No description available.

Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans två städer: Erbil och Kirkuk . Syftet är att studera mäns och kvinnors etniska relationer i städerna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrågeställning är hur ser kvinnors respektive mäns interetniska relationer ut, finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors etniska relationer, vad som kan påverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer, dessa med fokus på könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mäns respektive kvinnors etniska relationer utifrån fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland äktenskap, samt kvalitén av kontakter. Den första dimensionen fokuserar på hur mäns respektiver kvinnors nätverk ser ut, är deras nätverk homogena eller heterogena. I den andra dimensionen ligger fokus på mäns och kvinnors tillit och tolerans till medlemmar från ”andra grupper”. Den tredje dimensionen mäter kvinnors respektive mäns äktenskap med medlemmar från ”andra grupper”. Den fjärde dimensionen mäter kvalitén av de interetniska relationer som män respektive kvinnor har i respektive städer. Denna undersökning har en kvantitativ ansats, grunden för datainsamlingen är en enkätundersökning. Uppsatsens fyra dimensioner har mätts genom några frågor i enkäten, vilka handlar om respondenternas nätverk, tillit, interetniskt äktenskap, kontakt och samarbete med varandra. En logistisk regressionsanalys använts för att studera sambandet mellan respondenternas etniska relationer, kön, samt bakgrundsvariabler ålder, utbildning, yrke, etnisk tillhörighet och stad. Resultaten från denna undersökning har visat att det inte finns någon skillnad mellan mäns och kvinnors interetniska relationer allmänt sett. Men mäns och kvinnors etniska relationer skiljer sig signifikant från varandra beroende på i vilken stad de bor, vad de har för etnisk tillhörighet och hur gamla de är.

<img src="Sammanfattning%20Syftet%20med%20denna%20studie%20har%20varit%20att%20undersöka%20vilken%20syn%20på%20ledarskap%20som%20finns%20bland%20verksamma%20förskollärare.%20Särskilt%20fokus%20har%20legat%20på%20vad%20förskollärarna%20anser%20vara%20viktiga%20egenskaper%20för%20ett%20ledarskap%20i%20förskolan%20och%20hur%20förskollärarens%20ledarskap%20kan%20vara%20ett%20redskap%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20barnen.%20Den%20metod%20som%20används%20i%20denna%20undersökning%20är%20intervjuer,%20sex%20förskollärare%20från%20tre%20olika%20förskolor%20har%20deltagit%20i%20studien.%20Det%20resultat%20som%20framkommit%20genomgående%20och%20som%20lyfts%20fram%20på%20något%20sätt%20av%20alla%20förskollärare%20i%20undersökningen,%20är%20följande%20egenskaper;%20lyhördhet,%20att%20kunna%20se%20alla%20barnens%20individuella%20behov%20och%20att%20vara%20tydlig%20som%20ledare.%20Dessa%20tre%20egenskaper%20anses%20av%20de%20intervjuade%20vara%20viktiga%20för%20att%20skapa%20relationer%20med%20och%20fungera%20som%20ledare%20bland%20barnen.%20Då%20denna%20studie%20inte%20gör%20anspråk%20på%20att%20visa%20upp%20ett%20uttömmande%20spektrum%20av%20förskollärares%20syn%20på%20ledarskap%20är%20det%20svårt%20att%20göra%20några%20trovärdiga%20uttalanden%20kring%20ämnet%20i%20allmänhet.%20Min%20tanke%20är%20dock%20att%20dessa%20tre%20ovanstående%20resultat,%20möjligen%20skulle%20vara%20framträdande%20även%20i%20en%20större%20studie,%20då%20de%20så%20genomgående%20varit%20synliga%20i%20denna%20lilla%20undersökning.%20%20" />

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser. På ryggen felaktigt: "conselling"

No description available.

Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att förstå lokala Resebyråers relationer och samverkan ur ett nätverksperspektiv, för att kunna analysera produktutvecklingen och marknadsföringen. Med koppling till de valda syfte har följande forskningsfråga valts: Hur kan resebyråer använda sina relationer med leverantörer och samarbetspartners för att förbättra marknadsföringen och produktutvecklingen? Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv ansats. Uppsatsen behandlar relationer och nätverk, vilket behandlas i ett eget kapitel. Informationen till kapitlet är insamlat genom sekundärkällor. Där efter presenteras och analyseras resultatet, resultatet är material från semistrukturerade intervjuer och telefonintervjuer. Slutsatser: Under arbetsprocessen har vi slutligen kunnat se hur resebyråer använder sina relationer och nätverk i utvecklingen av marknadsföring och produktutveckling. Vi har identifierat både likheter och olikheter med resebyråernas relationer och nätverk, men även möjligheter för resebyråerna att utveckla marknadsföringen och produktutvecklingen.

Internets framfart har föranlett att den elektroniska handeln etablerat sig som en allt vanligare kanal för konsumtion. Denna utveckling har gett dagens konsumenter betydligt fler alternativ att välja bland vid konsumtion, vilket har försvårat utvecklingen av långvariga relationer mellan konsument och företag. Genom ett konsumentperspektiv undersöker därför denna explorativa studie hur trogen dagens konsument egentligen är mot sin nuvarande butik. Genom att fokusera på de relationella komponenterna knowledge, trust och commitment är studiens syfte att ge en klarare bild av huruvida relationer påverkar konsumenters val att hålla fast vid en och samma butik. Studien genomförs med hjälp av teoretiskt stöd från tidigare forskning om de olika komponenterna. Försök görs också att kategorisera konsumenter efter hur stark konsumentens relation till butiken är. Utifrån denna kategorisering är det möjligt att utläsa hur trogna dagens konsumenter faktiskt är. Studiens empiriska resultat grundar sig på en kvantitativ enkätstudie ställd till konsumenter. Studien mynnar ut i slutsatsen att relationer har betydelse för att konsumenter ska hålla fast vid en och samma butik vid elektronisk handel, vilket innebär att dagens konsumenter kan betraktas som trogna sina butiker.

Syftet med denna studie har varit att belysa huruvida relationen mellan barn och pedagoger kan påverka möjligheten att upptäcka barn som far illa i hemmet, samt på vilka sätt som fritids kan arbeta för att uppnå förtroendefulla relationer. Fem kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger utfördes för att ta reda på deras erfarenheter. Även en socialsekreterare intervjuades. Studiens resultat visade att relationsarbetet mellan barn och pedagog kan vara som svårast när det är som viktigast. Inom fritidsverksamheten är det nödvändigt med en ökad förståelse för vikten av trygga och förtroendefulla relationer, samt att i större utsträckning våga beröra ämnet. Det framkom både av intervjuer och tidigare forskning att ämnet är laddat bland många pedagoger. Detta gör möjligheten för dialog och utbyte av varandra i personalgruppen betydelsefull. Samtidigt försvårar omständigheter som stora barngrupper, vilket kräver en ökad medvetenhet bland skolhuvudmän och rektorer.

I skolan träffas lärare och elever stora delar av vardagen, både i skolverksamheten samt ifritidshemsverksamheten. Tidigare forskning visar att det vid varje möte skapas eller fördjupas en typ av relation och hur kvaliteten på denna ska vara är framförallt upp till läraren. I vår studie har vi ställt frågor till lärare och fritidslärare om relationen mellan dem själva och elever - via enkäter och fokusgruppsdiksussioner. Där framkommer det att lärare och fritidslärare säger sig arbeta mycket med relationer till elever, vilket de ser som en viktig del i sitt arbete. Resultatet visar att lärarna arbetar för att dagligen se eleverna och vara lyhörd, visa intresse för dem och skapa en ömsesidig respekt. I grund och botten tolkar vi det som att lärare och fritidslärare ser på relationer till elever på liknande sätt, men vissa delar skiljer sig åt som exempelvis gränssättning och omsorg. Resultatet visar även att relationsarbetet kan skilja sig åt utifrån deras förutsättningar i respektiveverksamhet, men även om relationsarbetet kan vara svårt ibland har båda yrkesprofessionerna somambition att skapa goda relationer med eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>