Licentiatavhandling (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola. / Härtill 5 uppsatser. S. 69-71: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser och 1 appendix.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

<p>This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods.</p><p>The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence.</p><p>I suggest that education for <em>sustainable development</em> is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas.</p> / <p>Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer.</p><p>De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning.</p><p>Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget.</p><p>Jag föreslår <em>hållbar utveckling</em> som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.</p>

<p>The purpose of this thesis is to investigate and analyse factors that may have an influence and can affect a brand’s development and change over time. By doing this we want to clarify which factors it is important for a company to understand and gain control over.</p><p>To find the answer to our thesis we have carried out six semi-structured interviews which all were of qualitative character. The reason why we chose to work with the qualitative methodology was mainly that we wanted to achieve a deeper knowledge about our choice of subject. The empiric data that we have gathered have been compared and combined with our theories and resulted in our analysis which made us gain a deeper understanding of our subject. Our analysis generated a number of conclusions which we used to answer our thesis. We have reached the conclusion that some of the factors that can influence a brand’s development over time are, according to us, more valuable than others and should therefore be more prioritised. These factors are the brand identity, innovations, relationship marketing and market communication.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur ett balanserat styrkort kan se ut för IP Industri & Projektconsult AB samt vilka utmaningar och problem företaget kan uppleva.</p><p>Balanced Scorecard är idag ett aktuellt ämne. Allt fler företag planerar att införa ett styrkort i sin verksamhet. Därför har vi grundat vår uppsats utifrån följande problemformulering: ”Hur ska ett balanserat styrkort vara uppbyggt för att kunna anpassas för verksamheten samt vilka utmaningar och problem kan uppstå för företaget vid uppbyggnad och implementering av ett balanserat styrkort?”</p><p>Vi har i huvudsak använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ metod i vårt arbete. Vi har valt att använda oss av intervjuer som underlag för vår empiriska undersökning. Anledningen till varför vi valt att använda oss av detta tillvägagångssätt är att vi vill kunna få ett djup i undersökningen samt ge oss möjligheten att ställa följdfrågor vid intervjutillfället.</p><p>Undersökningen på företaget har visat att om företaget väljer att implementera ett balanserat styrkort är det viktigt att företaget lägger ner tid och resurser på att göra styrkortet rättvist. Det är även viktigt att styrkortet byggs upp enligt en enkel struktur så att det inte blir för svårt att använda i den ekonomiska styrningen. Vid uppbyggnaden av styrkortet är det lämpligast att använda fyra perspektiv, då dessa speglar företagets verksamhet på ett korrekt sätt. Medarbetarna och företagets utveckling bör behandlas i samma perspektiv, eftersom företagets utveckling i stor grad är beroende av medarbetarnas kompetens och utveckling då företaget är ett tjänsteföretag. IP Consult står inför vissa utmaningar och problem i samband med styrkortsarbetet. Dessa är i första hand utmaningar som ledningen står inför, då deras stöd och engagemang är en avgörande faktor för att få de anställda att bli motiverade och engagerade i styrkortsarbetet. Företagets outvecklade affärssystem är ett hinder för införandet av Balanced Scorecard, eftersom styrkortet kräver omfattande mätningar. Detta bidrar till att mätningarna som ska göras inte kan mätas och följas på ett sätt som krävs för att organisationen ska kunna ta lärdom av tidigare händelser.</p>

Syftet med studien är att få en uppfattning om förskolepedagogers tankar angående genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete. Frågeställningarna berör barns delaktighet samt vilka utmaningar som pedagoger anser finns vid genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete.  Pedagogers förhållningssätt såväl möjliggör som hindrar en förskolas utveckling. Systematiskt kvalitetsarbete är allt som förekommer på förskolan i en ständigt pågående process. Arbetet på förskolan ska utgå från barnens tankar och idéer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex förskolepedagoger deltog i undersökningen. Studiens resultat visade på att pedagogers tankar om systematiskt kvalitetsarbete var varierande och berodde till stor del på vilken inställning pedagogen hade till arbetet. I studien beskrivs det sociokulturella perspektivet betonar betydelsen av samspelet mellan människor vilket även studien påvisar. I studien lyfts de ramfaktorer som påverkar hur kvalitetsarbetet kan genomföras och vilken utformning det får. Några av de faktorer som pedagogerna beskriver som en utmaning är pedagogers förhållningssätt samt tidsaspekten. Slutsatsen är att det finns pedagoger ser på systematiskt kvalitetsarbete som en utmaning för dem att utföra, medan det finns de som anser att det är ett spännande arbete. Systematiskt kvalitetsarbete har inte till uppgift att försköna förskolans verksamhet utan verksamheten ska beskrivas precis som den är med såväl förtjänster som brister. De pedagoger som så önskar bör erbjudas fortbildning i hur de ska genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete på bästa sätt.

Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Det här lyfts fram utifrån tre frågeställningar som inriktar sig på att belysa pedagogers upplevelser gällande pedagogisk dokumentation, vilka faktorer som påverkar samt utvecklingen av arbetssättet. Undersökningen är kvalitativ och utgår från den socialkonstruktionistiska teorin. Datainsamlingen utfördes med hjälp av enskilda semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger. För att sammanfatta de enskilda intervjuerna och göra återkoppling utifrån svaren, genomfördes även en fokusgruppsintervju där tre av deltagarna från de enskilda intervjuerna deltog.   Resultatet påvisade att det kollegiala lärandet, pedagogens kunskaper och förhållningssätt samt vikten av reflektionstid påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna såg att utvecklingsmöjligheter fanns i form av ett nära samarbete med förskolechefen samt tydliga riktlinjer och mallar. Tillgången till digitala verktyg var också något som pedagogerna nämnde främjade arbetssättet.   Samtliga pedagoger framhåller tiden som en bristande faktor för att kunna utföra pedagogisk dokumentation. Det här kan tolkas som ett normativt handlande som skapats utifrån sociala konstruktioner inom förskolans verksamhet. Kontentan av undersökningen är att pedagogens engagemang och förhållningssätt är en avgörande faktor för att  pedagogisk dokumentation ska bli till ett integrerat arbetssverktyg att använda sig av i verksamheten.

Denna studie undersöker klimatfrågans utveckling inom svensk politik. Tidigare forskning inom området visar på en internationell trend vad gäller klimatfrågans säkerhetisering där Europeiska unionen anses ledande." Studiens huvudsakliga syfte är därför att visa var klimatfrågan inom svensk politik idag befinner sig i säkerhetiseringsprocessen samt hur frågan utvecklats sedan 1990-talets början till idag och huruvida klimatfrågan i Sverige följer den internationella trend av säkerhetisering. Min studie syftar därför till att bidra med ytterligare forskning inom detta område på det svenska nationella planet, men som samtidigt kan placeras in i ett internationellt sammanhangStudien behandlar endast den politiska diskursen kring frågan som tar sig uttryck i motioner, propositioner samt skrivelser och ämnar inte undersöka allmänhetens uppfattning eller acceptans av denna diskurs. Klimatfrågans utveckling analyseras ur Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteoretiska perspektiv, med hjälp av diskursanalys och diskursteoretiska begrepp, under tre tidsperioder 1990 – 1994, 2000 – 2004 samt 2008 – 2014. Studien undersöker tre dimensioner av klimatfrågan; problemframställningen, det refererade objektet och lösningen.Resultatet visar att det sedan 1990-talet påbörjats en säkerhetiseringsprocess och kommer vidare fram till att klimatfrågan idag delvis befinner sig inom det säkerhetiserade stadiet. Utifrån resultatet dras slutsatsen att Sverige följer den internationella trend som finns. Dock behövs ytterligare forskning, för att fastställa huruvida full säkerhetisering ägt rum på området, studiens resultat kan därför anses utgöra grunden för vidare forskning av säkerhetiseringens institutionalisering och allmänhetens acceptans. / <p>2015-06-03</p>