Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg. / 2010ht4649

Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta. Lärarna var eniga om att det finns miljöhot, där man kan känna en viss oro i svaren. Lärarnas begränsade kunskap om hållbar utveckling speglade av sig på eleverna. Om hållbar utveckling blev ett ämne med kursplan, skulle undervisningen kunna bli likvärdig och eleverna skulle få en bredare utbildning. 

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förståelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen är att försöka förstå hur normöverträdelse och kunskapssökande utifrån det odefinierade kan bidra till personlig och konstnärlig utveckling. Studien syftar också till att synliggöra skapande- och förståelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stärka motivation. Utifrån Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnärer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller gränszonen för det acceptabla. Den gestaltande undersökningen utgår från utvidgad förståelse av abjektionen. Äckel, inkonsistens och struktur har undersökts. Det odefinierade undersöktes dels via i multipeln och det frånvarande, dels genom ett odefinierat mål. Abjektionens och språkets positioneringsförmåga har undersökts. Gestaltningsundersökningen påverkades av uppsatsarbetet. Konstnärernas samhällskritik inspirerade till ett postkolonialt ifrågasättande av svenskarnas rätt till Sverige. Skapande- och förståelseprocessen har påverkats av att jag vid gestaltningen föreställer mig ett odefinierat och föränderligt resultat - det har minskat beslutsångesten och ökat idérikedomen. Jag har försökt arkivera döda idéer och gå vidare. Jag har förhållit mig till uppsats och gestaltning på samma sätt. När kreativitet och fantasi hålls levande infann sig en omedelbar resultatstillfredsställelse snarare än en fördröjd och ångestfylld. Jag äger makten att fortsätta omformationen. Uppsatsens resultat pekar på att det odefinierade har åtskilliga funktioner för skapande- och förståelseprocesser. Fyra observerade funktioner presenteras. Den första var konstnärlig, mental och emotionell bearbetning. Det odefinierades andra funktion var som utgångspunkt för skapandet. Flera konstnärer undvek att definiera eller planera ett resultat. En tredje funktion var att blottlägga det odefinierade. Den fjärde observerade funktionen var att det odefinierade satte igång en process med oviss utgång. Något svårdefinierat kunde planteras för att skapa eller påverka en diskurs. Det odefinierade visade sig framförallt ha en pedagogiskt viktigt funktion därför att det är kunskapsluckan som motiverar sökandet, som skapare av frågor och en dialog. Med andra ord är slutsatsen att det faktiskt kan vara en fördel för den personliga och konstnärliga utvecklingen ännu inte ha införlivat en viss kunskap. I ovissheten och det ännu inte definierade och ackommoderade ligger en oerhört spännande potential, inte bara för bildämnet – en drift att definiera det odefinierade. / BI/Konst

Mitt syfte med min studie är att undersöka olika förskolors arbetssätt och syn på vistelse i naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i naturen. Jag vill också undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag använt enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkätundersökningen och sex pedagoger från de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgår det att barnen på de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit. Pedagogerna ser naturen som ett uterum med möjligheter till många fantasifulla rörelseaktiviteter. Förskolorna i undersökningen har alla närhet till naturen och det är rimligt gångavstånd för barnen, även för de små barnen. Trots närhet finns det förskolor som inte planerar rörelseaktiviteter i naturen i sin verksamhet.

Syftet är att beskriva dels hur några förskolebarn upplever sitt inflytande och dels hur barns inflytande gestaltas vid en förskola som arbetar specifikt med hållbar utveckling.Det som främst diskuteras är vad barnen har för möjligheter till inflytande genom att ta eget ansvar, stå upp för sina val, uttrycka sina tankar och åsikter, vilken möjlighet de har att påverka vardagen på förskolan samt om de får sin röst hörd av både pedagoger och kamrater. Valet av undersökningen baseras på att det finns lite forskning inom ramen för barns inflytande, demokrati och hållbar utveckling i förskolan. Vilket har fått vårt intresse att öka, för vi vill veta mer om just detta ämne.För att detta ska kunna ske är det väsentligt att barnen redan i förskolan får möjlighet att påverka innehållet i både planerad som oplanerad aktivitet i den dagliga verksamheten. Resultatet visar på att barnen får inflytande i den fria leken, då de har möjlighet till val men att de är begränsade. I förskolans planerade och oplanerade aktiviteter ser vi att barnen inte får inflytande.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärare upplever att barns utveckling och lärande främjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare med utgångspunkt från en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollärarna hade en positiv inställning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lärande främjas på ett annat sätt utomhus än inomhus. Förskollärarna såg olika på sin roll och nämnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vägledande. De såg många fördelar med utomhusverksamhet bl.a. större ytor, lägre ljudnivå samt miljöombyte vilket gynnar barns utveckling och lärande. Däremot hade de svårt att se hinder, de få de upplevde var för stora barngrupper och för lite personal.

Springa, hoppa, klättra! - Barns grovmotoriska utveckling i förskolan

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas. Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar på förskolor. Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för. I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras. Det krävs att man som pedagog är insatt i läroplanen och att man tar sig tid att observera och formulera eventuella individuella utvecklingsplaner.

Abstract Författare: Therese Aronsson Nyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektiv Bakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster? Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken. I studien har också syftet varit att undersöka om det finns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder när det gäller relationen till banken. Metod: En kvantitativ metod har använts i denna uppsats med enkätundersökning som utgångspunkt. Resultat: Resultaten i undersökningen visar att svarspersonerna hade mindre bra kunskap om banker och deras verksamhet samt hur banker styrs utifrån de regleringar som finns. Däremot visar resultaten att många är intresserade av ekonomiska system och begrepp samt är insatta i sin egen ekonomi. Bankomat- samt kortbetalningar visade sig vara de mest använda banktjänsterna. Den största anledningen till att svarspersonerna inte använde sig av Internettjänster visade sig vara att de inte litar på tekniken. Resultatet visade också att det fanns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder.

Ett sätt att ta tillvara på de anställdas problemlösningsförmåga och kreativitet är att använda sig av förslagsverksamhet. Förslagsverksamhet är ett system för insamling, bedömning och ersättning för förslag som kommer från de anställda i företaget. Förslagsverksamheten utvecklades kraftigt under 1980-talet vilket forskaren Göran Ekvall fångade upp i sina studier på Vattenfall och Volvo (1987-1992). Centralt för Ekvalls studier var att ansvaret för förslagsverksamheten delegerades till personer hierarkiskt sett närmare förslagsställaren. Ur Ekvalls studier har fyra dimensioner kunnat urskiljas: Bedömnings- och värderingsprocessen, belöningen, inlämningsproceduren och ledningens engagemang. Syfte I denna uppsats har vi undersökt på vilket sätt förslagsverksamheten har utvecklats i svenska tillverkande företag under de senaste tio åren. Vi förklarar även varför förslagsverksamheten har utvecklats som den har gjort, d.v.s. klargör de motiv som funnits för att utveckla förslagsverksamheten.