Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur ett balanserat styrkort kan se ut för IP Industri & Projektconsult AB samt vilka utmaningar och problem företaget kan uppleva. Balanced Scorecard är idag ett aktuellt ämne. Allt fler företag planerar att införa ett styrkort i sin verksamhet. Därför har vi grundat vår uppsats utifrån följande problemformulering: ”Hur ska ett balanserat styrkort vara uppbyggt för att kunna anpassas för verksamheten samt vilka utmaningar och problem kan uppstå för företaget vid uppbyggnad och implementering av ett balanserat styrkort?” Vi har i huvudsak använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ metod i vårt arbete. Vi har valt att använda oss av intervjuer som underlag för vår empiriska undersökning. Anledningen till varför vi valt att använda oss av detta tillvägagångssätt är att vi vill kunna få ett djup i undersökningen samt ge oss möjligheten att ställa följdfrågor vid intervjutillfället. Undersökningen på företaget har visat att om företaget väljer att implementera ett balanserat styrkort är det viktigt att företaget lägger ner tid och resurser på att göra styrkortet rättvist. Det är även viktigt att styrkortet byggs upp enligt en enkel struktur så att det inte blir för svårt att använda i den ekonomiska styrningen. Vid uppbyggnaden av styrkortet är det lämpligast att använda fyra perspektiv, då dessa speglar företagets verksamhet på ett korrekt sätt. Medarbetarna och företagets utveckling bör behandlas i samma perspektiv, eftersom företagets utveckling i stor grad är beroende av medarbetarnas kompetens och utveckling då företaget är ett tjänsteföretag. IP Consult står inför vissa utmaningar och problem i samband med styrkortsarbetet. Dessa är i första hand utmaningar som ledningen står inför, då deras stöd och engagemang är en avgörande faktor för att få de anställda att bli motiverade och engagerade i styrkortsarbetet. Företagets outvecklade affärssystem är ett hinder för införandet av Balanced Scorecard, eftersom styrkortet kräver omfattande mätningar. Detta bidrar till att mätningarna som ska göras inte kan mätas och följas på ett sätt som krävs för att organisationen ska kunna ta lärdom av tidigare händelser.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka specialpedagogers syn på vilka de viktigaste processerna i handledning är samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi ämnar rikta in oss på specialpedagoger som arbetar i förskola och skola år F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna på individ- arbetslags- och skolnivå. Vi vill även ta reda på vilken syn specialpedagogerna har på sin egen roll som handledare. Med tanke på att handledning verkar förekomma ganska sparsamt är även frågeställningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss.   Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv på specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om reflektion. I arbetet lyfter vi fram några viktiga teorier såsom socialkonstruktionism, fenomenologi, systemteori och KASAM. I vårt val av teorier har studiens syfte och frågeställningar varit i fokus. Dessa utvalda teorier är användbara för att kunna tolka och förstå verkligheten samt i arbetet med att förstå hur en individs handlingar inom ett system påverkar och står i relation till andra individers handlingar och andra system. Med hjälp av intervjuer har vi utifrån sex specialpedagogers perspektiv undersökt deras syn på handledning.   Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att våra respondenter ser reflektion och samtalet i sig som viktiga processer i handledning. Möjligheterna till utveckling genom handledning är flera t ex en ökad medvetenhet om den egna rollen, en ökad yrkestrygghet, bättre samarbete och samsyn. Specialpedagogerna ser sig själva som ett bollplank, en som ska se på verksamheten med nya ögon och en som ska förlösa redan existerande kunskap. Specialpedagogernas kompetens i handledning används sparsamt. På de skolor som kompetensen används finns det en tydlig arbetsbeskrivning för specialpedagogen  och handledningen är inarbetad i verksamheten.

No description available.

The world is in a stage of climate crisis where the average temperature is rising, with consequences such as, melting ice sheets, increasing sea levels, and floods. The climate panel of the UN, IPCC, has stated that this is a reaction of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The most important gas is carbon dioxide, which contributes with 80 per cent to the on going climate crisis. The increasing emissions of carbon dioxide are connected to human consumption patterns. This puts pressure on the earth, as humans demand more and more resources. Today the earth needs one and a half year to regenerate the resources humans’ demand of it, by the year 2030 we will need two planets in order to cope with this increasing demand of resources. At a global level it is established that richer countries have a stronger consumption pattern than poorer, and thus generate higher levels of carbon dioxide emissions. The goal of this essay was to examine if this pattern appeared the same at a local level; to see if different socioeconomic profiles lead to variations regarding consumption and thus emissions of carbon dioxide. This study has shown that socioeconomic factors play a part regarding sustainable development, where more wealthy residential areas contribute with higher levels of carbon dioxide emissions than the poorer do. Thus, what this essay has shown is that the global pattern is consistent with the local.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. / From my wiew it is most important to take care of our environment and that is why I decided to study preschool children and their knowledge of recycling and the lifecycle of different materials. I wanted to find out if children´s thoughts in preschools which worked with environmental issues were different from thoughts of children in preschools that did´nt. My studies showed that there is a slight difference in the environmental awareness of the children, depending on wether or not the teachers are relating to environmental issues in their daily activity with children. Also I wanted to look at the preschool teachers thoughts about sustainable development, and if they applied those in their daily work with children. My results indicated lesser use of the theme, as well as a lower commitment from preschool teachers than I had expected.

SammanfattningStudiens syfte är att synliggöra pedagogers föreställningar om lek och lärande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lärandeprocess. Den lyfter även fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. Frågeställningarna som studien bygger på är: vilka föreställningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lärande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas föreställningar om lek och lärande? Samt hur kan vi förstå lek i förhållande till lärande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas föreställningar om det valda temat. För att besvara frågeställningarna har vi utöver intervjuerna använt oss av tidigare forskning för att synliggöra olika aspekter av lek och lärande.  Empirin bygger på intervjuer med fem olika pedagoger i förskolan och resultatet i vår studie är kategoriserat i underrubriker utifrån vad pedagogerna talar om i intervjuerna. Det framkommer i studien att pedagogerna anser att leken är viktig och att den har en stor betydelsefull del i barns utveckling, där de kan lära sig att kommunicera och förstå sin omvärld. Det framgår även av vår studie att lek och lärande är två begrepp som är oskiljaktiga i förskolans verksamhet. En annan viktig aspekt som framkommer är att barn ses som sociala och kompetenta att vara medskapare av sin omvärld.     Nyckelord: Lek, lärande, pedagoger, utveckling, fantasilek, rollek, låtsaslek

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som analysmetod. Det framkom genom spelarnas tal att spelarens eget ansvar ställdes mot tränarens ansvar och inflytande. Det talades även om att hård träning var viktigt samtidigt som de talade om turen som en avgörande faktor. Dessutom uttrycktes det att en skada både kunde föra positiva saker med sig, men för det mesta negativa. Det positiva handlade om att spelarna kunde komma tillbaka starkare efter en skada, eftersom de tränat hårt under skadeperioden. De negativa sakerna grundade sig i att spelaren blev borta från fotbollen under en period och därmed tappade i utvecklingen. När de talade om träningsmängd så talades det om att de som lyckats etablera sig tränade mer än de själva gjorde. Samtidigt uttryckte de att de skulle kunna tänka sig att träna mer. Det sista som framkom var att de uttryckte tacksamhet och positivitet till föräldrarnas stöd och intresse för deras idrott, men att det var negativt om föräldrarna pressade spelarna för hårt.

Bachelor essay in political science by Marie Åberg, autumn 2011. “Harm or benefit? A critical view of the theoretical grounds of the international development aid”. Supervisor: Professor Mats Lindberg. The first of the dual purpose of this essay is to present international aid policy ideas and the theoretical grounds of international development aid. Then the essay presents the international critical view of development aid in order to analyse if the theoretical grounds of international development aid are valid.The main question of this essay is therefore: How has development aid policy ideas emerged internationally and what is the theoretical foundation of international development aid and is it a valid theoretical basis as seen in the light of international critical discussion?This study is divided in two parts, a descriptive presentation and a critical assessment. The method used is qualitative theoretical analysis and I have based my studies on literature from the two critics chosen to represent the international critical view. Regarding the presentation of international development aid policy ideas and theoretical grounds I have chosen well known standard literature on the subject. The conclusions I have made is that international development aid was born with the Marshallplan USA presented after world war two. Since then the ideas of development aid has been shaped by dominant political actors in western countries. Today development aid is built up on the strategy of “governance”. The presumptions behind “governance” is that democracy and human rights will lead development countries to economic development. But in the light of international critical discourse this theory is in need of reconsideration. The criticism points to some important factors. For example, history shows no proof of democracy being the foremost factor for economic development and the “governance”-strategy is a western concept to dominate the third world. According to the critics aid creates dependents, not development. In the light of the critical discourse development aid theory appears inadequate.   Key words: Development aid, development theory, development practice, governance, political conditionality.