Det teoretiska perspektiv som genomsyrat undersökningen är John Bolwby´s (1907-  1990) anknytningsteori. Undersökningens syfte är att lyfta förskollärares tankar om betydelsen av omsorg och anknytning för barns utveckling och lärande. Metoden som valts i undersökningen har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatet lyfts vikten av omsorg i förskolan som en primär faktor för barns anknytning och trygga sociala relationer. Trots att dessa faktorer anses vara de huvudsakliga förutsättningarna för barns utveckling poängteras i undersökningen att förskollärarnas kunskap kring omsorg och anknytning är varierande samt att begreppet omsorg tolkas på olika sätt. Resultatet av detta kan orsaka en ojämn prioritering som bidrar till försvåranden i arbetet inom dessa områden. Resultatet mynnar därför ut i en slutsats som påvisar att omsorg inte får negligeras utan bör vara överordnat utveckling och lärande, för att nå strävansmål och kunna kvalitetssäkra förskolan.

The purpose of this report has been to extend the understanding of employee learning. I have handpicked my selection which consisted of seven white-collar workers employed at the same department at a labour union in Sweden. Semi-structured interviews were conducted to collect the data for this study. The theoretical framework used has been Etienne Wenger’s (1998) communities of practice and, more specifically his concept boundaries. Findings showed that the respondents’ colleagues often became brokers who contributed to the respondents’ learning. Another find was that managerial behaviours affected the respondents’ learning. Micromanagement and control inhibited the employee learning whilst offering feedback and allowing the employee freedom to fail contributed to their learning. The respondents’ work environment also affected their learning. Having an open environment which allowed the respondents to interact with others, a feedback culture and an organisational vision conveyed throughout the organisation were identified as contributing to employee learning. Bad working environments with high levels of stress, conflicts and or labour union problems were identified as inhibiting learning. The study also showed diversity in the ways the respondents learned. Individual drive and personal qualities were also something identified as contributing to or inhibiting workplace learning. I conclude my study arguing that organisations need to create a learning environment which is able to adapt to its workforce and which allows interaction between employees. Seeing as the individual’s commitment to learning can affect employee learning, it is important to create an environment where learning and development are valued. It is also important that the organisation offers tools so that the individuals can learn on their own, this could be as simple as updating the website with new information or offering handbooks. Lastly, there is a need for the managers to give their employees the freedom to practice their work and let them make mistakes so they can learn from them.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag på förskolegården, därför bör denna ges betydelse och innehåll. Barn behöver lära sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lärande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet är att ta reda på hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegården, hur de använder den och vilken betydelse de anser den har för barns lärande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts, där sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats. Resultat: Utemiljön har enligt pedagogerna en stor betydelse för barns lärande och utveckling. Där får barnen rörelsefrihet och plats till att utforska sin omgivning. I utemiljön får de andra upplevelser för fantasi, sinnen samt att leken får en annan dimension. Pedagogerna vill vara medupptäckare tillsammans med barnen för att utmana dem i deras lärande.

BAKGRUND:Som lärarstudenter har vi fått se olika arbetsformer av eget arbete. Eget arbete är ettarbetssätt där eleverna arbetar individuellt med olika ämnen där eleven själv planerar och taransvar för de uppgifter som han eller hon ska göra. Det var under vår VFU(verksamhetsförlagd utbildning) som vi blev intresserade av att ta reda på hur och varförlärare arbetar med eget arbete. Vi jämförde varandras VFU upplevelser och insåg att lärarnaarbetade olika med denna arbetsform beroende på om det var en åldersintegrerad klass ellerej, detta fick oss att vilja vidga våra kunskaper om eget arbete. I vår bakgrund har vi tagitupp tre områden som speglar eget arbete och detta är: styrdokumenten, samhället ochindividualiseringen. I bakgrunden tar vi även upp tidigare forskning dess fördelar ochnackdelar. Vår undersökning har utgått ifrån sociologen Pierre Bourdieus teori om att varjebarn som kommer till skolan har med en viss förståelse och erfarenhet. Detta kallas habitusoch med det menas att det är människans sociala erfarenheter och hennes sätt att vara,handla och tänka som format oss människor till dem vi är.SYFTE:Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka hur och varför eget arbete används avnågra lärare i grundskolans tidigare år, skolår F-5. Vi ville även ta reda på om det arbetasmer med eget arbete i de åldersintegrerade klasserna än i de icke åldersintegrerade klassernaoch vilka elever enligt lärarna som gynnats respektive missgynnas av denna arbetsform.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där datainsamlingen har skett genomsemistrukturerade intervjuer med nio lärare på tre olika skolor. Efter att intervjuerna hadegenomförts transkriberade vi svaren till skrift, därefter sammanställdes resultatet utifrånteman som vi fann i analysarbetet.RESULTAT:I vårt resultat kan vi se att lärarna definierar eget arbete på många olika sätt men det somalla lärare tar upp under intervjuerna är att det är fokus på individen och det är han eller honsom ska sättas i arbete. Flertalet av lärarna ser arbetsformen, eget arbete, som tid för att göraklart uppgifter eleverna inte hunnit med, medan andra lärare ser det på ett kreativt sätt ochunder dessa lektioner jobbas det mycket lite med böcker och stenciler. Lärarna är överensom att de elever som gynnas av eget arbete är de elever som kan ta eget ansvar, kan arbetasjälvständigt och ta egna initiativ och instruktioner dvs. göra det som omgivningen förväntarsig av dem. I resultatet har vi kommit fram till att det jobbas mer med eget arbete iåldersintegrerade klasser.

BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi. Istudien har nio pedagoger intervjuats om deras uppfattningar kring vårt syfte.RESULTAT: Resultatet av vår studie visar att samtliga pedagoger som vi har intervjuat visar enpositiv inställning till rörelse i förskolan. Alla pedagoger rapporterar att de arbetaraktivt med att stimulera barns utveckling genom att använda sig utav rörelselek.Många berättar att de med hjälp utav rörelseleken kan upptäcka brister i barnsmotorik och försöker arbeta bort dessa brister hos barnen genom rörelselek. Fleraav pedagogerna beskriver sin syn på olika kopplingar mellan motorik och lärande,de menar att rörelsen har betydelse bland annat för barns koncentration,självkänsla, sociala samspel och språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

Denna studie hade i syfte att undersöka hur förskollärare beskriver och arbetar kring hållbar utveckling utifrån förskolans läroplan samt hur de förhåller sig till barns delaktighet i hållbarhetsfrågor i förskolan. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod där åtta verksamma förskollärare deltog i semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av denna studie visar att förskollärarna har förståelse för begreppet hållbar utveckling och hur de arbetar kring det utifrån de underliggande begreppen som används i förskolans nuvarande styrdokument Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016). Avslutningsvis visar denna studie på att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är på god väg men bör utvecklas vidare i synnerhet med fortsatt forskning och kompetensutveckling.

No description available.

<p>Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.</p>

<p>Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper. Enkätresultatet är baserat på svar från 51 elever, 47 föräldrar samt 20 pedagoger och i fokusgruppintervjuerna deltog totalt 14 personer. Studiens resultat visar att ett utvecklingssamtal ska tillfredsställa skiftande behov utifrån såväl elevens, förälderns som pedagogens perspektiv. Föräldrarna är den grupp som mest ser fram emot ett utvecklingssamtal. Resultatet visar också att samtalets innehåll och genomförande i huvudsak infriar föräldrarnas förväntningar. I gruppernas uttalade förväntningar kan urskiljas att ett utvecklingssamtal ska ge information av värderande och företrädesvis positiv karaktär. Ambitionen att försöka förstå respektive perspektiv och att föra en öppen och ärlig dialog anser grupperna gemensamt vara både nödvändig och självklar. Resultatet visar även att gruppen elever uttrycker önskemål om ökad delaktighet och att samtalets genomförande ska präglas av engagemang som resulterar i delat ansvar för elevens skolgång. Samtliga grupper uttrycker viljan att under ett utvecklingssamtal finna gemensamma lösningar för att skapa motivation i arbetet med mål och handlingar för elevens utveckling och lärande. Dock visar resultatet att den enskilda elevens behov, intressen och förmågor inte beaktas i den utsträckning som förväntas. För att samtalet ska upplevas meningsfullt och framåtsyftande samt att föreslagna mål och handlingar ska uppfattas begripliga och hanterbara betonar grupperna och särskilt gruppen elever vikten av att samtalet genomförs med fokus på elevens individuella behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att deltagarna kommer till ett utvecklingssamtal med delvis skilda och i hög grad outtalade förväntningar på samtalets innehåll och genomförande. En trolig förklaring till detta är att ett gemensamt syfte inte förankrats i förväg och att deltagarna inte heller under samtalet tydliggör sina förväntningar för att uppnå en ömsesidig förståelse för dess syfte och ramar.</p>

<p>Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. Vår slumpmässigt utvalda grupp av informanter har bestått av rektorer från åtta stycken skolor som alla är belägna i Stockholms nord-västra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss på skolor belägna i Stockholms stad, eftersom det är den enda kommun som för närvarande är aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och föräldrar skriftliga ordningsomdömen. Gemensamt för våra rektorers skolor är att årskurserna 7-9 finns representerade, något som gör att dessa rektorer har god erfarenhet av både bedömning och betygsättning. Undersökningen visar att rektorerna övervägande är negativt inställda till skriftliga ordningsomdömen och att de redan anser sig ha goda redskap tillgängliga i skolan för att kunna arbeta med elevernas sociala utveckling. Många av rektorerna menar att de elever som lever under destruktiva eller svåra förhållanden utanför skolan, påverkas av detta även i skolan. I dessa fall krävs ett nära samarbete med såväl föräldrar som socialtjänsten och ibland även av polisen, något som de flesta rektorer anser fungera mindre bra i många fall.</p>