<p>Förespråkare för åldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fördelar med denna klassform, såsom till exempel att elevernas inlärning och sociala utveckling främjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det förekommer sådana fördelar i åldersblandade klasser och om de kan visas över tid. Detta görs genom att jämföra elever i årskurs 8 som under låg- och mellanstadiet hela tiden gått i åldersindelade klasser (n=423), elever som gått i åldersblandade klasser i lågstadiet men inte på mellanstadiet (n=22), samt elever som gått i åldersblandade klasser både under låg- och mellanstadiet (n=30). Elevernas prestationer, normbrytande beteende, samt sociala situation undersöks med hjälp av en enkät. I linje med tidigare jämförande studier är huvudresultatet av föreliggande undersökning att ålderssammansättningen inte har någon effekt på elevers inlärning eller sociala utveckling.</p>

<p>Syftet med mitt arbete är att undersöka elevers inställning till sitt lärande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen på ensemblespelet beroende på arten av elevens fritidsmusicerande? Får alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av låtar in i elevernas syn på momentet? Jag har i första hand använt mig av en kvalitativ studie, där jag intervjuat elever om deras uppfattningar av ämnet. De resultat jag fick fram visar på att de elever jag intervjuat som på fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsättningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar på egen hand eller de elever som inte alls musicerar. Angående låtrepertoaren så anser eleverna att låtarna fungerar, men de elever som på fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svårare material. I diskussionen har jag analyserat resultatet utifrån vad tidigare forskning visat, och även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min kommande roll som lärare. Jag diskuterar även om den stora skillnaden i hur olika elever får möjlighet att utvecklas under ensemblespelet ligger i om de är vana vid en formell- eller informell lärandesituation, eller om de har vana av att spela i grupp eller enskilt.</p>

<p><p><p>Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och</p><p>ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar</p><p>utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag</p><p>även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en</p><p>fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag</p><p>undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även</p><p>ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och</p><p>skolträdgården som lärmiljö.</p><p>Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade</p><p>ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som</p><p>kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet.</p><p>Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att</p><p>eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.</p><p> </p><p> </p></p></p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna. En slutsats vi kommit fram till är att man bör ha kunskap om sin åldersgruppering för att kunna motivera den för sig själv och för andra men även kunna se kritiskt på verksamheten för att kunna utveckla densamma. En annan slutsats vi kommit fram till är att det inte finns någon ideal åldersgruppering. Det finns fördelar och nackdelar med allt och med rätt inställning till sin ålderssammansättning kan man få båda att fungera. Det gäller också att välja det man tycker är bra från båda arbetssätten och kombinera det i sin verksamhet.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa hållbar utveckling i ett socialt sammanhang i skolan. Hur resonerar lärare och elever om den sociala miljön och språket i skolan? Lärarna har skilda uppfattningar om hur det sociala klimatet är och eleverna använder ett fult språk till varandra men tar det oftast inte på allvar. Flera elever uttryckte att de vill ha ordning och reda samt lugn och ro i skolan.</p><p>Vår slutsats är att både lärarna och eleverna kan ha blivit "hemmablinda" och därför inte tycker att den sociala miljön i skolan är så hård som vi upplever. Det kan också vara så att den naturliga språkutvecklingen har bidragit till att de fula och kränkande orden har kommit in i vardagen. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en hållbar utveckling i ett socialt sammanhang och att det genomsyrar läraren själv samt undervisningen.</p>

<p>Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.</p>

No description available.

No description available.

<p>In 2003 the Swedish parliament passed the bill Shared Responsibility: Sweden’s Policy for Global Development (Gov. Bill 2002/03:122). As the first nation-state in the world, Sweden established a coherent policy on global development politics. The background matters for Sweden’s Policy for Global Development are a long history of unequal North - South relations and the effects of processes started more recently, most often mentioned as globalisation, which have increased interdependence between different parts of the world. Gender equality is one of the central elements in the policy along with human rights, democracy, sustainable use of natural resources and protection of the environment, economic growth, social development and social security, conflict management and human security, and global public goods. Gender equality is also often used as an example in the debate on culture and diverse understandings of development. Therefore, this is a pertinent focus of the thesis.</p><p>The key concepts of the thesis are consequently gender equality, development and culture and how they are used, are central to the contemporary discourse on global development politics, which has evolved over the past decades, but also reflect old images of the world originating from the hegemony of colonial and Western thought. The holistic approach to development will be discussed, as well as the Swedish self-image reflected in the policy and universal values versus perspectives of cultural relativism. Postcolonial theory provides critical perspectives on development and problematic issues of cultural difference in North – South relations. Considering the focus on gender equality, postcolonial feminist theories will be used to shed some light on the content of Sweden’s Policy for Global Development.</p>

<p>Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.</p><p>Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.</p><p>Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.</p><p>Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden. Dessutom spelar den en avgörande roll i det regionala utvecklingsprogrammet vilket visar på att man avser att använda sig av kultur för att uppnå regional utveckling i Region Halland.</p>