Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor. Delsyften var att beskriva respondenternas syn på kostupplysningsinterventionen, om respondenterna fått ökade kunskaper om sambandet kost och hälsa. och pröva en analysmodell för denna utvärdering. Studien hade en kvantitativ karaktär. Metoden var en enkätstudie bland brandmän och utgjorde en totalundersökning i en kommun i Norrland. Av totalt 155 utdelade enkäter har sjuttioen besvarats. Tretton av dessa respondenter deltog inte i undervisningen. Åldersvariationen var 24 – 63 år. Resultatet visade att de som var negativt inställda till kostupplysningen var mer negativt inställda till upplägget, i jämförelse med dem som var positiva och dem som inte hade någon uppfattning. Övervägande deltagare tyckte att undervisningen var bra eller mycket bra medan ett fåtal ville förändra upplägget. Flertalet ansåg sig ha ökat sina kostkunskaper efter undervisningen. Ingen signifikant skillnad fanns mellan antalet deltagare som svarade att det fanns andra faktorer än undervisningen som lett till ändrade matvanor och de som svarade att det inte fanns sådana faktorer eller de som inte visste. Cirka hälften uppgav att de hade förbättrat sina matvanor efter undervisningen men resultatet visade ingen signifikant skillnad jämfört med dem som inte hade ändrat något eller de som var osäkra. Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad av förbättrade kostvanor efter kostupplysningsinterventionen.

No description available.

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes. Resultaten analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Samtliga informanter hade upplevt en samhällsnorm som innebar att de förväntades att äta kött. De menade att denna norm påverkade dem då deras normbrytande ofta innebar att de blev ifrågasatta. Det framkom under intervjuerna att informanterna även ansåg det finnas en koppling mellan kostval och könsroller. De upplevde att kött och manlighet har en stark korrelation och majoriteten ansåg att vissa kostmönster var mer relaterade till kvinnlighet. Slutsats Det finns en köttnorm i dagens samhälle som påverkar de män som valt en vegetarisk kost/vegankost. Denna norm kan upplevas starkt etablerad, och det är därför viktigt att vara medveten om den och dess inverkan. / Background In society today, there is an idea of manliness and what it means to be a man. Meat has come to be associated with masculinity and strength, and research shows that the behavioral and consumption patterns of men are influenced by what they consider to enhance their perceived masculinity. It is therefore interesting to examine why certain men actively choose to exclude meat from their diet, regardless of potential pressures. Objective The objective of this study was to, with the use of interviews, explore and understand how current societal norms affect men who actively excluded meat and/or animal products. Method The study was executed as qualitative research, where six individual interviews were carried out. The results were later analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results All of the informants had experienced a societal norm that expected them to eat meat. They meant that this norm affected them, since they often found themselves being questioned. The analysis showed that the informants felt that there was a connection between food choices and gender roles. They experienced that meat and masculinity had a strong correlation and the majority considered some dietary patterns exclusively related to femininity. Conclusion There is a “meat-eating norm” in today’s society that affects men who have chosen a vegetarian/vegan lifestyle. This norm could be considered quite established, and it is therefore important to be aware of it and its influence.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor. Syftet med vår studie är att se skillnader i matvanor mellan elever som tränar ofta och de som tränar sällan på fritiden samt var de anser sig få sin kunskap om kost och bra matvanor ifrån. Metod. 206 elever, i årskurs 9, från 3 olika skolor deltog i en enkätundersökning om mat- och träningsvanor. Resultat. Elever som anser sig träna ofta anser sig ha bättre matvanor än de som anser sig träna mer sällan. De kunskapskällor elever prioriterar om bra matvanor är till stor del utanför skolan. Konklusion. Skolan kan bli bättre på att förmedla kunskaper om bra kostvanor såsom det står i kursplanerna. Så de som tränar och även de som inte tränar anser att de får valid och bra kunskap om matvanor från skolan.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lärare ser på, samt arbetar med, frågor rörande kost och hälsa i skolan. Följande frågeställningar formulerades; Vad har fem lärare i ämnet idrott och hälsa för åsikter om undervisning av kosthållning i syfte att utbilda elever i hälsofrågor? Hur undervisar fem lärare i ämnet idrott och hälsa om kosthållning i ett hälsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsätter fem lärare i ämnet idrott och hälsa elevernas kunskaper i kosthållning och hälsa? Studien är av kvalitativ karaktär då undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lärare med behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Tre av dessa jobbade på gymnasiet och två jobbade på högstadiet. Resultaten har sammanställts och analyserats utifrån teorier kring hälsa samt läroplansteorier. Resultaten av studien visar hur undervisningen om kost och hälsa tar en väldigt liten plats i skolan idag. Lärarna är istället mer fokuserade på den fysiska aktivitetens roll för att förmedla och främja god hälsa. Det är särskilt problematiskt på högstadiet där lärarna drar sig för att undervisa om kosthållning av oro för hur eleverna skall tolka ämnets innebörd. Den undervisning som faktiskt bedrivs på området varierar mellan strikt teoretisk klassrumsundervisning och integrerad undervisning i samband med praktiska moment. Stoffet är snarlikt och verkar ha en stark koppling till Livsmedelsverkets traditionella riktlinjer. Bedömningen av elevernas kunskaper sker genom såväl skriftliga prov som mer analytiskt lagda reflektionsuppgifter. Däremot uttrycker lärarna en problematik rörande betygssättningen då betygskriterierna i styrdokumenten anses vara vaga. Vår slutsats är att vi trots nya styrdokument och större medvetenhet fortfarande är fast i gamla vanor när det gäller detta område. Undervisningen om kost har fortfarande inte fått en framträdande roll i undervisningen trots att begreppet nu fått en tydlig plats i styrdokumenten. Vi tror att det behövs riktade insatser i form av möjligheter till fortbildning på området, samt en i grunden mer gedigen kostutbildning på lärarutbildningen. Detta skulle möjligen kunna avhjälpa den otrygghet flera lärare uttryckte när det kom till stoffurval rörande kostundervisning.

Introduktion: Metabolt syndrom är ett globalt växande sjukdomstillstånd som cirka 25 procent av världens befolkning lider av. Personer som är drabbade av metabolt syndrom löper två till tre gånger större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kost och motion påverkar hälsan i relation till personer med metabolt syndrom. Metod: Litteraturstudien har använt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att urval och kvalitetsgranskning av artiklarna genomförts resulterade det i 11 kvantitativa artiklar som användes till litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i två huvudkategorier vilka var fysiologiska förändringar och psykologiska förändringar med tillhörande fem underkategorier påverkan på hjärt- och kärlsystemet, förändringar av provsvar, förändrad kroppssammansättning, förändrad prestationsförmåga och ökat välbefinnande. De här underkategorier innefattar hur deltagarnas hälsa har påverkats utifrån olika träningsmetoder och dieter. Slutsats: Studien visar på att fysisk aktivitet och diet bidrog till viktnedgång hos personer med metabolt syndrom vilket visade sig ge positiv hälsoutveckling av deltagarnas hälsa.

<p>The aim of this study was to investigate whether a dietary change, physical activity or a combination of both gave the best result when treating obesity, concerning weight loss and BMI. Excessive weight and obesity are today a big health-issue and it is estimated that 10 % of the men and 12 % of the women in Sweden have a BMI over 30, i.e. are suffering from obesity. The corresponding number for children is 3 %. No one can say for sure what causes obesity but there are many theories. Lifestyle has great impact on it, as have genetic factors. The every-day exercise has been decreased as the conditions at work have changed and we have become more inactive. At the same time our energy-intake has increased and the surplus of energy is added to our body in the form of fat. Research shows that obesity is more common among certain groups in society. The prevalence of obesity is higher among people with little or no education at all, than among people with high education. Labourers have a higher prevalence of obesity than white-collar workers and geographically seen, the prevalence is higher in the countryside than in the cities. Obesity is a large contributing factor to the metabolic syndrome which means an increased risk of stroke, heart attack, cardio-vascular diseases and the development of diabetes. All over the world it is agreed that something must be done to stop the obesityepidemic. Thirty minutes of physical activity every day is the general recommendation. Four of the studies I have analyzed include different amounts and intensity of exercise and the outcome of these. Also one study brings up the effects of diets alone. Two of the four studies that involved exercise also had restrictions in energy-intake as a complement to the activity-goals. All articles in my study are based on open randomized trials. My conclusion is that in many cases, thirty minutes of physical activity is sufficient to stop or counteract the obesity-epidemic, but for those who already suffer from obesity, an increase in physical activity often leads to better results. To alter the diet and obtain from, or reduce, the intake of certain products, e.g. sugar, also contributes to weight loss. It is my opinion that a combination of a healthy diet and exercise is the best recommendation for weight loss, and that other factors like support from family and friends can increase the chances of success.</p> / <p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om kostförändring, motion eller en kombination av de båda gav bäst resultat vid behandling av fetma, med avseende på vikt och BMI. Övervikt och fetma är idag ett stort folkhälsoproblem och man räknar med att ca 10 % av männen och 12 % av kvinnorna i Sverige har ett BMI över 30, dvs. lider av fetma. Även barnen är drabbade, och ca 3 % beräknas tillhöra motsvarande kategori. Ingen kan med säkerhet säga vad fetma beror på men det finns många teorier. Livsstilen påverkar, liksom genetiska faktorer, men världen över är man ense om att något måste göras för att hejda fetma-epidemin. Trettio minuters fysisk aktivitet om dagen är den generella rekommendationen. Fyra av de studier jag tar upp i detta arbete innefattar olika mängd och intensitet av motion samt resultaten av dessa. Likaså finns en studie som endast tar upp dieter. Två av de fyra motionsstudierna har även begränsningar i kosten som komplement till motionen. Alla artiklar som tas upp i min litteraturstudie är baserade på öppna randomiserade prövningar. Min slutsats är att trettio minuters motion räcker i många fall för att hejda och motverka fetma-epidemin, men för de som redan lider av fetma innebär ökad fysisk motion oftast bättre resultat. Att förändra sin kost och utesluta eller skära ner på vissa saker som t.ex. socker bidrar också till viktnedgång. Jag tror att en kombination av bra kost och motion är det bästa receptet på viktnedgång, samt att andra faktorer som stöd från familj och omgivningen kan öka chanserna att lyckas ytterligare.</p><p>2008:F7</p>

Bakgrund: Övervikt ökar runt om i världen och kan ge betydande hälsorisker. Tidigare studier visar att låg utbildning, låginkomstyrken och arbetslöshet hos föräldrar ökar risken för att barnet ska få övervikt, men även två heltidsarbetade föräldrar är en riskfaktor. Näringsfattig kost med högt fett- och sockerinnehåll är förknippat med övervikt. Därför är det intressant att undersöka vad som kan bidra till övervikt och tidigt identifiera dessa patienter inom hälso- och sjukvården. Syfte: Att undersöka om det finns något samband mellan barns övervikt och föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättning samt se hur barnens kostvanor och måltidsordning ser ut. Metod: Den valda designen var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Databearbetning skedde med livsstilsenkäter från en överviktsenhet för barn och ungdomar på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: I resultatet framgår att det finns ett statistiskt samband mellan hög bukhöjd och BMI hos barnet och låg utbildningsnivå hos modern och fadern. Vikten påverkas endast av moderns utbildningsnivå. Faderns sysselsättning har ett statistiskt samband med barnets BMI och bukhöjd. De flesta barn åt frukost, lunch och middag regelbundet. Nästan hälften av deltagarna åt sötsaker och drack sötad dryck minst två gånger i veckan. Endast tre barn kom upp i den dagliga rekommendationen av frukt och grönsaker. Slutsats: Det finns ett statistiskt samband mellan föräldrar och deras barns övervikt och som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta i mötet med familjerna. Det var få deltagare som följde de rekommendationer som finns angående frekvens av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och sötsaker. Forskning visar att övervikt är ett folkhälsoproblem som fortsätter att öka och därför behövs mer framtida forskning för att upptäcka fler riskfaktorer, skyddsfaktorer och vad sjukvården kan göra för att hjälpa dessa barn. / Background: Overweight is increasing around the world, and provides significant health risks. Previous studies shows that low education, low income profession and unemployment among parents increases the risk for the child to gain excess weight, but also two full-time working parents is a risk factor. Poor diet with high fat and sugar content is associated with obesity. Therefore, it is interesting to examine what can contribute to obesity and early identification of these patients in health care is needed. Aim:  To investigate whether there is a correlation between overweight children and their parental education and employment and to see the children’s eating-habits. Method: The chosen design was a quantitative cross-sectional study. Data processing was done with lifestyle questionnaires from an obesity unit for children and young people at a university hospital in Mid Sweden.  Result: The result shows a statistical correlation between high visceral fat and BMI of the child and low educational level of the mother and father. The weight is only affected by the mother's level of education. A statistical correlation was discovered between father's employment and the child's BMI and visceral fat. Most children ate breakfast, lunch and dinner regularly. Almost half of the participants ate sweets and drank sweetened beverages at least twice a week. Only three children followed the daily recommendation of fruits and vegetables. Conclusion: There is a statistical correlation between parents and their children's overweight and as a nurse, it is important to be aware of this in the meeting with the families. However, more research is needed to discover more risk factors.

Bakgrund: I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste orsakerna till allvarlig ohälsa eller död och klassas som en folksjukdom. Orsaken till en stor del av hjärt- och kärlsjukdomar är ateroskleros, så kallad pulsåderförkalkning som kan ge upphov till förträngning i blodkärlet av en ansamling av fettpartiklar. En förhöjning av LDL-kolesterol anses vara den mest relevanta faktorn vid åderförkalkning och en förhöjning av detta kallas hyperkolesterolemi. Kost är en viktig del i de livsstilsrelaterade faktorerna för att minska halterna av dessa i blodet. I sjuksköterskans profession ingår det att ge information om egenvårdsåtgärder som kan förbättra patientens hälsa.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka dieter som sjuksköterskan kan rekommendera i det preventiva omvårdnadsarbetet för att sänka förhöjda kolesterolvärden.  Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt inhämtades från de medicinska databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsbedömning gjordes på alla artiklar med stöd av granskningsmallar där de fick antingen hög, medel eller låg kvalitet. Resultat: Litteraturöversikten bestod av 10 kvantitativa artiklar om olika kostinterventioner. Resultaten presenteras under de två frågeställningar som tagits fram för att besvara syftet.  Resultaten från de olika studierna visar en sammanfattningsvis god möjlighet att med kostförändringar uppnå förändringar i sammansättningen av blodfetter. Sänkning av LDL-kolesterol uppmättes från -5 % till -21 % i de olika studierna. Slutsats: Kost är en del av det preventiva hälsoarbetet mot att minska hjärt- och kärlsjukdomar och sjuksköterskan kan i detta arbete överväga att rekommendera nordisk diet, medelhavsdiet, växtbaserade dieter samt kolesterolsänkande livsmedel till patienter med hyperkolesterolemi.

No description available.