Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser ”talet om” hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik. Det syns även en förändring i talet kring hållbar utveckling, förskolan har gått från en tidigare smal inriktning på endast miljöfrågor och ekologi, till att tala kring hållbar utveckling som begrepp och dess betydelse. I grundskolans läroplaner syns inte en lika stor förändring, här behandlas fortfarande till största del miljöfrågor. Dock måste det tas hänsyn till att skolan även styrs av kursplaner och att mer utförliga mål som rör hållbar utveckling bakas in i kursplanerna för naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Ett av de största hållbarhetsutmaningarna idag är den förändrandemassbalansens av glaciärer och dess påverkan på vårt dricksvatten. Genomgrafisk design kan vi förklara dessa komplexa problem med hjälp avvisualisering. Trots detta så hävdar tidigare forskning att inte all visualiseringutformas på ett effektivt sätt då det krävs en kombination av information,berättelse, mål och visuell form för en fulländad visualisering.Organisationer som World Glacier Monotoring Service, Polaris, UnitedStates Enviromental Protective Service, United states Geological Survey ochSIGMA Peru förser allmänheten med information och visualiseringar avglaciärers förändrade massbalans.Denna studie bidrar med kunskap om vilka typer av visualiseringar somlämpar sig bäst för förståelse av komplexa problem inom bland annatglaciologiska områden. Vidare bidra med kunskap och utveckling omdesignens roll i utformandet av dessa visualiseringar.Studien använde sig av en kvantitativ innehållsanalys som metod för attta reda på hur ofta eller hur frekvent olika visualiseringar förekommer, samtvilken roll design har i dessa visualiseringar.Resultatet visade att urvalet organisationer i största utsträckning användesig av två typer av visualiseringar, den första var parallellism, därorganisationerna visade upp två bilder parallellt vilket möjliggöridentifiering, kontrast och granskning mellan bilderna. Den andra typen avvisualisering var linjediagram, vilket är en metod som är effektiv för attförmedla kvantitativ data och ge analytiska insikter.Trots detta drar studien slutsatsen att urvalet organisationer inte lyckatskommunicera glaciärernas massbalans på ett, i enlighet med forskning,effektivt sätt då de har en avsaknad av en fulländad kombination avinformation, berättelse, mål och främst visuell form. Välkommen till Meltpoint Festival! En elektronisk musikfestival somfokuserar på att inspirera och engagera publiken för en mer hållbar framtid.Festivalen inkluderar workshops i samarbete med erkändamiljöorganisationer med huvudsyftet att öka medvetenheten kringglaciärernas nedsmältning och dess påverkan på klimatet. En central del avfestivalen är de visuella presentationerna som belyser glaciärernas minskademassbalans över tid från 1970 till 2100, då det förutsägs att de kommer varahelt smälta. Dessa visualiseringar kompletteras av motion design videor somframförs under festivalens musikframträdanden, vilket bidrar till endynamisk och sammanhängande upplevelse för festivalbesökarna. Festivalensyftar till att påverka människors attityder och beteenden genom en unikkombination av musik, konst och miljömedvetenhet

Den här litteraturstudien undersöker aspekter i undervisningen för hållbar utveckling som främjar elevers kompetens att verka för en hållbar framtid. Handlingskompetens ger eleverna förutsättningar att bli aktiva medborgare med kompetens att utföra reflekterade och avsiktliga handlingar för en hållbar utveckling. Därför ämnar studien besvara frågeställningen: “Vilka faktorer i undervisningen för hållbar utveckling i de naturvetenskapliga ämnena främjar, enligt forskningen utveckling av elevers handlingskompetens?”. För att besvara frågeställningen har elva artiklar samlats genom en målstyrd och manuell sökning och bearbetats genom en tematisk analys. Genom analysen identifierades mönster i datamaterialet, vilket genererade tre huvudteman som svarar på frågeställningen. Det första temat lärarens val av undervisningsmetoder har stor betydelse för elevernas utveckling av handlingskompetens där demokratiskt deltagande, och relationen mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter bör vara centrala. I det andra temat elevernas känslomässiga upplevelser visar resultatet att elevernas känslomässiga relation till innehållet kan bli en drivkraft eller leda till passivitet. Det tredje temat vikten av autentiska inslag i undervisningen kan stärka elevernas tilltro till att deras handlingar är av betydelse, samt bidra till insikt om hur miljöproblem angrips i verkligheten. Genom denna litteraturstudie kan lärare få inspiration till hur undervisning för hållbar utveckling kan möjliggöra utveckling av elevernas handlingskompetens.

Studiens syfte var att beskriva och förstå ledares uppfattningar om hur de utvecklat förmågan att anpassa deras ledarskap till varje unika medarbetare, situation och förändring. Studien utforskade vilka beteenden och kompetenser ledare uppfattar att de behöver för att bäst veta hur de ska anpassa sin ledarstil till olika förutsättningar samt hur de upplever att formellt, informellt och erfarenhetsbaserat lärande bidragit till att utveckla deras anpassningsförmåga. Kvalitativa data valdes att samlas in med semistrukturerade intervjuer då detta möjliggjorde att lägga fokus på tolkande, förståelse och beskrivning av olika sociala verkligheter. Studien visade att beteendeflexibilitet och kognitiva, interpersonella samt intrapersonella kompetenser av ledare anses vara viktiga för att anpassa sitt ledarskap. Särskilt tas emotionell reglering, empati, intuition, problemlösning, kreativitet och förmågan att ändra perspektiv upp. Formellt lärande via kurser kan bidra till anpassningsförmågans utveckling men informellt och erfarenhetsbaserat lärande i form av variation i erfarenhet över tiden, utmaningar och misstag anses effektivare. För att anpassbarhet ska kunna utvecklas via erfarenhet krävs enligt ledarna olika individuella, kollektiva och organisatoriska förutsättningar som till exempel förmågan att ifrågasätta sig själv, återkoppling, dialog, tid och en positiv arbetsmiljö som tillåter fel.

Syftet i den här studien är att undersöka vad ABC-klubben läseböcker på A-nivå (från årkurs 1 till 3) har för progression. För att uppfylla syftet har studien använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Det görs genom att fokusera på ord och meningar i de valda kapitlen i varje bok med hjälp av läsbarhetsindex (LIX-värde). Den kvantitativa metoden kompletterats med en textanalys på meningsbyggnad för att se hur meningarna i varje bok utvecklas. Förhållande mellan text och bild har också analyserats med fokus på vilken funktion de två har och hur de samspelar med varandra. Dessutom har huvudkaraktärerna i läsebokserien analyserats för att finna tecken på utvecklingen över tid. Analysresultatet visar att det finns progression både i och mellan de tre böckerna. Enligt LIX-värdet har bok 1A tydligast progression medan bok 2A har mindre och 3A har minst. Samspelet mellan text och bild har en omvänd funktion. I början är det bilden som bär ansvar för att driva berättelsen framåt sedan är det texten som tar över ansvaret och kan stå på sina egna ben. Progressionen sker även när det gäller huvudkaraktärerna. Genom att undersöka berättelsen så kunde huvudkaraktärernas progression delas in i två teman, emotionell utveckling och utveckling av hur karaktärerna löser komplexa problem. Avslutningsvis diskuteras analysresultatet utifrån didaktiska perspektiv.

Denna studie behandlar Linköpings kommuns inledande arbete med Djurgården. En ny stadsdel i Linköping, en stadsdel som ligger i linje med kommunens planer på utvidgning och strävan mot hållbarhet. Stadsdelen Djurgården är en satsning i hållbart samhällsbyggande och är tänkt att sätta Linköping på kartan. Djurgården är ett område 2,5 km från centrala Linköping och byggs på ett tidigare obebyggt område. Tanken är att området i framtiden ska bebos av 6-8000 invånare. Syftet med denna studie är att granska tjänstemännens kunskaper kring hållbar samhällsplanering. Resultatet från studien har visat på en god samsyn mellan tjänstemän och politiker inom hållbar samhällsplanering, med en hög teoretisk medvetenhet. Studien har också visat på svårigheter med att översätta de teoretiska kunskaperna till ett praktiskt plan. / This study concentrates on the connections between urban planning and sustainabledevelopment. The City of Linköping is about to launch a new project about sustainable planning, a completely new district is planned in Djurgården 2.5 km from central Linköping. The starting point of the project is to build a sustainable district for 6-8000 future inhabitants. The purpose of this study is to examine the basis of knowledge about sustainable planning within the organisation of municipality. The results of this study are that the theoretical knowledge level in the municipality is high. The problem is to transform those knowledge’s to the practical basis.

I uppsatsen ställs frågan hur mycket material som krävs för en god natts sömn. Projektet har utgångspunkten i hållbar utveckling med fokus på material, ämnesstudier görs dels i hållbar utveckling men också i ergonomi och sängen som fenomen. Metoder som används i projektet är intervjuer, marknadsundersökning, litteratur och ämnessökning. Syftet med projektet är att minska sängens miljöpåverkan under dess livslängd samt presentera ett koncept på en miljöanpassad säng. / In the thesis aims to investigate how much material is needed for a good night's sleep. The project takes its starting point in sustainable development with a focus on materials, intermediate studies done partly in sustainable development but also in ergonomics and the phenomenon bed. Methods used in the project are interviews, market research, literature, and information retrieval, project aims to reduce the bed's environmental impact throughout its life and present a concept for an eco-friendly bed.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling. / This essay studies what the notion of learning for sustainable development is actually about in the Swedish compulsory school. With a starting point in those discourses that control the environmental area, and those that control the Swedish compulsory school, the concept that today is called learning for sustainable development is analyzed through textual analyzes. The purpose of the study is to analyze those documents that regulate the Swedish compulsory school and how the Swedish National Agency for School Improvement communicates sustainable development to Swedish schools. The study comes to the conclusion that economical premises, more than environmental, are those that will shape what learning for sustainable development really is about, and that the environmental discourse will be held back for a more established part of the power structure. Thereby the notion of sustainable development, when it has become a part of learning for sustainable development, is reconstructed in to something that does not at all contribute to an improved environment, but maybe even inhibit a sustainable development.

Studien syftar till att utifrån ett pedagogperspektiv ta reda på hur pedagoger använder TAKK för att främja inkludering och kommunikativ utveckling för alla barn i förskolan. För att beakta detta valde vi att göra en kvalitativ studie med åtta digitala semistrukturerade intervjuer, som spelades in och transkriberades. Resultatet framkom utifrån en tematisk analys där resultatet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkommer det att TAKK används på olika sätt för att främja kommunikativ utveckling och inkludering för alla barn, där det framgår vilka strategier och metoder som används. I slutsatsen framkommer det att pedagoger använder TAKK med och för alla barn, och att en avgörande faktor för det är kompetensutveckling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande synliggöra förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien lyfter även fram hur förskollärarna anser att det kan främja barns språk utifrån utomhusaktiviteter. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare från tre olika kommuner. I studiens resultat uttrycker förskollärarna att förskollens gård och närmiljöer är viktiga platser för att kunna utveckla barns språk. Däremot framkom det i resultatet att förskolens resurser samt närliggande utomhusmiljöer är grundläggande faktorer för att förskollärare ska kunna genomföra planerade och spontana aktiviteter utomhus. Resultatet visar även att hur pedagoger bemöter och stötter barnen i deras lek utomhus, påverkar barns språkutveckling både positiv och negativ.  Studiens slutsats är att förskollärarnas förhållningssätt, platsen som förskolan befinner sig på och dess resurser påverkar barns möjlighet att utveckla sitt språk och möta den värd de lever i.