The aim of the diploma thesis "Abelard's Concept of Tolerance as an Inspiration for Intercultural Dialogue in the Contemporary World" will be to introduce Abelard's ethical concept of dialogue in the Dialogue between philosopher, Jew and Christian. I will focus on Abelard's applied concepts of natural law, evil and good in this book, and the different cultural aspects of the dialogue. I will try to pay attention to the possibilities offered by Abelard's Dialog for today's intercultural dialogue.

Medborgarna i Sverige har rätt att delta i den kommunala planprocessen. Detta innebär att de enligt lag har rätt till medinflytande i planarbetet. Till vilken grad dessa synpunkter ska tas i beaktande förekommer dock inga formella krav på. Denna uppsats redogör för hur medborgardeltagande genomförs enligt plan- och bygglagen samt hur medborgardeltagandet implementerades vid ombyggnaden av Slussen. Detaljplanen för Nästa Slussen blev antagen 2013 – efter att planprocessen hade pågått under 22 år. Baserad på tidigare forskning kan konstateras att planerarna har en viktig funktion i planeringen, då de är länken mellan medborgare och politiker. Dessutom visar forskning på att planerare är positiva till medborgardeltagande i teorin men anser att genomförandet av det i praktiken resulterar i en ineffektiv process. Resultatet bygger på fyra huvudkällor: intervjuer med planarkitekten för ombyggnaden, länsstyrelsens kulturmiljö- och bostadsstödsavdelning i Stockholm och chef för kulturmiljöenheten på stadsmuseet i Stockholm samt dokumentstudier som har genomförts på ca 400 av de sammanlagt 1800 synpunkter som lämnades i samband med samråden och utställningarna år 2010 och 2011. Dessa källor klarlade att medborgardeltagande är ett komplext system. Enligt planarkitekten visar undersökningar genomförda av Stockholms stad att majoriteten av stockholmarna har en positiv inställning till planförslaget. Dock visar utställningsutlåtandet från 2011 att enbart 1.4 % av de inlämnade yttrande år 2011 var positiva till planförslaget. Dessa resultat är relativt motsägelsefulla och det förekommer följaktligen olika åsikter kring medborgarnas möjlighet till inflytande i planförslaget. Det bör uppmärksammas att resultaten som erhållits i denna studie kommer från ett ytterst unikt projekt – inte minst på grund av dess lokalisering och längd.

This study aim is to look closer on how municipalities utilize the citizens and creatin a dialog between the two parties as a tool to achieve a more sustainable development. To answer this question this study looks closer on the municipality of Umeå and their work with the process and dialog together with the citizens to create a detailed development plan for the area of Tomtebo gård. Through analysis of document used as a basis for the creation of the detailed development plan for Tomtebo gård. The conclusion is if the municipality of Umeå have done enough work to get the citizens involved in the process or if they are using the process as a tool to increase the legitimacy in their decisions

The thesis analyses heuristically the ideas of the Russian philosopher Vladimir Solomonovich Bibler (1918-2000), who belongs to the continuers of Mikhail Mikhailovich Bakhtin's philosophical school. Bibler's work is unknown in our country. In his thoughts, Bibler came to the statement we are now at the new beginning of philosophy and thinking, at the time of different present and past cultures meeting. These cultures are in mutual dialogue transforming their meanings. On the basis of Bibler's thoughts, the School of Dialogue of Cultures was created in Russia. Its aim is to prepare a man of culture who himself is able to be active in the dialogue of cultures. Individual classes of this school copy the historical sequence of cultures (the classical age, the medieval age, the modern age, and the present age). The School has been proven experimentally with success.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärares närvaro kommer till uttryck i dialogen med barnen. Studien innefattade en kvalitativ forskningsansats med en teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Studien bygger på en mikro-etnografisk studie där både observationer och samtal med förskollärare har genomförts. Studien har genomförts i en förskoleverksamhet med tre kvinnliga förskollärare i en barngrupp med åldrarna 1–5 år. Resultatet visade att engagerade och nyfikna förskollärare lätt fick i gång dialoger med barnen, samt en oro från förskollärarna att inte alla barn ska få samma utrymme till dialoger. Studiens slutsats blev att förskollärares förhållningssätt är en central del i vilken utsträckning det arbetas med närvaro i dialogen men barnen på förskola. Samt att mindre grupper är en metod som främjar och underlättar för förskollärare att kunna vara närvarande i dialogen med barn.

Syftet med studien var att få kunskap om hur matematiklärare och elever i särskilda undervisningsbehov, (SUM), upplever undervisningen i matematik och därigenom få förståelse för hur inkluderingsprocessen kan utvecklas. Att vara inkluderad innebär här att som elev vara delaktig både pedagogiskt och socialt. För att åstadkomma delaktighet för eleven behöver hen få möta en tillgänglig lärmiljö som är anpassad och där goda förutsättningar skapas för lärande. Empirinsamlingen gjordes genom både lärar- och elevintervjuer. Då studien utgick från den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering som ser delaktighet som en viktig aspekt valdes specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell som analysverktyg av elevintervjuerna. Dessutom gjordes lektionsobservationer med intention att få en bredare förståelse för elevernas skolkontext. Syftet var därigenom att få en djupare förståelse för de möjligheter och hinder som inkluderingsprocessen brottades med i skolans vardag. Resultaten visar att samtliga SUM-elever som tillfrågades inte riktigt hade klart för sig vad de skulle använda kunskapen i matematik till vilket till viss del kunde kopplas till en otillgänglig lärandemiljö. Något som i förlängningen kan påverka en individs möjligheter till vara delaktig och inkluderad i den matematikundervisning som skolan erbjuder. En insikt som är viktig att beakta då bristande matematikkunskaper kan kopplas ett samhällsproblem som visat på en koppling mellan matematisk förmåga och social bakgrund. Gemensam problemlösning var en metod som lärarna ansåg bidrog till både inkludering och mer lärande, trots det bestod matematiklektionerna mestadels av enskilt arbete i matteboken. Eleverna i SUM ansåg att det var svårt ibland att förstå vad eller hur de skulle göra för att lösa uppgifterna men att dialogen med en kamrat hjälpte dem. Lärarna pekade även på ett bristande samarbete med speciallärarna på skolan, främst i fråga om bristfällig återkoppling gällande de elever som var i behov och fick stöd av speciallärarna. Därutöver upplevde lärarna att matematikämnet var lågprioriterat till förmån för svenska och att skolan saknade en plan för att inkludera elever i SUM.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna definierar och förklarar begreppet omsorg och dess roll i förskolans verksamhet. Vi ville även öppna upp för diskussion kring omsorgsbegreppet och på så sätt synliggöra begreppets breda tolkningsområde. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev 2016, s.9) står det att ”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” vidare nämns begreppet omsorg åtta gånger till, men hur kan pedagoger arbeta för att nå omsorgens målområden? Enligt utbildningsdepartementet (2017) är förskolans uppdrag komplext och brett och betonar avsaknaden av en tydlig definition av omsorgsbegreppet i styrdokumenten. För att fördjupa oss i omsorg har vi valt att göra en kvalitativ studie där fem pedagoger har intervjuats, där empirin från intervjuer analyserades utifrån innehållsanalys för att synliggöra likheter, skillnader och mönster.Studien utgår ifrån Segestens (2017) begreppsanalys för att undersöka begreppet omsorg utifrån pedagogernas perspektiv. För att tolka informanternas svar använder vi Noddings (2015) begrepp modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse. Studiens resultat visar att omsorg är ett komplext och mångtydigt begrepp. Pedagogerna betonar bristen av dialog kring omsorg och beskriver begreppet genom att använda andra ordalag. I resultatet beskrivs omsorg genom att det delas upp i två delar, det ”gamla och det nya”. Omsorg ses som en självklar del i förskolans verksamhet och sätts in i ett helhetsperspektiv, där vikten av dialog och samsyn mellan pedagogerna betonas. Studien visar tre perspektiv gällande barngruppens stora storlek. I vårt resultat framkom den trygge vuxna återkommande i relation till omsorgsuppdraget. I sista delen av resultatdiskussionen presenteras informanternas förslag på hur pedagoger kan synliggöra omsorg inom förskolans verksamhet.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några elevers upplevelser och reflektioner av dialog i helklass i språkundervisning. Urvalet bestod av åtta språkstuderande gymnasieelever i åldern 16–20 år. En semistrukturerad intervjuform användes med efterföljande fenomenologisk tolkning. Martin Bubers dialogfilosofi användes som dominerande teori och stöttades av Vygotskijs sociokulturella teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet i föreliggande studie visar att det inte är helt enkelt att ge en tydlig bild av vad som underlättar eller hindrar elever att delta mer i dialog, eller vilka metoder som underlättar eller hindrar dialog, däremot har eleverna många individuella tankar. En av de huvudsakliga slutsatserna som ändock går att framhålla, handlar om läraren. Eleverna i studien anser att läraren utgör en mycket viktig aspekt och att relationerna i klassrummet har en avgörande roll för att eleverna ska vilja delta i dialog eller inte.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasielärare i svenska och SO-ämnena engagerar sina elever i samband med föreläsning. Vidare undersöktes vilka metoder lärarna föredrog att använda när de föreläste samt vilka fördelar och nackdelar de fann med dessa metoder. Studien utgick från både Vygotskijs sociokulturella perspektiv om lärande och Bakhtins teori om dialogens betydelse. Resultatet visade att lärarna ansåg att de viktigaste undervisningsredskapen i samband med föreläsning hade med lärarens didaktiska kompetens att göra. Vidare visade resultatet att den dialogiska metoden användes av de flesta lärarna och att det fanns både fördelar och nackdelar med de två metoderna. Fördelarna med den monologiska metoden är att den är enkel eftersom läraren har ordet och därmed kan kontrollera undervisningen. Den är tidseffektiv, den har en tydlig struktur och den ger en grundkunskap till alla elever. Nackdelarna med den monologiska metoden är att elevernas talutrymme begränsas vilket leder till att elevernas kunskaper och erfarenheter missas. Fördelarna med den dialogiska metoden är att elever blir engagerade av frågor läraren ställer och att de kan reflektera över det de tycker är viktigt och meningsfullt. Dessutom lär sig de tysta eleverna mer av andra elever. Nackdelarna är att den bara passar de elever som är motiverade samt att det finns elever som inte vill eller orkar bidra till lektionen. De slutsatser som kan dras utifrån dessa resultat är att undervisningsredskapen som hade med didaktisk kompetens att göra var viktigast för att upprätthålla elevernas uppmärksamhet under föreläsning. Genom att öka kunskapen hos lärarna om vilka undervisningsredskap som har mest betydelse i samband med föreläsning kan möjligheten att påverka elevernas engagemang förbättras. Vidare kan man dra slutsatsen att lärarna, trots vissa nackdelar, föredrog den dialogiska metoden framför den monologiska tack vare de fördelar som denna metod medförde.