What’s Hiding in the Woods of the Swedish North? – About nature, humans, and exoticism in three contemporary northern Swedish novels – This essay aims at exploring the use of nature and the supernatural in contemporary northern Swedish literature, in the light of the long historical exploitation of the area and the conflicts this caused. The novels that are being examined are Stallo by Stefan spjut, Glupahungern by Andrea Lundgren and Ett föremåls berättelse om obesvar by Mikael Berglund. The essay is underpinned, first and foremost, by theories of ecocritisism and postcolonial ecocritisism in order to explore the relations between humans and environment. In addition to this, theories of time-space relations and movement as well as theories of human-animal relationships and transformations are used. The analysis focuses on movement in time-space, the relationship between bear and child, and human-bear and troll-bear transformations in the novels. The different paths that are chosen by the characters in the novels reveal varying ways in which humans relate to nature, and as a result also relations to, and ideas about, the Swedish north. For example, the nomadic people in Ett föremåls berättelse om obesvar moves according to seasonal change, while the crowns men from the south establish their settlements close to the natural resources they are exploiting, in this case silver, and adjust nature to their own needs. These relationships are also made visible in relation to the non-human animals as well as non-human animal transformations in the novels: for example the troll-bear transformations in Stallo elaborates the idea of northern Sweden as a wilderness, whilst Glupahungern rather use this idea of northern Sweden in order to criticise the anthropocentric norm. In conclusion, all three novels relate in different ways to the history of, and ideas about, the Swedish north, which in turn are closely connected to stories about nature and the supernatural. The novels display a critical relationship towards historical events, as well as present day ideas and approaches to northern Sweden, nature and animals.

Syftet med studien var att ta del av och tolka åtta barns upplevelser av att leva med djur i hemmet för att genom detta öka förståelsen för barns upplevelse av att dela hem med djur. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer och analysmetoden var tolkande fenomenologisk analys. Resultatet visar att barnens upplevelser av att leva med sällskapsdjur är komplexa, mångfacetterade och fulla av nyanser där både positiva och negativa aspekter finns representerade. Resultatet visar också en stor kompetens hos barnen när de handskas med och förhåller sig till att dela hem med djuren, vilket kan innebära både gos, lek och glädje men också rädsla för att bli bitna/rivna och att oroa sig för eller sörja ett djur. Resultatet visar även att barnens upplevelse av delaktighet i skötseln av djuren varierar, likaså varierar barnens resonemang kring huruvida djuren är familjemedlemmar eller inte. Den övergripande slutsatsen av studien blir att vi behöver få större kunskap om hur barn upplever att dela hem med djur då det är en situation som många barn delar men där mer forskning behövs som utgår från barnens perspektiv och fokuserar på upplevelsen i sig och inte på kausala samband och/eller vilka effekter djuret har på barnet.

This paper investigates possible interpretations of a cremated grave material from the Vendel period in Valstad, Gamleby parish, Småland. The interpretations are based on both the osteological material and some of the archaeological finds. The focus in this paper is the excavated grave in Valstad and does not include similar burials from other locations. The source material consists of osteological material and text material that focus on the late Iron Age. The text material has been selected in order to include up-to-date discussions about ideas and interpretations. The theoretical framework of this paper is built around post-processual archaeology, process archaeology and practice theory. The osteological analysis resulted in the identification of three present animal species in addition to human remains. The analysis also revealed the species distribution in the grave and the distribution pattern of all bone fragments. The bone material was found to have been deliberately crushed, where the material is likely to have been collected or picked up before the crushing took place. The discussion treats three phases; cremation, deposition and closure, in the process from deceased individual to complete grave. In each phase identifiable practices and their interpretations are discussed for the grave as a whole. In the discussion, the interpretation is made that the cremation was the phase where the dead was considered leaving the living world. The deposition was instead interpreted as the phase that allowed the survivors to have continued contact with the dead and the closure the phase that made it possible for the established link to remain forever.

Research has shown that there is a link between violence against women and pets in domestic relationships. The violence against the pet is often used to harm the woman in different ways and the consequences of the violence against the pet often brings psychological and emotional harm to the woman (Holmberg et al. 2017; Holmberg 2011; Adams 1995; Diesen & Diesen 2009; Faver & Strand 2003; Flynn 2000b; Isdal 2001). Since violence against pets affects women psychologically it could be considered as a part of the psychological violence against women. However, do social workers which works with battered women at the social services consider violence against pets as psychological violence against women? The aim for this essay was therefore to examine social worker’s perception of psychological violence and their knowledge about the importance and role of the animal in the exerted violence in domestic violence. This is to examine, from a social constructivism perspective, how the social worker’s definition of psychological violence in domestic relationships is concerned and whether it involves violence against animals or not.By applying social constructivist theory, victimization and earlier research on answers from four qualitative interviews with social workers in Malmö stad the study showed that violence against pets is not a part of the definition of psychological violence. Only two out of the four interviewed social workers mentioned the direct link between consequences of violence against pets and psychological violence against women. However, in these cases the social workers only connected the controlling effects of violence against the pet with psychological violence against woman, not the emotional effects. This despite that all the four social workers mentioned the emotional effects when they accounted for the effects violence against pets has on women. This may be due to problems with the internalization of the consequences of violence against animals in the definition of psychological violence, in the social problem of domestic violence and in the concept of abuse against women.

No description available.

Domesticerade djur har påverkat människans vardag i 15 000 år där de har varit sällskap, mat eller skydd. Vi människor mår bra av att ha djur runtomkring oss då ämnet oxytocin frigörs vid kontakt med djur. Ämnet gör oss människor lugnare, mindre stressade och dämpar även ångest. Då den psykiska ohälsan ökar hos barn i skolålder borde kanske djur införas för att öka elevernas välmående och skapa en tryggare miljö i skolan. Varför använder vi inte djur inom skolväsendet i större utsträckning? Syftet med studien är att ta reda på vad forskningen hittills säger om hur elevers personliga utveckling påverkas av att ha djur i skolan. Studien baseras på fyra forskningsfrågor som avgränsar vad vi menar med elevers personliga utveckling. Vad säger forskningen om hur djur i skolan påverkar elevernas empatiska förmågor? Hur påverkas elevernas sociala relationer och förmågor av djur i skolan enligt forskningen? Hur kan djur i skolan påverka elevers motivation och inlärning till det bättre? Vad finns det för hinder som försvårar användningen av djur i skolan? I denna litteraturstudie granskar vi 15 olika artiklar och de teorier som presenteras i litteraturen är Human-Animal Interaction, Human-Animal Bond och Animal-Assisted Interaction. Materialet som analyserats är två examensarbeten, ett konferensbidrag, två doktorsavhandlingar och tio vetenskapliga artiklar. Forskningen är från Nordamerika, Europa och Oceanien. Resultatet visar att djur i skolan påverkar elevers personliga utveckling till det positiva. Det finns en variation i resultaten beroende på vilket djur som använts i undersökningarna. Elevernas personliga utveckling har gjort större framsteg i närvaro av djur än kontrollgrupper som varit utan djur. Större pälsdjur som hund och katt påverkar mer än fiskar och reptiler. De förmågor som tydligt förändrats enligt artiklarna är elevernas empatiska förmågor gentemot människor respektive djur, sociala relationer och motivationen. Eleverna blir mer lyhörda för individers kroppsspråk, det förekommer färre svordomar, missförstånd och bråk. Motivationen för skolan ökar över lag oavsett ämne. De hinder som framkommer i texterna är rädslor som elever och personal kan ha för djuret, olika allergier, dåligt anpassade lokaler samt lagar om djurhållningen måste följa. Djur i skolan kan hjälpa elevernas personliga utveckling men det saknas forskning om fler olika djurarter.

The purpose of this essay is to study how the animal life can be taken into account in green structure plans. The purpose is also to study the possibilities of a human need for access to animals and nature in green structure plans. An additional purpose is to study how two municipalities deal with issues concerning a possible urban expansion and a conservation of nature areas. In this case through a comparative study between the city of Kalmar and the city of Växjö, in the shape of partly a text analysis, partly semi-structured interviews. The purpose from a didactic perspective is to study the possibilities with a potential application of the connection between a city’s expansion and animal life in future teaching.   The result of this study shows that both municipalities consider the animal life in their cities. The two municipalities place special emphasis on biodiversity, core areas and the animals’ spreading potential. It also shows that the two municipalities see a social importance with biological diversity, concerning the aim of promoting the well-being of the inhabitants. The results shows that when considering a possible urban expansion and a conservation of nature areas, the two municipalities take biodiversity into account. The process requires clear approaches and that biodiversity is taken into account at an early stage in the issue.The result of this study also shows that urban expansion together with animal life can be put in relation to the curriculum for high school and can with good conditions be used in teaching that concern urban expansion, sustainable development and the relations between human and nature.

Djur som kunskapsområde har en plats i förskolan och uppmärksammas i förskolans läroplan; varje barn ska ges förutsättning att utveckla kunskaper om djur och natur. Syftet med vår studie var att öka kunskapen om hur förskolans pedagoger motiverar inkludering av levande djur i förskolans verksamhet och i den didaktiska planeringen. Forskningen utgick från ett posthumanistiskt perspektiv och kombinerade en kvalitativ och en kvantitativ design. De två delstudierna innefattade 1) en enkätstudie (N=90) som besvarades av förskolepedagoger och rektorer vid (85) svenska förskolor, och 2) en tematisk textanalys av nio reportage i svenska respektive norska fack- eller branschtidskrifter med förskolepedagoger som målgrupp. Resultaten visar att verksamma inom både svenska och norska djurinkluderande verksamheter beskriver att djuren hade en positiv inverkan på barnens socioemotionella och kognitiva utveckling. Enligt enkätsvaren var det under hälften (40%) av de som lät barnen komma i kontakt med djur som höll egna djur medan resten till största delen besökte djur. Fokus vid svenska respektive norska förskolor låg på matematiska förmågor och grundläggande värden respektive kunskap om djur och natur. I Norge var det inte ovanligt att barn fick vara med vid jakt och slakt, dock huvudsakligen efter att djuren avlivats. Med studien vill vi bidra med kunskaper om fenomenet djur i förskolan och uppmana till medveten inkludering av djur i den pedagogiska verksamheten.

Denna studie avser en kritiskt diskursiv dokumentanalys av Läroplanen för Förskolan Lpfö98/16 med syfte att förstå och tydliggöra vilken djursyn som präglar dokumentet och således förskolan som verksamhet. Med samma ansats analyseras delar av två ytterligare dokument, från FN respektive Livsmedelsverket, för att jämföra dokumentens olika perspektiv och sätta studiens resultat i en tydligare kontext. Det teoretiska ramverket utgår ifrån poststrukturella perspektiv med fokus på Foucaults och Faircloughs teorier kring diskurser, vilka leder in till Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som analysmetod för studien. Analysen bryter ner dokumentens formuleringar som direkt eller indirekt gäller djur, för att belysa inkludering och/eller exkludering av dessa som grupp och hur de i läroplanens kontext ska förstås i det dagliga arbetet med förskolebarnen. Studiens resultat påvisar att djur inom läroplanens diskurs förstås på olika sätt inom olika diskursiva teman, och av dessa teman belyser studien etiska, miljö- och hälsomässiga. Gemensamt för alla diskursens analyserade teman är en övergripande antropocentrisk djursyn där djuret förstås som underlägsen människan. Uppsatsens diskussionskapitel diskuterar uppsatsens resultat i relation till förskoleverksamhetens praktiska arbete och knyter an till den nationella och internationella forskning som nämns i uppsatsens andra kapitel, gällande etablerande av tydliga värden gentemot djur och hur dessa kan bidra till en fördelaktig undervisning och hållbar framtid. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning som ger möjligheter att föra vidare frågor kring relationen människa-djur.

En betydelsefull effekt av förskollärares val av böcker för barn är att en bok förmedlar normer till barn. Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur bild och text framställer normer i normbrytande bilderböcker. Våra frågeställningar behandlar på vilket sätt heteronormativitet och vithet framställs i bilderböckerna samt vad förmänskligade djur gör med normbrytande framställningar i bilderböckerna. Vi har studerat fem stycken utvalda bilderböcker som bryter mot normer med visuell textanalys som metod. Som teoretiskt perspektiv har vi använt socialkonstruktivism, att samhället är social konstruerat i människors samspel med varandra och de analytiska begreppen är vithet och heteronormativitet.Resultatet av heteronormen i bilderböckerna visade sig ha en modern syn och flera olika familjekonstellationer framställdes. Angående vithet syntes det att trots goda intentioner till att bryta normer bidrog det till att normer om vithet förstärktes. Förmänskligande djur möjliggör att fler barn kan känna igen sig i bilderböckerna samt att det kan vara enklare att ta upp känsliga och obehagliga ämnen med karaktärer av djur. Det blir svårt att dra en generell slutsats av framställningen med förmänskligade djur då det är handlingen i boken som är avgörande. Beroende av bilderbokens ämne är det ibland mer fördelaktigt med framställning av mänskliga karaktärer och ibland med djur.