Corporate Social Responsibility, CSR, är idén om att företag ska ta samhällsansvar. Sambandet mellan CSR och företags eventuella lönsamhet är omdiskuterat. Många anser att CSR är nödvändigt för företag som vill vara kvar på en föränderlig marknad där konsumenter ställer andra krav på företag än att de enbart ska erbjuda produkter. Företag satsar mycket på CSR och vi vill anta att det tagits strategiska beslut bakom dessa investeringar. Strategier bör innehålla företagens mål för CSR-arbetet. För att kunna nå mål förmodar vi att det i företagen finns förståelse för vilken typ av CSR-arbete som leder till vad. Vi vill tro att insatser utvärderas för att företagen sedan ska kunna avgöra vilken lönsamhet det genererat företaget. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur svenska företag utformar sina CSR-strategier. Vi har undersökt om företagen utvärderar dessa strategier och om de mäter värdet av CSR-investeringarna för att kunna härleda en eventuell lönsamhet ur företagens perspektiv. Vi frågade oss om detta skiljer sig mellan olika branscher och mellan företag med olika ägarstrukturer. Vi har intervjuat personer som arbetar med CSR i svenska företag vars arbete har rankats högt i Sustainable brands undersökning från 2011. Resultatet från intervjuerna visar att alla företag ser CSR som lönsamt, direkt eller indirekt. Samtliga av företagsrespondenterna uppger att företagen har mål och strategier med sitt CSR- och hållbarhetsarbete. Dock råder det oklarheter om hur CSR kan mätas och om det ska mätas överhuvudtaget. Här frågar vi oss hur detta hänger samman. CSR och hållbarhetsarbete anses vara lönsamt men fortfarande är det svårt att bevisa det genom mätning av aktiviteterna. Strategier för CSR-arbete formuleras alltså inte utifrån mätning och utvärdering av tidigare CSR-arbete. Slutligen konstaterar vi att CSR skiljer sig mellan branscher på så vis att varje företag identifierar vad som är relevant för deras verksamhet och intressenter. Samtliga företag arbetar efter strategin att CSR ska vara relevant just för deras verksamhet för att det ska vara lönsamt.

Syftet med arbetet har varit att få en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med ämnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkäter där 16 pedagoger på fyra förskolor har deltagit. Enkäterna har samlats in genom fysiska träffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har främst fokus på ämnet kring barn med koncentrationssvårigheter där slutsatsen visar att det är viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag är medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer på att ta vara på barnens spontana infall med rörelse än att ha en bestämd dag och aktivitet.

Inom förskolan finns många barn med ”störande” beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas. Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras. Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare. I intervjuerna framkom förskollärarnas erfarenheter av och synsätt på barn med beteendeproblem, samt hur de arbetar för att hjälpa dessa barn. Arbete i smågrupper anser de intervjuade förskollärarna vara gynnsamt för lärande och utveckling. Att arbeta enskilt med ett barn med beteendeproblem anser de vara exkluderande, därmed undviks det i den grad det är möjligt. Barn har rätt att lära och utvecklas efter sin egen förmåga och det är en av förskollärarnas uppgift att se det individuella barnets såväl som gruppens behov (Skolverket, 2010). Detta innebär att förskollärarna måste se till det enskilda barnets behov och även skapa fungerande sociala relationer mellan barn och barn såväl som mellan barn och vuxna. Sociala samspel är en stor del av förskolebarns vardag och det är i samspelet som en stor del av lärandet sker. Förskolemiljön har en betydande roll i barns utveckling och lärande, då utformningen av rummen påverkar hur barnen uttrycker sig, vilket i sin tur påverkar barnens sociala relationer. Graden av syn- och hörselintryck har betydelse för koncentration och därmed förmågan att ta in kunskap.

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning på naturvetenskap – hållbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lärare finner inspiration till att använda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett häfte innehållande aktiviteter och lekar med fokus på återvinning och återanvändning som avsågs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var även tänkt att inspirera lärare till att arbeta med detta ämne samt att det skulle kunna ses som ett hjälpmedel för att nå strävansmålen i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98] För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lärare och barn har undersökningen utgått från tre forskningsfrågor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lärarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjälp för att nå strävansmålen i Lpfö 98. Detta har skett genom att låta barn och lärare testa delar ur materialet. De datainsamlingsmetoder som användes var videoobservation, samtal med barn och lärare samt en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen visade att Miljöresan tycks utmana barns nyfikenhet, att lärare fann inspiration av arbetsmaterialet då de ansåg att innehållet var varierande och lusfyllt samtidigt som det kan hjälpa dem att nå strävansmålen i Lpfö 98. Lärarna var dessutom positiva till att använda arbetsmaterialet i sin verksamhet då de inte mött ett liknande arbetsmaterial med inriktning mot naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolan. Slutsatsen som dras av detta blev att Miljöresan, som behandlar ett ämne som ligger rätt i tiden, borde ses som ett uppskattat hjälpmedel för lärare i förskolan.

Av tradition är utevistelse på förskolan en viktig del av verksamheten och man tillbringar mycket tid utomhus. Därför är det av stor vikt att tiden utomhus förses med betydelsefullt innehåll för att barnen skall utvecklas och lära, för att det skall ske på ett meningsfullt sätt bör man som pedagog erbjuda barnen meningsfull utevistelse. Utemiljön skall ses som ett komplement till inomhus miljön. Vi ville med vår studie undersöka hur pedagogerna på förskolan reflekterar kring utevistelsen. Vidare ville vi ta reda på vilken roll pedagogerna har i utevistelsen på förskolan. Är det en tid för enbart fri lek eller ser pedagogerna att man kan använda utevistelsen till pedagogiska aktiviteter och på så sätt utnyttja den för barnens utveckling och lärande. Studien är gjord med sex stycken pedagoger från två olika förskolor i kvalitativa intervjuer med oss båda som intervjuare. Vi delade upp dem så att båda gjorde lika många intervjuer och använde oss av en diktafon och till viss del penna och papper. Analysen genomfördes utifrån Kvale och Brinkmann (2009) sex steg och former. Vår undersökning visar att alla pedagogerna ser mycket positivt på utevistelsen. De anser att allt man kan göra inomhus kan man göra utomhus. Barnen utvecklas och lär sig mycket i utomhusmiljön. När det gäller hur pedagogerna planerar inför utevistelserna är det främst när man skall lämna förskolegården som planering sker. När man går till exempel till skogen eller har sin utedag planeras den utifrån tema eller kopplas till de styrdokument som förskolan skall arbeta efter. Vid utevistelsen på gården är det mer fri lek barnen sysselsätter sig med.

Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta.   Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för människor med stroke eller CP-skada.   Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts.

No description available.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den.

Fattigdom är ett komplext och dynamiskt fenomen. Denna uppsats behandlar unga Västafrikaners självständighet och livsmöjligheter under fattiga förhållanden.

Frågeställning: Hur kan Mälarenergi öka kundernas användande av mobilapplikationen och förbättra kommunikationen genom utveckling av denna?                      Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga potentialen för det framtida användandet av Mälarenergis applikation för mobiltelefoner och ge förslag på en kampanjidé. Metod: De metoder som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer och kvantitativ datainsamling som skett via en enkätundersökning. Information har hämtats in från Mälarenergis och konkurrenters hemsidor. Vi har även använt oss av relevant litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att Mälarenergi behöver en ny applikation, en applikation med fler funktioner som tilltalar kunderna samt en mer omfattande marknadsföring. Nya funktioner och tävlingar kommer bidra till att användandet av applikationen ökar och genom det bildas en tätare kommunikation mellan Mälarenergi och kund.