Denna studie inriktar sig på specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vändas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte är att med fokus på förskolan belysa handledningens användningsområden samt att identifiera förskolechefers syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom området specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. Likaså presenteras forskning inom kunskapsområdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven på studien går att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt språket som ett centralt medel för kunskapande. Därtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förändring av individen i ett system står i relation till och påverkar andra individer och andra system. Förskolechefers syn på handledning och dess användningsområden samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer från olika geografiska områden. Resultatet presenteras i tre huvudområden som framträdde under intervjuerna: handledning i förskolan idag, handledningens roll i förskolutvecklingen samt visioner om handledningens användande. Sammanfattningsvis visar undersökningen att – även om det förekommer olika tolkningar av begreppet och handledningens innehåll – handledning förekommer i förskolan. Att handleda pedagogerna är ett prioriterat uppdrag för specialpedagogen och dess främsta syfte är att ge tid för reflektion samt generera arbetslagsutveckling. Förskolecheferna kan se förändringar på flera olika plan som en följd av den pedagogiska handledningen och några vittnar om att dessa förändringar påverkar förskolans utveckling i sin helhet. Detta var dock inte självklart för alla. Många var nöjda med den specialpedagogiska verksamhet som fanns på förskolan men för att få mer tid till handledning önskades fler specialpedagogtimmar i verksamheten. Studiens resultat kan användas av specialpedagoger som underlag vid planering av handledningsverk-samhet i förskolan.

Entreprenörskap har beskrivits som vår räddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Besöksnäringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen hör till besöksnäringen, men är en ofta oorganiserad resurs, som behöver höja sin status. Samverkan och nätverk är två tillvägagångssätt som uppmuntras i strävan att utveckla vår besöksnäring. Hur skulle ett entreprenöriellt samarbete mellan kommun och restaurangbransch kunna utformas i syftet att gynna regional utveckling? Syftet med denna studie är att designa en modell för samarbete mellan kommun och restaurangbransch. Vi strävar efter att beskriva hur ett entreprenöriellt samarbete mellan offentlig och privat sektor (då främst restaurangägare) skulle kunna vara utformat samt hur detta samarbete skulle kunna bidra till samhälleliga mål. Vidare ämnar vi analysera restaurangbranschens betydelse som spelpjäs i den regionala utvecklingen. Metoden för denna studie är deduktiv. Problembakgrunden har lett oss in på teorier i ämnet, som sedan har testats mot empiri. Vårt hermeneutiska synsätt leder oss in på den kvalitativa studiemetoden. Intervjuer med åtta respondenter har kompletterat sekundär datainsamling. En insikt om en efterfrågan på samverkan mellan kommun och restaurangbranschen har uppkommit. Denna efterfrågan visades både från restauranger och kommun. Problem har beskrivits i form av tidsbrist och konkurrens. Engagemang beskrivs som en av de viktigaste punkterna. Denna studie har lett till en modell över hur samverkan kan se ut. Denna modell består av ett nätverk för restaurangerna med en Styrelse där representanter från restaurangerna sitter. Kommunen som förmedlar projekt och mål till nätverket genom en Ansvarig, som sitter med i styrelse för att upprätthålla en samhällsentreprenöriell anda inom nätverket. Vidare rymmer modellen ett Aktuellt projekt med en gästrepresentant som kommunicerar med nätverket.

Denna uppsats handlar om vilka faktorer som kan motivera en fastighetsmäklare till att arbeta. Under de senaste tio åren har det skett en markant ökning av registrerade fastighetsmäklare i Sverige enligt Fastighetsmäklarnämnden (2011). Denna markanta ökning leder även till hårdare konkurrens om jobben och även om kunderna (Wörmann, 2007). Eftersom majoriteten av alla fastighetsmäklare arbetar utefter löneformen provision kan den ökade konkurrensen om jobben och kunderna vara ett problem. Får en fastighetsmäklare inte tillräckligt många kunder kan lönen bli lidande. Detta innebär en konstant stress för en fastighetsmäklare eftersom han eller hon aldrig vet vilken inkomst han eller hon kommer att erhålla. Motivation är ett av de största problemen hos företag idag. För att uppnå goda resultat är arbetsgivarna beroende av de anställdas prestation. Därför är det viktigt att arbetsgivarna förstår vad som motiverar de anställda (Kovach, 1987; Wiley, 1997; Watson, 1994). Får de anställda sina behov tillgodosedda och hålls motiverade kommer effektiviteten på företaget öka vilket leder till en ökad försäljning och framgång för företaget. Ett företag tjänar alltså på att hålla sin personal motiverad (Kovach, 1987; Nohria, Groysberg & Lee, 2008; Wiley, 1997). Genom att använda oss av motivationsteorier som Maslows (1954) behovstrappa, Herzbergs (1966) motivations- och hygienfaktorer och Hackman och Oldhams (1980) motivationsmodell ska vi se hur dessa stämmer överens med fastighetsmäklares motivation samtidigt som vi ska se hur ledarskap, pengar och belöningssystem påverkar motivationen. Med valet av en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer från tre olika fastighetsmäklarbyråer i region Halland, en person i ledande position och en anställd på varje företag. Resultatet av föreliggande studie visar att fastighetsmäklare motiveras av belöningssystem men att belöningssystem inte är motiverande i längden utan endast under vissa stadier i en fastighetsmäklares liv. De flesta individer strävar efter att utvecklas både på en personlig och på en karriärmässig nivå. Därför kan inte enbart ett belöningssystem motivera en fastighetsmäklare utan även en personlig utveckling krävs. För att en fastighetsmäklare ska kunna uppnå en personlig utveckling är det viktigt att chefen har kunskap om vad fastighetsmäklaren har för individuella behov.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning. Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor. Det instrument vi använt oss av för denna undersökning är en kodningsmanual uppbyggd för att avkoda riskkapitalbolagens hemsidor. Med hjälp av denna har vi kunnat poängsätta samtliga riskkapitalbolag och sedan genom olika klassifikationer jämföra olika riskkapitalgruppers ESG-poäng med varandra för att se vilka grupper som arbetar mer eller mindre med hållbar utveckling och etiska investeringar. Datainsamlingsprocessen inleddes med att alla riskkapitalbolags hemsidor gjordes om till PDF-filer för att lättare kunna söka efter nyckelord som har med ESG-frågor att göra. Sedan poängsattes alla riskkapitalbolag i kategorierna Miljöansvar, Socialt ansvar, Bolagsstyrningsfrågor, Transparens, Kön och Negativ screening. Detta sattes sedan in i ett Excel-dokument vilket gjorde det lätt att jämföra och analysera bolagen. Några exempel på olika grupper vi jämfört är Offentliga Vs. Privata bolag och Buyout Vs. VC bolag. I vår analysdel redovisar vi tydliga skillnader mellan olika typer av riskkapitalbolag genom diagram och tabeller, samt återkopplar dessa till teori och presenterar vidare analyser. Resultaten pekar på en generellt sett låg ESG- hänsyn i många av dem riskkapitalbolagen vi tittat på även om det finns ett antal som avviker, speciellt inom vissa typer av riskkapitalbolag. Vi har till exempel kunnat konstatera att riskkapitalbolag som investerar på den internationella marknaden har i genomsnitt ett högre poängsnitt än de som investerar på den nationella eller regionala marknaden. Vi har också sett att riskkapitalbolag som investerar i portföljbolagens senare faser arbetar mer med ESG- frågor än riskkapitalbolag som investerar i tidigare faser. Denna uppsats presenterar på ett tydligt sätt hur svenska riskkapitalbolag arbetar med frågor om hållbar utveckling och etiskt ansvarsfulla investeringar och vilka skillnader som finns mellan olika typer av riskkapitalbolag. Eftersom vi gått igenom och analyserat alla Sveriges riskkapitalbolag är detta en väldigt omfattande studie med extremt tydliga resultat som på ett stort sätt bidrar till forskningen inom området. Vi kan också enkelt konstatera att mer forskning inom området behövs och vi ger även i denna uppsats förslag på hur detta skulle kunna gå till och redovisar också de begränsningar som finns inom just denna studie.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogers uppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling. Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället som det sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksamma dramapedagoger som fältets agenter. Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger. Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fått höjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vad dramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inom verksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogiken ursprungligen kom till i Sverige. Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus

No description available.

Läroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn på en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda på vilka kvalitéer som främjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som är viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgångsrikt med tema på en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger på en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat. De uttrycker att deras sociala utveckling främjas genom att de arbetar vilket sker genom att pedagoger och barnen tillsammans kommunicerar i temaarbetet och att barnen sinsemellan lär av varandra. Detta kan kopplas till teorin om det sociokulturella lärandet, som innebär att barn genom ett socialt samspel och kommunikation lär sig nya saker hela tiden (Säljö 2003). En viktig faktor som vi kom fram till var att alla avdelningarna på förskolan bygger sina temaarbeten utefter barnens intresse, vilket kan kopplas till Hatties forskning där han betonar vikten av att pedagoger ska utgå från elevers perspektiv i undervisningen.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför måste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmåga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke på vilka konsekvenser vår köpmani får för andra människor i andra delar av världen, men kanske framför allt för oss själva. Jorden är och förblir rund... I mitt examensarbete, bestående av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmärksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa två världar är ett ekorrhjul som går snabbare och snabbare. Genom att uppmärksamma förhållandena vill jag övertala betraktaren till att tänka efter. Den konstnärliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken". Där tillverkas tumavtryck på löpande band av siden. Genom att smutsa ner dig själv och skriva på det Textila Uppropet - Get D irty for Human R ights! är du aktivt med och förändrar framtidsutsikterna inom textilindustrin. Första delen av uppsatsen behandlar de tankar och ideer, mina och andras, som följt mig som jobbar med de textila materialen. Personligen räknar jag även läder, skinn och päls till dessa då dessa material används till beklädnad och skor. Den behandlar även förhållanden inom industrin, mänskliga rättigheter, miljö och hållbar utveckling. Andra delen av uppsatsen behandlar min gestaltnings process. Tankar, ord och bild blir till en helhet, där verket via mina händer får stå i centrum. Verket kommer sedan att fulländas under Vårutställningen 2011 med hjälp av besökarna. Hela projektet bygger på att jag vill kunna använda de textila materialen även i framtiden, utan dåligt samvete och utan att vara tvungen att befatta mig med konstiga konstgjorda material som bara bidrar till människors försämrade hälsa och miljöförstöring, både i första och andra ledet (vid tillverkning och som avfall) det är dags att tänka framåt! Vår gemensamma framtid kan vara bättre för alla!

Abstract Många Svenska kommuner befinner sig i en svår situation då de tvingas kämpa mot en negativ befolkningsutveckling och de konsekvenser som följer med detta. I denna undersökning har situationen i tre kommuner i östra Kronobergs län granskats. I Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd har befolkningsutvecklingen varit negativ under en längre tid. För att vända utvecklingen måste det skapas en attraktionskraft hos den lilla kommunen som gör att människor stannar kvar eller väljer att flytta dit. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt kommunerna i fråga arbetar för att vända en negativ utveckling. Syftet har också varit att undersöka hur kommunerna profilerar sig samt hur de arbetar för att öka sin egen attraktionskraft. Frågeställningarna har haft för avsikt att ta reda på vilka starka sidor och vilka svagheter kommunerna själva anser vara viktiga. Vidare har avsikten varit att undersöka vilka möjligheter samt vilka eventuella hot det är som påverkar kommunerna i deras arbete. Undersökningen har baserats på kommunernas översiktsplaner, hemsidor och intervjuer med en representant för varje kommun. Det insamlade materialet har därefter sammanställts till en resultatdel som fokuserat på de faktorer som ansetts viktiga i kommunerna. Slutresultatet har visat att kommunerna ser relativt lika på utvecklingsfrågor men att det ändå lyfts fram unika värden i var och en av kommunerna. Analysen av resultatet har gjorts genom att identifiera de starka sidor, svagheter, möjligheter och hot som framkommit i granskningen av översiktsplaner, hemsidor och i intervjuer. Faktorer som natur, närhet, kommunikationer har setts som styrkor av samtliga medan negativ befolkningsutveckling, ekonomiska svårigheter och problem med näringslivet varit ofta förekommande svagheter i kommunerna. Möjligheterna till en positiv utveckling har handlat mycket om satsningar på det lokala näringslivet, besöksnäring, utvecklad infrastruktur och samarbete. Undersökningen har visat att befolkningsutvecklingen och den lilla kommunens verksamhetsproblem är de allvarligaste hoten för kommunernas framtid. Slutresultatet har visat på hur de undersökta kommunerna ser på sin nuvarande och framtida situation samt vilka strategier som ska kunna vända utvecklingen.

Syftet med denna studie är att ge en överblick på hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsbehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos Trollhättan energi affärsområde Vatten. Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. På grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affärsområde Vattens GIS-dokumentation underlättades sökandet och insamlandet av fakta.   Resultaten som erhållits indikerar på att det finns ett relativt stort behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. Många av de tillfrågade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlättar informationens tillgänglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna. Studien visar dessutom att det saknas en ordentlig organisation för GIS-frågorna och att GIS-frågan saknar ett klart syfte och mål. Slutsatsen är att det finns behov av att upprätta en GIS strategi som styrdokument och handlingsplaner utefter GIS strategin. GIS strategin ska behandla syfte, mål och frågorna kring organisationen, ansvarsförhållanden, kompetensutveckling och datapolicy om införandet av GIS. Handlingsplan är en konkret plan över vad som behöver göras och för att på kort sikt styra arbetet med GIS och informationshantering. / The intention of this thesis is to provide an overview on how to introduce GIS in an organization and how documentation needs and the development prospect looks at Trollhättan Energy Water Management. The gathering of facts was made by interviews and literature studies. Due to own experience and knowledge in the Water Management GIS-documentation the search and gathering of facts was eased. The result indicates that there is a relatively large need to have documentation around the Water Management-organization in GIS. Many of the approached replied that they appreciate a common documentation for the cooperation and that it helps accessibility of information. The study also elucidate that the GIS-competence have to increase amongst the co-workers. And it also shows a lack of proper organization for the GIS-questions and that the GIS-question misses clear purpose and goal. The conclusion is that there is a need to establish a GIS strategy as a steering document and action plans along the GIS strategy. The GIS strategy shall discuss intention, goal and the questions around organization, capacity building and data policy among the incorporation of GIS. An action plan is a substantially plan of what has to be done and to control the work with GIS and information management of a short term.