Denna uppsats syftar till att, utifrån intervjuer med tre lärare, ta reda på deras syn angående om betygen i dagens svenska gymnasieskolor är rättvisa och likvärdiga. Både Skolverket och intervjupersonerna ger en negativ bild angående en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Intervjupersonerna ser en avsaknad av diskussioner om vilka kunskaper som ska bedömas. De menar även att många lärare inte kan sina betygskriterier. Även om de enskilda intervjupersonerna inte tror att det finns en likvärdighet i betygssättningen ser jag dock ett positivt mönster i de tre intervjuerna. Jag kommer fram till att intervjupersonerna bedömer och betygssätter eleverna utifrån samma premisser. Jag tolkar det som att eleverna i dagens svenska gymnasieskolor, utifrån de tre intervjuer som genomförts, kan räkna med en rättvis och likvärdig betygssättning.

Pettersson, Emma och Svensson, Sara (2009) Vad sker i dialogen mellan pedagog och barn? En observationsstudie vid en förskola. Examensarbete 15 hp, Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskolaDenna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om vad som sker i dialogen mellan pedagog och barn på en avdelning vid en förskola i en mindre stad i Sverige. Studiens frågor var; Hur ser dialogen mellan pedagog och barn ut? Hur ser pedagogen på dialogens betydelse? För att få svar på frågorna observerades en avdelning under en vecka med stöd av videokamera, även intervjuer med tre pedagoger på avdelningen genomfördes. Varje dag, efter avslutad observation, transkriberades, reflekterades och analyserades materialet. Tidigare forskning har studerats för att en fördjupad kunskap i relevanta begrepp och teorier kring dialogens betydelse, utvecklingsteori och pedagogens roll. Den tidigare forskningen kopplades och jämfördes sedan med det empiriska materialet. Resultatet av den empiriska studien visade på att det sker ett lärande i dialogen mellan pedagog och barn. Men även att dagarna på förskolan kantades av olika sorters dialog, allt från en envägskommunikation där pedagogen hade en tydlig maktposition till dialoger där barnen förde samtalet och pedagogen lyssnade intresserat. Slutsatsen av studien är att pedagogerna använder sig av dialogen för att bl.a. vägleda barnen mot ett pedagogiskt mål som är fastställt i förväg åt barnens vägnar.

Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning – Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen.

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och ägnat vår uppsats åt att följa projektet Flame. Flame startades under våren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man säger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mål för Flame är att undersöka hur metodutveckling kan gå till i praktiken.Syftet med vårt arbete har varit att, utifrån begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tänker kring estetik i skolan. Den radikala estetiken handlar om ett sätt att förhålla sig till estetiken i stort, till kunskap och till skolans roll i ett demokratiskt samhälle. Vi har arbetat utifrån följande frågor: Vilka mål har de deltagande pedagogerna, de bägge skolledningarna och Flameprojektets ledning med projektet? Hur motiverar de arbetet med estetik i skolan? Vilka tankar och förhållningssätt har de medverkade som är,eller har potential att bli, radikal estetik?För att ringa in arbetsprocessen i Flameprojektet från olika håll har vi genom intervjuer med olika aktörer, genom läsning av centrala dokument och genom observationer tagit del av olika inblandade parters tankar kring projektet.En viktig del av Flames arbetssätt är deras loggboksanvändande. Den radikala estetikenförutsätter reflektion och vi diskuterar därför reflektionens utformning i stort samt de inblandades förhållningssätt till, och användning av loggboken. Vi har undersökt hurförhållningssätt till kultur och estetik på ett konkret plan kan påverka pedagogiken ochundervisningen ute i skolan. Vi har kommit fram till att det finns en mängd olika vägar att gå i praktiserandet av en radikal estetik, då det handlar om hur man som pedagog väljer att förhålla sig till sin undervisning. Den metod man använder sig av kan ses som en produkt av förhållningssätt och övervägningar gjorda i ett tidigare skede av processen.

I denna uppsats studeras samtal under måltiden i förskolan ur ett relationellt perspektiv. Inom vilket mellanmänskliga relationer och dialoger är centrala. Syftet med studien är att undersöka vilka slags samtal som äger rum, vad som möjliggör eller försvårar dem, om och hur pedagogik och omsorg samspelar. Studien är mikroetnografisk och måltider har filmats. Materialet har analyserats i tre grader, första, andra och tredje gradens tolkning, i enlighet med Fangens (2005) uppdelning av analys av empiriskt material. I studien finns samtal bland annat i form av tre olika dialoger, den emotionella dialogen, den meningsskapande och framåtsyftande dialogen och den avgränsande dialogen (Hundeide 2009). Dessa dialoger synliggör hur omsorg och pedagogik samverkar.Av studien framgår att måltiden i förskolan är en komplex situation som kan se olika ut beroende på kulturen som råder på den aktuella förskolan, och på vilka förväntningar pedagogerna har på måltiden. Omsorg och pedagogik kan göras och tolkas på flera sätt och detta kan bland annat visa sig genom analys av dialog.

Kreativitet är en förmåga som är efterfrågad i vårt samhälle och som anses viktig i många olika sammanhang, men som är svårt att beskriva i ord och svårt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden när de får arbeta med egna idéer. Som metod har jag använt aktionsforskning. Eleverna har fått arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjälp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag använt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar på att kreativitet går att lära ut och träna och vilka faktorer som stimulerar detta lärande. För att gynna elevers kreativitet behövs bl.a. att de får möjlighet till god dialog om sitt skapande med såväl lärare som med kamrater. Därmed kan de finna vägar till lärgemenskaper i gruppen. Lärarens roll blir att inta en mästarroll som kan fungera som guide, vägvisare och förebild. Undersökningen visade att eleverna blev stimulerade av att få ta eget ansvar för sitt lärande i slöjd och att de skapade spontana lärgemeskaper med de andra i gruppen och därmed fick stöd och idéer av varandra. Problem som uppstod under arbetets gång kunde lösas med hjälp av kamrater, läraren eller egen envishet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera. Tidigare forskning talar för dialogens betydelse för lärandet där språket och tänkandet stimulerar till förnyad erfarenhet och kunskap. Resultatet pekar på en viss skillnad mellan skolan och förskoleklass. En betydelsefull skillnad är att förskoleklassbarnen har i det närmaste lika mycket talutrymme som pedagogen, i motsats till barnen i skolan som endast har 10-20% talutrymme.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främjadet verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på dettaär– Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkligautveckling?– I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn?Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste förlärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mermångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetarmed andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kanutvecklas.I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skolamed samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positivaresultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklandearbetet i skolan. I förskolan så anser vi att de bör ha mer arbete med skönlitteratur, och ha flerarbetssätt som inbjuder barnen till samtal. I skolan bör lärarna sträva efter att samtalstiden skatillägnas eleverna och även använda sig mer av grupparbeten och låta barnen samspela medvarandra på lektionstid och på så sätt kunna lära sig av och med varandra. Vi tror att förskolanoch skolan hade kunnat ha nytta av ett samarbete då lärarna i skolan har många bra arbetssättmedan lärarna i förskolan strävar efter ett bra arbete med samtal.

Den här studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhålls vikten av flexibelt lärande, som ska ge den studerande möjlighet att själv välja tid, plats, takt och arbetssätt. Den här studien fokuserar på vad målgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmärkande för en bra lärandesituation.Undersökningen grundar sig på intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgår från ett sociokulturellt synsätt, där man menar att människor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssätt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lärande utifrån målgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier:•sociala aspekter på lärandesituationen•handledarfunktionen i lärandesituationen•den skriftliga kommunikationen i lärandesituationen•motivationen i lärandesituationen.Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lärandet betonas av samtliga informanter. Men det är utbildningsanordnaren eller läraren, som måste skapa interaktionsformer och en miljö, som stimulerar de studerande till aktivt engagemang och inbjuder till ett dialogiskt arbetssätt. Känslan av att ingå i en gruppgemenskap är en viktig komponent i lärandet.

Studien avser att spegla två lärares dagliga verksamhet på två kommunala grundskolor. Denena läraren har varit yrkesverksam i över trettio år, den andra i ett år. Syftet är att titta närmare på lärarnas arbete med utgångspunkt i samspel, språkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. Utifrån syftet har frågeställningar skapats. Två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, används för att söka svar på studiens frågeställningar.Resultatet av vår studie visar på tydliga skillnader i lärarnas sätt att undervisa. En slutsats från två gjorda observationer visar att ett gott samspel mellan lärare och elev är av stor betydelse och vikt för elevers inlärning. Språk är en del av samspelet och i det sammanhanget anser vi att det är viktigt att alla pedagoger reflekterar över sitt undervisningsspråk, oavsett om eleven har svenska som första eller andra språk. Ytterligare en slutsats är att teori inte behöver vara kopplad till praktisk yrkesutövning, då det visar sig att de två lärarna arbetar på olika sätt och att praktiken inte nödvändigtvis reflekterar teorin.