There are several man-made environmental problems in today’s society. Tourism gives a lot of people serenity, creates jobs and better social circumstances but also has a dark side, a dark side that is harming our environment. Mass tourism creates large amounts of harmful gasses through transportation of tourists, littering ends up in pollution and acidification and the list goes on. Ecotourism has during the latter part of the last decade been marketed as a counter pool to the harmful kind of tourism and offers connectedness to nature. This essay maps knowledge, habits and reasons of ecotourism with consumers above age 18 in Sweden and answers the question if there is a link between people with environmental awareness in their everyday life and ecotourism. Data is collected through a survey. The results show that the knowledge of ecotourism is neither high nor low, the knowledge is at midpoint and higher with ecologists. A lot of people are drawn to the concept itself. There is clear evidence that people who act with environmental awareness are more likely to choose ecotourism than other people. What links these together is ecologism, but also economic anthropocentric reasons as well as wanting to do something different. The most likely person to be an eco-tourist is a female student between the ages of 26-45.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvälvande. Nya ansvarsområden och kunskaper från utbildningen ska tillämpas vilket beskrivs som ett stort steg då höga förväntningar ofta finns från erfarna kollegor, och på sig själva. Detta kan utmynna i låg självkänsla vilket kan resultera i psykisk ohälsa och att många överväger att lämna yrket inom fem år. Syfte Syftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vård. Metod En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton månader. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en induktiv ansats. Resultat Studiens deltagare beskrev olika faktorer som påverkade upplevelsen av den första tiden, dessa uppfattades både positiva och negativa. Detta kunde vara introduktionens betydelse, kunskapsprövning, ansvar, självtvivel, kollegors stöd och tidsbrist. Slutsats Upplevelsen av den första tiden ansågs utmanande både ur ett professionellt och personligt perspektiv. Ansvar, tidsbrist och nya arbetsuppgifter upplevdes som en stimulerande prövning. Kollegor och en allomfattande introduktion ansågs som viktiga komponenter i processen att utvecklas i den nya yrkesprofessionen.

REFERAT Studiens syfte är att påvisa utvecklingstrenderna i befolkningens utveckling och sammansättning under perioden 2000-2014. Syftet är också att diskutera denna utveckling utifrån teorier och trender i ett större perspektiv.Studien är kvantitativ och bygger på datamaterial från SCB. Studien är en deskription för hur befolkningsutvecklingen och sammansättningen av ålder och könsbalans ser ut för kommunerna i länet.Resultatet visar att de flesta kommuner har en negativ utveckling och att nästan all befolkningstillväxt sker i Umeå. För samtliga kommuner minskar andelen yngre och andelen äldre blir fler. Åldersstrukturen, könsbalansen och försörjningskvoten skiljer sig kraftigt mellan kommuner. Utvecklingen medför att klyftorna mellan kommunerna blir större under tidsperiodenNyckelord: Västerbotten, befolkning, migration, utveckling, könsbalans, försörjningskvot / ABSTRACT The purpose of this thesis is to examine the development trends regarding the development and composition of the population during 2000-2014. The purpose is also to discuss this development related to theories and trends in a bigger perspective.The study is quantitative and uses data from SCB. The study is a description of the population development and composition of age and gender for the municipalities in the county.The results shows that most municipalities has a negative development during the time frame and that almost all population growth is in Umeå. Every municipality has a decreased share of young people and an increased share of old people. The age and gender composition as well as the dependency ratio differ a lot between the municipalities. The development cause the differences between municipalities to increases during the time. Key words: Västerbotten, population, migration, development,gender balance, dependency ratio / Regional utveckling i Västerbotten

Abstract Falu Copper Mine and Sustainable Development Karl-Markus Ansnaes Falu copper mine was Sweden’s oldest mine industry which lasted for almost a thousand years. Throughout the history its area has been vastly contaminated by sulfur oxide. The contaminations has created the mining area to an environmental risk zone which has the ability to spread out into the Falu River. The river has its connections to the Dal River which is discharging towards its mouth in the Baltic Sea. In the year 1968 the first measurement from the polluted Falu River took place. Its metal content came from the mining area, although the decontamination expenses were too high for the running company Stora Kopparbergs Bergsslag AB to pay which then led to conflicts with the Environmental Protection Agency of Sweden on terms none of them could agree on. It was not until the year 1983 when they both agreed on a cooperation which contained of continuing measurements until a suffi-cient decontamination method could be applied. The cooperation was named Projekt Falu gruva. The first obligation was to improve the sewage plant in Främby by con-necting the contaminated water from the mining area with the waste water though a chemical treatment. In the year 1987 the treatment successfully began and the same year the Swedish government financed a delegation, called Dalälvsdelegationen, and its purpose was to decontaminate the pollutions along the Dal River. The delegation’s research led to three reports which contained the areas involved in the river’s pollu-tion as well how the mining area would be treated. In 1992 the Country Administra-tive Board of Dalarna, the Environmental Authority of Falun Municipality, the Environ-mental Protection Agency of Sweden and Stora Kopparbergs Bergsslag AB began cooperation in order to treat the polluted area of Falu copper mine. This cooperation became a project called Faluprojektet. The project consisted of three decontamina-tion priorities with different treatments in the area. The first decontamination priority resulted in a reducing amount of the polluted mining water by 80 % in the Falu River. The second and the third decontamination priorities had some issues during its treat-ment due to new environmental laws influenced in 1999 and the recognition from UNESCO as this area was since 2001 a world cultural heritage. Both the law and the recognition stated that it was forbidden to remove the waste on the ground from the area since it was a part of the cultural protection. This meant the waste was removed closer to the mine pit and became part of a slower and natural hydrological treatment which caused the sulfur dioxide penetrating into the ground. By doing this type pf treatment it reflects upon the environmental quality goals which Sweden is aiming for in order to reach for sustainable development. / Sammanfattning Falu gruva och hållbar utveckling Karl-Markus Ansnaes Falu gruva var Sveriges äldsta gruvverksamhet i nästan 1000 års tid och har genom historien förorenat platsen med höga halter av svaveldioxid. De höga halterna har omvandlat Falu gruvas område till en miljöriskzon som omfattar tendensen att sprida sig via Faluåns utlopp till Dalälven och därmed Östersjön. År 1968 utfärdades de första mätningarna på metallhalterna som gruvan förorsakat, men den dåvarande verksamhetsutövaren Stora Kopparbergs Bergsslag AB och Statens Naturvårdsverk kom inte överens om enad kostnadslösningsmetod. Efter många juridiska konflikter pågick till år 1983 då parterna enades om samarbete, som kallades Projekt Falu gruva. Syftet var att genomföra nya mätningar till dess att valet för en kostnads-lösningsmetod kunde åtgärdas. Första åtgärden var att förbättra reningsverket i Främby genom att gruvvattnet från gruvområdet renades med spillvattnet via kemisk rening. År 1987 togs reningsverket i bruk och samma år finansierade regeringen en delegation, Dalälvsdelegationen, med syftet att hantera föroreningarna längs med Dalälven. Delegationen sammanställde sina undersökningar i tre delrapporter som beskrev hur och vilka av Falu gruvas områden som skulle saneras. Tillsammans inrättade Länsstyrelsen i Dalarnas Län, Falu kommuns miljönämnd, Naturvårdsverket och Stora Kopparbergs Bergsslag AB ett samarbete år 1992, som kallades Falu-projektet, med syftet att utföra saneringsåtgärder i området. Saneringarna indelades i tre prioriteringsgrupper och behandlades med olika reningsmetoder. Prioritetsgrupp 1 kunde under sin efterbehandlingsperiod utföras effektivt och mer än 80 % av metall-halterna minskades i Faluån. Prioritetsgrupp 2 och 3 påverkades under sin behand-ling både från nya miljölagar med instiftande av miljöbalken år 1999 och verifierat kulturvärldsarv av UNESCO år 2001. De nya saneringsmetoderna som utfärdas via en naturlig och långvarig process har påverkat att sulfiden från avfallet tvingas trängas ner i marken. Denna metod påverkar Sveriges miljökvalitetsmål som är utsatta i miljöbalken för att hållbar utveckling ska uppnås.

Uppsatsen handlar om enpersonshushållen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhällsutvecklingen. Syftet är att öka kunskapen kring hushållsutvecklingen för att ge underlag för en bättre planering av samhället. Uppsatsen bygger på bearbetning och analys av allmänt tillgängliga registerdata från webbdatabaser. I uppsatsen uppmärksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska länder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktäristiska variablerna har de senaste åren i huvudsak inte förändrat sig. Studierna av sambanden mellan andel enpersonshushåll och andra variabler har gjorts genom att med multivariat regressionsanalys ta fram korrelationen mellan kommunernas utfall för olika variabler och kommunens andel enpersonshushåll. Starkast samband med andel ensamhushåll har andel befolkning i olika åldersgrupper. Andra tydliga samband är de mellan andel ensamhushåll och hög andel smålägenheter och hyresrätter samt hög bruttolön och utbildningsnivå. Däremot konstateras svagt samband med andel befolkning med utländsk bakgrund och kommunernas tätortsgrad. Avslutningsvis redovisas i uppsatsen olika analyser som bedöms angelägna för att förbättra kunskapsunderlaget kring hushållsbildning.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats. En lösning som föreslås är en utveckling av planeringens demokratiska aspekter där medborgardialog används som ett verktyg för att fånga upp och beakta synpunkter och kunskap från olika grupper i samhället.

Studien har haft som syfte att studera föräldrar till elever i gymnasieskolans syn på deras barns förmåga att ta ansvar för sina studier. I uppsatsen undersöktes vad föräldrarna uppfattar som vägledande när det gäller deras barns utveckling av ansvarsförmåga för studierna, mer specifikt hur de uppfattar sin barns förmåga att ta ansvar för deras studier samt vilka för- och nackdelar denna ansvarsförmåga kan innebära. Den undersökningsmetod som användes har varit kvalitativ med öppna, semistrukturerade frågor. Sju föräldrar till elever på svenska gymnasieprogram har intervjuats. Resultatet visar att föräldrarna upplever att det är skolan och lärarna som bär det största ansvaret för att se till att eleverna utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina studier. Vidare anser föräldrarna att det ofta är högre betygsnivåer som på ett eller annat sätt driver elevernas ansvarsförmåga framåt. Föräldrarna uttrycker att grundtanken för att få eleverna att vilja ta större ansvar för sina studier anses vara motivation och intresse. Föräldrarna anser elevers förmåga att ta ansvar är av stor betydelse för kommande vuxen- och yrkesliv. Slutligen ser föräldrarna även arbetet med att utveckla elevers förmåga att ta ansvar, som något problematiskt. Föräldrarna anser också att det är av yttersta vikt, att skolan arbetar på ett individuellt plan med varje elevs förmåga till att ta ansvar, då elevernas mognad är väldigt olika, och föräldrarna tycker denna spelar stor roll vid utveckling av färdigheter att ta ansvar.

Hållbar utveckling får mer och mer utrymme i vårt dagliga liv och har på senare år blivit en allt större del i det svenska utbildningsväsendet. Hållbar utveckling skall idag genomsyra all undervisning och berörs i de flesta kursplaner och läroplaner inom den svenska skolan. Hur lärare praktiskt skall arbeta med detta är dock någonting som är svårdefinierat. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan lärarstudenters lärarutbildning och lärarstudenternas eget praktiska arbete med hållbar utveckling. Studien genomförs med hjälp av två delstudier, vilka bygger på en kvantitativ och en kvalitativ metod. Enkätstudie respektive intervjustudie används för att samla in datamaterial. Populationen som studien undersöker är lärarstudenter vid Uppsala universitet. Det teoretiska ramverk som denna studie bygger på är en didaktisk utgångspunkt, där de didaktiska grundfrågorna vad, hur och varför används. Studien använder sig dessutom av teorin om selektiva traditioner för att undersöka syftet. Studien kan visa att det finns en relation mellan lärarutbildningens undervisningstraditioner och studenters egna undervisningstraditioner. Selektiva traditioner återfinns i sättet lärarstudenter själva väljer att arbeta med området hållbar utveckling, då de flesta arbetar utifrån en pluralistisk undervisningstradition, vilket också är den tradition som varit mest framstående i lärarutbildningen enligt studenter.

Syftet med vår kvalitativa studie har varit att belysa hur social utveckling och kunskapsutveckling kommer till uttryck i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har samlat in 24 individuella utvecklingsplaner för att analysera dessa uttryck. Vi har använt olika metoder vid analys av de individuella utvecklingsplanerna. De är koncentrering, kategorisering, berättelse, tolkning, ad hoc samt metoden modellering. Vi gjorde en tabell förutsättningslöst där vi strukturerade upp innehållet i varje elevs utvecklingsplan, som bedömdes utgöra uttryck för social utveckling respektive kunskapsutveckling. Därefter sorterade vi grundsärskolans IUP:er för sig och gymnasiesärskolans IUP:er för sig och analyserade elevens uttryck med avseende på social utveckling respektive kunskapsutveckling. Av studien att döma, har vi kommit fram till att de skriftliga uttrycken med avseende på kunskapsutveckling är övervägande för elever på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Men att uttryck med avseende på social utveckling är nästan lika mycket förekommande som kunskapsutveckling för de elever som går på gymnasiesärskolan. I studien framkommer att vissa inte har med Skolverkets riktlinjer i sin dokumentation och att de individuella utvecklingsplanerna är väldigt olika utformade.