Denna kvalitativa studie har som syfte att öka förståelsen för vad förskolelärare anser om att barn i tidig ålder introduceras till IKT och hur detta påverkar användningen av IKT i förskolan. Gruppintervjuer och individuella intervjuer med förskolelärare har använts som datainsamlingsmetod. Genom tidigare forskning som visar polariserade argument för och emot IKT-användning hos barn, och empiriskt intervjumaterial, kommer studien fram till tre teman som tillsammans skapar en grund för studiens resultat: Moralpanik i relation till ny teknik; IKT och förskolebarns utveckling; och slutligen betydelsen av kompetens för förskolelärares yrkesutövning. Något som också analyseras i studien är evidensbaserat arbete och hur detta ser ut i förskolan. IKT är främst tänkt som en grund inför barnets fortsatta skolgång och därför används IKT som ett läromedel för barnen. En avgränsning som gjorts är att studien endast belyser förskolelärarens perspektiv på hur IKT används i förskolan, detta är på grund av etiska överväganden och svårigheten att genomföra empiriska studier med små barn.

No description available.

<p>Målet med mitt examensarbete har varit att modernisera dagens bikupor både vad det gäller den estetiska formen men också utifrån ett hållbart perspektiv.  Genom att öka medvetenheten om honungsbiets essentiella pollineringsarbete kan vi möjligen gynna de ekonomiska, ekologiska och kulturella aspekterna i vårt samhälle. Syftet var att skapa en bikupa som tilltalar en bredare målgrupp som inkluderar både äldre och yngre, män och kvinnor. Bikupan ska även vara lättillgänglig, funktionell och kunna ta plats i vår nutida stadsmiljö.</p><p>Genom olika designmetoder, intervjuer, observationer och tidigare forskning inom biodling och dess effekt på vårt mänskliga samhälle har jag försökt att med hjälp av design utveckla nya frågeställningar och perspektiv på biodling. Jag har arbeta mig fram till en bikupa som ska främja honungsbiets popularitet och framför allt att öka antalet biodlare.</p><p>Designprocessen har öppnat ett helt nytt perspektiv och förhållningssätt att se biodling på. Ett stort skissunderlag och ett flertal modeller på varianter av förslag på en ny bikupa har visats för både Sveriges Biodlares Riksförbund och andra hobbybiodlare. Genom detta arbete har jag med hjälp av design lyckats att få fram en form som både förbättrar och förenklar arbetet vid bikupan men också ökar flexibiliteten av nya alternativa platser för bikupans placering.</p><p>Resultatet kan förhoppningsvis öka nyttjandet av bikupor och på det viset öka pollineringen av vår natur men framförallt skapa en diskussion och uppmärksamhet av problemet kring de stora förlusterna av bin. Designarbetet kan användas på många sätt och är väldigt personlig, men har en stor kraft att förändra och skapa nya förutsättningar i vår miljö.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare.</p><p>Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse. Vi har sett att förskollärarna är väl insatta i läroplanen för förskolan och att den avspeglar sig i det de säger. Eftersom att förskollärarna anser att den fria leken är viktig för barn och deras allsidiga utveckling så ger de den ett stort utrymme i verksamheten. De anser att deras roll är att vara närvarande, stötta och utveckla leken men att det inte alltid behöver ske genom att de deltar aktivt i den.</p>

No description available.

Abstract   The purpose of this study was to find out how leisure educator´s reason about children’s learning and development, and their view of their own role in the process. Four leisure educators were interviewed to answer these questions. The study is based on qualitative interviews, wich means that the interviewer must interpret and understand what the respondents want to say. This is to get a deeper knowledge of the subject.   The results show that the leisure educators believe they have a large and important role in children's development and learning. It is important that the correct conditions exist for them to be able to see each child's needs and interests. The conditions are that the presence of trained staff, adequate staff and a good working relationship with the school. However, all respondents believe that there is insufficient knowledge of principals and school management. They argue that we need more knowledge about their professional role in child development and learning. This is to carry out a solid work with the children.   Keywords: leisure centers, leisure educator, development of children´s learning

I uppsatsen undersöks upplevelser av improvisationsteater. Syftet är att beskriva och förstå improvisationsdeltagares upplevelse av vad som sker i improvisationsteater. Ett övergripande syfte med detta är att bidra till att tydliggöra dramapedagogik i relation till improvisationsteater. Ansatsen i uppsatsen är kvalitativ och metoden är fenomenologisk. För insamling av data har intervju och fokusgruppssamtal använts. Resultatet visar att deltagarna i improvisationsteater upplever att spontanitet, att våga misslyckas, att inte anstränga sig, att glömma sig själv premieras som förhållningssätt inom improvisationsteater. Deltagarna upplever att de upptäcker nya saker om sig själva, att de är mer närvarande och att de får utlopp för känslor genom att ägna sig åt improvisationsteater. De upplever att de förändras och kan ta fler initiativ och ta rakare och tydligare beslut, att de får större förståelse för status och större möjlighet att växla status, att de har lättare att ta kontakt med andra och vara mer närvarande i mötet med andra. Improvisationsteaterledaren menar att den personliga utvecklingen inom improvisationsteater är många som eftersöker och att den kommer på köpet när man övar sig på improvisationsteater. Hon menar att leken är nyckeln för att kunna ägna sig åt improvisationsteater. I och med leken kan deltagarna glömma sig själva och ta initiativ utan att tänka. Leken gör det möjligt att sluta anstränga sig för att prestera och att våga misslyckas.

Att barns möjligheter till ett lärande är beroende av miljöns utformning är ett framträdande resultat i studien och i förskollärarutbildningens olika kurser. Syftet med följande studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring innemiljöns betydelse för barns möjlighet till lärande. Den belyser också hur förskollärarna axlar det ansvar som det förstärkta didaktiska uppdraget i Lpfö98 [rev10] innebär, samt förskollärares uppfattningar kring eventuella hinder och möjligheter då de iordningsställer förskolans olika miljöer. Studiens syfte och svar på frågeställningar nås med hjälp av en kvalitativ metod, med en fenomenografisk ansats. Empirin består av åtta intervjuer med förskollärare från en medelstor stad i sydvästra Sverige.  Resultatet visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att innemiljön har stor betydelse för barns lärande. De framhåller att miljön ska vara lockande och inspirerande, den ska vara förändringsbar och tillåtande så att den kan tillgodose alla barns olika intressen och behov. Att material finns tillgängligt möjliggör att barn kan vara kompetenta det kan även medföra att de får en upplevelse av att klara sig själva och att samspelet mellan barnen ökar. Det ostrukturerade materialet främjar leken. Det ger möjligheter till fantasi och samspel och kommunikationen främjas. Tidigare forskning påtalar betydelsen av innemiljöns utformning för möjligheter till barns lärande vilket stämmer väl överens med denna studies resultat.

För att en applikation ska förenkla användarnas arbetsprocesser finns det utöver funktionalitet ett behov av att applikationen är användarvänlig. Under utvecklingens gång behövs det många gånger göras förändringar i design och funktionalitet. Förändringarna kan vara tidskrävande. Därför kan iterativ utveckling av en designprototyp som en del av utvecklingsfasen minska den totala utvecklingstiden. Syftet med examensarbetet är att undersöka om iterativ utveckling av en designprototyp kan bidra till utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation. Frågeställningen formulerades på följande vis: Kan iterativ prototypframställning främja utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation? För att besvara frågeställningen utvecklades en designprototyp iterativt i flera versioner med hjälp av användartester samtidigt som tiden för utvecklingen registrerades. Prototypens utveckling utvärderas senare i rapporten för att få reda på hur den iterativa processen har påverkat designprototypen. Till sist jämförs en liknande webbapplikation, från ett tidigare examensarbete, som ej var iterativt utvecklad med den webbapplikation som utvecklades iterativt i det här examensarbetet. Utvecklingen av en designprototyp är mindre tidskrävande eftersom det går snabbare att införa förändringar i den i jämförelse med själva webbapplikationen. Det tidigare examensarbetet, visar sig med hjälp av tester på skärmbilder och med jämförelse med det här arbetet, att det har vissa brister i funktionalitet och användbarhet. Slutsatsen blir att det är fördelaktigt med iterativ utveckling eftersom det tar mindre tid att införa förändringar i ett tidigt stadie i en designprototyp och att designfel upptäcks tidigt med hjälp av testanvändare. De förändringarna hade varit tidskrävande att införa direkt i själva webbapplikationen.

Den här studien undersöker hur undervisningen i hållbar utveckling ser ut i geografi i årskurs 7–9. Syftet var att undersöka hur lärare arbetar mot och tolkar hållbar utveckling gentemot läroplanen och kursplanen i geografi för skolans årskurs 7–9. För att ta reda på syftet och besvara frågeställningarna utfördes kvalitativa intervjuer med fyra lärare verksamma inom SO-ämnena i Eskilstuna. Resultatet visar att lärare till viss del tolkar begreppet hållbar utveckling olika, något som kan tyda på bristande information och en avsaknad av tydliga riktlinjer. Begreppet definieras i hög grad utifrån ett ekologiskt perspektiv, medan andra aspekter av begreppet såsom sociala och ekonomiska nämns mer implicit. Undervisningen inom hållbar utveckling kan se mycket olika ut, men många arbetar med fältstudier och temaarbeten. Samtliga respondenter ansåg att det är både möjligt och fördelaktigt att arbeta ämnesövergripande inom hållbar utveckling. I resultatet belyses eventuella brister i lärares kunskaper inom ämnet, vilka också efterfrågar fortbildningar kring ämnet. Detta förhindras dock av en brist på både tid och pengar inom skolan.