No description available.

No description available.

This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods. The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence. I suggest that education for sustainable development is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas. / Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer. De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning. Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget. Jag föreslår hållbar utveckling som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att stödja och utveckla barns grovmotoriska utveckling i utemiljön samt hur förskollärarna vill att utemiljön ska användas och utformas så att den bidrar till utveckling inom grovmotorik. Vi har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor och i undersökningen så har vi använt oss av kvalitativ metod.   I studien framkom det att förskollärarna använder sig av både planerade och spontana rörelseaktiviteter. För att barnen ska kunna utveckla grovmotoriken anser samtliga förskollärare att de vuxna bör vara tillåtande vid barnens utforskande av rörelser. Förskollärarna arbetar mycket med motivation och beröm samt att förskollärarna är delaktiga i aktiviteterna för att intresset ska smitta av sig på barnen. Det framkom även att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen får ta hjälp av varandra, men att förskollärarna finns i närheten för att kunna räcka ut en hjälpande hand.  Det framkom också att förskollärarna får använda sig av det som finns tillgängligt i utemiljön, det är bara fantasin som sätter gränser. De berättar även att det är deras egen tid, intresse och planering som utgör möjligheten för utveckling av grovmotorik i utemiljön. De hinder som beskrivs för utveckling av grovmotorik är tiden för planering av aktiviteter, ekonomiska aspekter och personaltätheten.

The aim of this study was to examine the attitudes the students in the 6th grade in a school in Sweden had against sustainable development and if transformational learning could help to change their attitudes and action competence for sustainable development. This was done through surveys and observations of lessons and exercises and focus group discussions. The observations were supplemented with audio recordings and notes.   The pupils' attitudes were mostly normative action-oriented, meaning that pupils "acted" for sustainable development in accordance with current norm such as recycling, reuse, energy saving. The pupils were categorized according to the subject position they occupied in the discussions and the identified subjects´ vas overpowering, responsible and powerless. Most pupils had a powerless subject position and felt that they had a limited ability to influence their environment or the global environment, or that someone else was responsible to change.   Teaching series and valuations exercises contributed to a changed approach by the pupils´ subject position changes. It change from a predominantly with a powerless subject position, to a more responsible subject position. A contributing factor was that the pupils acquired knowledge of the substance, were able to identify their opportunities and had the will to act.

När frågor som rör upprustning av försvaret och Sveriges krisberedskap får allt större uppmärksamhet blir förekomsten av hotbilder högst närvarande. Den här studien syftar till att bidra till forskningsområdet om hur hotbilder ser ut i Sverige. Studien gör det genom att undersöka hotbilder i kontexten av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Närmare bestämt så svarar studien på vilka hotbilder som MSB har arbetat med under perioden 2009–2019 och hur det har förändrats över tid. Slutsatsen är att MSB till en början endast hade samhället och individen som utgångspunkt men att det här gradvis förändras när också hotbilder som kan resultera i krig förs in i riskanalysen. Vid sidan av den här utvecklingen följer att MSB allt mer väljer att inte göra skillnad på hotbilder i krig och fred. Studien analyserar publikationer utgivna av MSB och sorterar de hotbilder som identifieras i materialet utifrån hotbildskategorierna mänsklig säkerhet och statssäkerhet. Kategorierna är baserade på begrepp i den tidigare forskningen av hotbilder och representerar två olika synsätt på vad hotbilder är som bottnar i individuell respektive statlig säkerhet. Genom att inkludera båda tar den här studien ett helhetsgrepp på vilka hotbilder MSB har producerat under periodens gång.

The purpose of the study was to clarify and deepen knowledge about teaching for sustainable development in preschool. This was done by examining the working methods used and the factors that influence which of the three areas of sustainable development are highlighted in the teaching, and whether these sub-disciplines are given equal attention. The five respondents selected are all professional preschool teachers in private and municipal preschools without eco-certification. Data were collected using qualitative interviews wich were transcribed and analyzed according to thematic analysis. Furthermore, the results were analyzed and interpreted on the basis of sustainable development's three areas of economic, environmentally and socially sustainable development and also the respondents views on teaching for sustainable development. The results were also analyzed and interpreted using Davis’s (2010) view of children's agency for sustainable development. The result shows that the environmental area gets the most attention in the respondents' reflections in the study, closely followed by the social area. Furthermore, the results show that the methods used in the work for sustainable development in preschool are mainly to use digital aids and new technologies, role-plays, discussions, literature, recycling, source sorting, reuse and being in nature. The view of children's agency in the work for sustainable development varied between respondents and between different areas, but the children's interest was shown in the study to have a major impact on which area was highlighted. Other influencing factors were the influence of management as well as the educators own interest and knowledge.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser som ett verktyg att lära om hållbar utveckling. Studien utgår från en kvalitativ metod där åtta förskollärare intervjuades på åtta olika förskolor. Den sociokulturella teorin ligger som inramning för studien. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till estetiska lärprocesser som ett verktyg och att de främst använder sig av musik för att främja den sociala dimensionen av hållbar utveckling. En viktig del i resultatet är även förskollärarens egen roll för lärandet. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att det ständigt arbetas med hållbar utveckling genom estetiska lärprocesser men att det varierar i utsträckning på de olika förskolorna. Kompetensutveckling inom både estetiska lärprocesser och hållbar utveckling är att föredra.

Denna rapport beskriver det projektarbete som ligger till grund för kursen Examenarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, vid Karlstads universitet. Projektet har utförts av studenten Rebecca Glomsten i dialog med Clas Ohlson under vårterminen 2020 och omfattar 22,5 hp. Handledaren för arbetet är Johan Strandberg och examinator Leo De Vin. Den accelererade ökningen av plastprodukter för engångsbruk i kombination med plastens långa nedbrytningstid samt bristande utformning för återanvändning och återvinning har bidragit till att dagens plastanvändning är ineffektivt och ohållbar. För att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi har EU-parlamentet röstat fram ett nytt direktiv som förbjuder vissa typer av engångsprodukter i plast redan år 2021. Detta tvingar detaljhandelsföretaget att upphöra sin försäljning av berörda produkter och de behöver därmed hitta alternativa lösningar som uppfyller kundernas behov. Projektets syfte är att kartlägga användning och hantering av engångsprodukter, samt identifiera det egentliga kundbehovet i förhoppning om att komma fram till en alternativ framtidslösning som kan ersättas i Clas Ohlsons sortiment, tillfredsställa målgruppen och samtidigt bidra till hållbar utveckling. Genomförandet av arbetet har följt produktutvecklingsprocessen med faserna projektstart, förstudie, produktspecifikation, idégenerering, konceptgenerering, konceptval, slutgiltig konstruktion, utställning/redovisning och rapport/projektavslut.  Arbetet resulterade i ett moderniserat picknick-kit för flergångsanvändning, anpassat för 1 - 6 personer med hopfällbar picknickkorg, som enligt den omfattande teorin kan påvisas bidra till minskad miljöbelastning genom minskad plastanvändning och koldioxidavtryck. Flergångslösningen bidrar även till minskad konsumtion och avfall i och med produktens ökade livslängd och samtidigt minimeras risken för nedskräpning genom dess ökade värde. / This report covers a product development project conducted as Bachelor of Science thesis for the Innovation & design engineer program at Karlstad University. The project was carried out by the student Rebecca Glomsten in dialogue with Clas Ohlson during spring 2020. The work comprises 22,5 hp.    Due to the new EU single-use plastics directive, parts of Clas Ohlson's range disappear and need to be replaced by more sustainable solutions that also meet the customers’ needs.    The purpose of the project was to chart the use and handling of disposable products and identify the actual costumer needs to find an alternative solution that can be replaced in Clas Ohlson's range and satisfy the target group while contributing to a sustainable development.   The work has been conducted according to the product development phases; project start, research, product specification, idea generation, generating concept, concept selection, exhibition and project closure.    The work resulted in a modernized reusable picnic-kit, suitable for 1 - 6 people with foldable picnic basket. According to the theoretical foundation of the project, the solution can be shown to contribute to reduced environmental impact through reduced plastic use and carbon dioxide emissions. The reusable solution also contributes to reduced consumption and waste due to the increased life of the product and minimize the risk of littering through the increased value of the product.

Denna studie om handlar pedagogers olika synsätt på barns lärande i förskoleverksamheten. Alla förskolor skall utgå från de styrdokument som stödjer den skolform det handlar om, i detta fall förskolans läroplan 2016. Syftet med studien är att undersöka vilken roll som pedagogers förhållningssätt och bemötande har för barnens utveckling och lärande? Finns det variation kring pedagogernas olika perspektiv på barns lärande? Frågeställningarna som studien tar upp handlar om de olika synsätt på lärande som pedagoger kan ha och hur verksamheten ständigt kan förbättras och utvecklas utifrån läroplanens riktlinjer. Studien grundar sig i litteratur gällande ämnena lek, lärande, lärarprofession och goda lärmiljöer. Utifrån de intervjuer som utfördes visade det sig att samtliga pedagoger som deltog i undersökningen hade en medvetenhet kring lärarmiljöns betydelse och påverkan på barngruppen samt hur pedagogers förhållningssätt kan skilja sig ifrån varandra beroende på förskola och dess inriktning. Pedagogers synsätt på barns lärande visade sig också vara betydelsefullt för arbetssättet, dokumentationen, för samarbetet i arbetslaget och samverkan med hemmet.