Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sämre resultat i skolarbetet jämfört med barn från andra länder inom olika ämnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik används i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Används musiken rätt kan det ge goda resultat inom andra ämnen. I detta examensarbete är syftet att undersöka hur musik används i några olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning är vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. Därför har jag valt att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt musik används till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag använt mig av ett frågeformulär som pedagoger på olika förskolor har fått besvara. Jag har även genomfört intervjuer med pedagoger för att få svar på vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik, samt hur pedagoger gör för att skapa goda förutsättningar för att bedriva musik i förskolan. Detta ger enligt min uppfattning en bra bild av hur musiken används i de förskolor jag har valt att undersöka samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Svaren från frågeformuläret har jag sammanställt i diagram, som jag har kommenterat i relation till problempreciseringen och litteraturgenomgången. Svaren från intervjuerna har jag sammanställt varje fråga för sig i brödtexten med kommentarer och hänvisningar till forskning och frågeformuläret. Resultaten visar att det finns stora variationer i hur musik används mellan olika avdelningar och förskolor. Det visar också att synen på musik i förskolan varierar stort från avdelning till avdelning. Men det finns även likheter, samsyn och förståelse för att musiken ska utgå från barnens bästa. Med ökad kunskap om hur musik kan användas i förskolan, samt genom ökad förståelse om musikens nytta för andra ämnen, går det att med enkla metoder bedriva musikundervisning så att barn på ett stimulerande och lustfylld sätt kan utveckla sina kunskaper och färdigheter.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta. I denna undersökning intervjuas deltagare som har gått hos en jobbcoach för att höra vad de arbetssökande berättar om jobbcoachningen. Syftet i studien är att undersöka hur de arbetssökande har utvecklat sina kompetenser i att söka arbete under perioden som de har gått hos en jobbcoach. Studien baseras på åtta deltagare från tre olika jobbcoacher inom arbetsmarknadsområdet Umeå kommun. Det är en kvalitativ undersökning som genomförts genom semi-strukturerade intervjuer. Urvalet är deltagare som nyligen har avslutat eller är i slutfasen av sin coachningsprocess. Resultatet visar att jobbcoachningen har hjälpt de arbetssökande genom att de har utvecklat sin kompetens i att söka arbete. Coachen har hjälpt de arbetssökande med att utforma ett korrekt CV samt personligt brev. Deltagarna berättar vidare att de har blivit mer trygga i sitt arbetssökande samt att de har fått ett ökat självfötroende. Coachningen har även hjälpt deltagarna genom att de har fått en ökad struktur i vardagen vilket har lett till ökad motivation i sökandet efter arbete. Resultatet visar även att det finns utvecklingsmöjlighetern med jobbcoachningen. Deltagarna upplever att coachen är för snäll och kan ställa högre krav på de  arbetssökande. De berättar också att de skulle vilja ha fler gruppträffar i processen där man träffar andra arbetssökande för att se hur de tar sig an utmaningen som det är att söka arbete.

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgått någon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bättre på det hållbara planet och påverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lägger ner resurser på detta samt vad lånecyklar bidrar med. Två av Europas bästa cykelstäder är Köpenhamn och Amsterdam, vad är det dessa gör som främjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jämförelse med andra fordons planering såsom bilplanering, samtidigt är cykeln av många inte betraktat som ett alternativt färdmedel då en del städer inte har investerat tillräckligt med resurser för att cyklister enkelt och säkert ska kunna ta sig runt i staden. Kvalitativa intervjuer med trafikplanerare på Uppsala kommun och projektledare på medieföretaget Clear Channel, som för närvarande står för lånecyklarna i Uppsala, innefattas i uppsatsen. Slutsatserna som gjorts efter denna uppsats är att Uppsala lägger mycket resurser på cykelplaneringen i staden, inte bara på nya cykelvägar utan också på underhållning, cykelparkeringar och annat som berörs inom ämnet cykling.

No description available.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling. Fritidshemmet har ett stort ansvar för elevernas fysiska utveckling vilket är något som de tänker på när de planerar sin verksamhet. Ofta har de planerade aktiviteterna en inriktning mot rörelse. Pedagogerna påpekar att deras arbete försvåras med att barngrupperna blir större och att personaltätheten minskar. De vill utnyttja de resurser som de har genom att vara utomhus mycket och ta del av skolans idrottshall för att utveckla en rörelseglädje bland eleverna. Fritidshemmen är mycket engagerade i elevernas fysiska utveckling men de kan göra mer för att hjälpa eleverna i deras motoriska utveckling. De kan även bidra till att skapa rörelseglädje genom att erbjuda eleverna ett brett utbud av olika aktiviteter i verksamheten med hjälp av olika idrottsföreningar.

Rapport på rapport visar att elevers psykiska hälsa blir allt sämre. Mental träning är ett samlingsnamn för olika metoder vi kan använda oss av för att träna upp vår mentala styrka. Den här studien belyser detta då det är ett mycket aktuellt ämne och med hjälp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental träning och varför det är en tolkningsfråga. Med den nya läroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehållet, ”spänningsreglering och mental träning” där denna studie är inriktad på det senare, mental träning. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslärare tolkar och uppfattar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1, samt hur lärarna belyser mental träning ur ett elevperspektiv. För att ta reda på vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslärare runt om i mellersta Sverige. Därefter fick en klass från respektive lärare svara på några enkätfrågor om hur de upplever mental träning i idrottsundervisningen. Med resultaten från enkäterna kan en jämförelse mellan idrottslärarna och eleverna göras och om de delar uppfattningen om mental träning. Studien visar att idrottslärarna har olika tolkningar om mental träning. Alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter av mental träning och deras tolkningar reflekterar deras egna uppfattningar, vilket leder till att mental träning tolkas olika från olika lärare. Samtliga lärare trycker på att de gärna vill att punkten skall utvecklas i läroplanen, antingen med tydligare begrepp, fler exempel på stoff, att det skall finnas med i kommentarmaterialet eller betygskriterierna ect. Något som också är gemensamt för lärarna är att de vill ge eleverna verktyg och utbildning i hur de kan använda mental träning inom andra områden och inte enbart i idrottssammanhang. Studien visar även att eleverna upplever mental träning som något positivt och de allra flesta tycker att det ger dem fokus och bättre resultat. Det framgår även att eleverna vill ha mer mental träning i deras idrottsundervisning. Studien visar också att det finns en delad uppfattning om begreppet mental träning används av idrottslärare och sen visar det sig att det inte stämmer att mental träning ges regelbundet i idrottsundervisningen.

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsföretaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till hästköttskandalen. Studien ämnar att undersöka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation före respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser hästköttskandalen som en självklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation. Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifrån vårt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sätt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013. Främst syns detta i deras hållbarhetsredovisning, men stor del av deras kommunikation präglas av mer fokus på CSR under 2013. Vi ser även att de retoriska appellerna används mer frekvent, främst pathosargument. Dock drar vi inte slutsatsen att förändringen i deras arbete är en direkt konsekvens av hästköttskandalen.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/H förbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag på förändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar och flickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalys kondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan i budskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen, budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade att talang är subjektivt och svårt att definiera. Tränarens roll är av stor betydelse för spelarnas utveckling och det är viktigt att se, höra och bekräfta varje individ i ett lag. Fotboll i barn och ungdomsår ska fokusera på individuell utveckling och prestation och inte resultat. Konklusion: För att ungdomsspelare skall fortsätta sin utveckling och ta steget till elitfotboll i J/H krävs det utbildade tränare, en bra förståelse för vad som krävs att bli elitspelare och att spelaren underkastar sig en stor mängd träning.

Purpose: The purpose of this study is to examine how travel companies have adapted to a digital society and how they use the Internet as a marketing channel. Problem: How have current travel companies adapted to the development of the Internet and how do they use Internet as a marketing channel? Are there any differences in the marketing strategies of different types of travel companies and does the clientele have any impact on the selected marketing method? Method:  This study has been formed by a qualitative approach. Interviews have been conducted with employees at different travel companies across Sweden. The qualitative approach has been chosen to create a deeper understanding and give a broader knowledge to our study. Conclusion: Companies today use the Internet as one of their primary marketing channels, these are mainly websites and social media. The companies agree that aligning themselves after a digital society and new innovations is key to compete in the market. Depending on the clientele and target audience the companies’ marketing strategies may differ, the results show that there is a clear difference between niche and non-niche travel companies.

Waste management is a major challenge for several countries around the world. Sweden and the Philippines have similar waste management legalization but different potentials to effectively achieve the goal of sustainable waste management. Education is the key to sustainable development and both countries promote the subject environment in the curriculum. Based on scientific articles, reports and personal meetings, a survey was conducted among 510 students from Gothenburg, Sweden and Iloilo City, Philippines. The survey aimed to investigate the knowledge, attitude and behavior regarding waste management and was analyzed to answer questions of possible reasons to differences and also, linkages to sustainable development. The level of knowledge was overall high and the attitude among the students positive in both countries. The differences among the students answers, in both countries, did not generally differ in terms of knowledge and behavior. However, the questions regarding attitude showed a statistical significance indicating that Filipino students had a more positive attitude to the subject environment in the curriculum, waste segregation and the importance of waste management for a sustainable development. Several links between the different questions showed that attitude can influence the behavior regarding waste segregation and that other factors are important. It also showed that further studies are of importance to find out what these possible factors are.