med djur och livskvalitet där termer som återhämtning, trivsel och stressreduktion räknas in. Alternativa metoder som djur i omvårdnaden av personer med demens bör därför övervägas för att förbättra dementas livskvalitet. Syfte: Att beskriva forskning om djur i omvårdnad av personer med demens och hur det kan förbättra deras livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt där resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl, Pubmed, Psychinfo och Web of Science publicerade mellan 2011-2016. Nio av artiklarna var kvantitativa, en var kvalitativ. Resultat: Deltagarnas emotionella och kognitiva status påverkades av umgänge med djur. Glädje var en känsla som uppstod och som sedan resulterade i att deltagarna log. Depression och nedstämdhet påverkades i en positiv riktning i flera studier där djur implementerats i omvårdnaden, motivation till att delta i aktiviteter och genomföra dagliga sysslor likaså. Slutsats: Djur i omvårdnaden hade en positiv inverkan hos personer med demens och att livskvaliteten främjades genom att djur, främst hundar, förbättrade olika faktorer hos personer med demens. / Background: Dementia is the fourth largest national disease in Sweden. Dementia is often treated with medications for Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia (BPSD) giving different side effects. There is a firm link between socializing with the animals and quality of life where terms such as recovery, wellbeing and stress reduction are included. Alternative methods such as animals in the care of people with dementia should be considered to improve the demented quality of life. Aim: To describe research on animals in the care of people with dementia and how it can improve their quality of life. Methods: A literature review in which the outcome were based on ten scientific articles from the databases Cinahl, Pubmed, Psychinfo and Web of Science published between 2011-2016. Nine of the articles had a quantitative approach, one had a qualitative approach. Results: The participants' emotional and cognitive status were influenced by association with animals. Joy was a feeling that arose which resulted in that the participants smiled. Depression and depressed moods were affected in a positive direction in several studies in which animals were implemented in the care, motivation to participate in activities and carry out daily chores as well. Conclusion: Animals in the care had a positive effect in people with dementia and the quality of life encouraged by animals, mainly dogs, improved various factors in people with dementia. / <p></p><p></p><p></p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Demens är en folksjukdom som blir allt större i och med att befolkningen växer och människorna blir äldre. Detta kostar samhället enorma summor pengar eftersom dessa utsatta människor är i konstant behov av vård. Därför krävs effektiva och billiga hjälpmedel för att stärka den nuvarande vården av människor med demens idag. Djuren har levt nära människan väldigt länge och har varit till stor nytta genom tiderna genom att både ha agerat som arbetskraft och som sällskap. Syfte: Syftet med den här studien var att utforska betydelsen av djurs inverkan på personer med demens välbefinnande genom att undersöka interaktionen mellan människor och djur. Metod: En litteraturstudie användes. 12 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, CINAHL och Google Scholar som sedan lästs, granskats och bearbetats till fyra olika resultatkategorier. Joyce Travelbee’s teori användes som teoretisk ram. Resultat: Fyra kategorier av betydelsen av djurs inverkan på välbefinnandet identifierades: Positiv effekt, förändring av negativa psykologiska beteende, ingen eller obetydlig effekt och ökad fysisk aktivitet/balans. Genom att låta personer med demens få umgås med sällskapsdjur kontinuerligt visar sig ha en god effekt på social interaktion, ökad kognitiv förmåga och psykologiska problem såsom aggression, ängslan, oro och stress. Det finns också tecken på att sessioner med hundar även kan förstärka balansen genom att inspirera personerna till att gå och röra på sig mer än vad de gjorde innan interventionen. Slutsats: Närvaron av djur tenderar att ha en positiv inverkan på äldre personer med demenssjukdom. Även om mer forskning i ämnet behövs så kan ändå sällskapsdjur användas inom hälso- och sjukvården för att tillfälligt uppmuntra, aktivera och bidra med glädje och livslust i vardagen. / ABSTRACT Background: Dementia is a disease that is increasing as the population grows and people around the world gets older. This costs society enormous amount of money because these vulnerable people are in constant need of care. This requires effective and inexpensive means of assistance to strengthen the current care of people with dementia today. The animals have lived close to the human being for a long time and have been very useful of all time both by acting as labor and as company. Purpose: The purpose of this study was to explore the significance of the animal influences on person with dementia´s well-being through the interaction between human beings and animals. Methods: A literature study was used. 12 original articles were selected from the databases PubMed, CINAHL, and Google Scholar, which then were read, reviewed and analyzed to the four categories of results. Joyce Travelbee’s theory was used for the theoretical frame. Results: The four categories of the importance of animal influences in well-being were; positive effect, changing of negative psychological behavior, none or insignificant effect and increased physical activity or balance. By allowing people with dementia to socialize with pets continuously proves to have a good effect on social interaction, increased cognitive ability and psychological problems such as aggression, anxiety, worry and stress. There are also signs that sessions with a therapy dog can enhance balance by inspiring people to walk and mobilize themselves more than what they did before the intervention. Conclusion: The presence of animals tends to have a positive impact on older people with dementia. Although more research is needed on the subject, one can still use pets within healthcare to temporarily encourage, activate and to bring joy and happiness in everyday life.

Mina projekt handlar om materialet och hur det kan ha en plats och egen identitet. I mina arbeten strävar jag efter att skapa denna andra värld genom att skapa varelser och organismer. Här är artefakterna inte definierade som möbler eller skulpturer, men som levande saker som är bland oss, går bredvid oss ​​på gatan eller är en del av vår vardagsrum där de anpassar sig till vårt samhälle och vi till deras.

<p>The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT. This agegroup show an increase in for example; social skills, communication and maintaining focus. The results in our interviews show that there is poor knowledge in the research done in the area of AAT, that AAT is not used in these areas in Stockholm though the interest in the method seems large. As theoretical frameworks we have used the biophilia hypothesis and Winnicotts theory of the transition object.</p>

<p>I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt. I och med att vi förhåller oss till husdjur på ett tvetydigt sätt kan djuret bli en del av en meningsfull relation, utan att vi för den skull behöver ge djuret mänsklig status. Vårt sätt att definiera djuret i husdjursrelationen innebär alltså en flexibel avgränsning mellan människa och djur, och avgränsningen blir därmed ett sätt att definiera vår egen mänsklighet.</p>