Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare.   Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen. Resultatet visar att elever i olika gymnasieutbildningsprogram har skilda uppfattningar av begreppet hållbar utveckling och undervisning i hållbar utveckling och att elever som går studieförberedande program har mer positiv attityd till hållbar utveckling än elever som går yrkesförberedande program.   Studiens utgångspunkt hämtades från läroplanen för de frivilliga skolformerna, Haga deklarationen för utbildning för hållbar utveckling, tidigare forskning, vetenskapliga artiklar och översikter.  Studien använde sig av kvantitativ ansats och skälet till att jag valde kvantitativ ansats är att jag har intention att nå ett antal elever och genom en enkät samla information och beskriva om elevers uppfattningar om hållbar utveckling.   Studien visar att styrdokumenten bör implementeras och förtydligas i undervisningen och att undervisningen bör bedrivas i form av ämnesövergripande förhållningssätt. Lärarna måste ha tillräckliga kunskaper om ämnet hållbar utveckling. Elevernabör vara aktiva deltagare i undervisningen och praktisera demokrati i skolan och de lokala samhällsfrågorna. / Sustainable development, education for sustainable development, critical thinking, democratic skills, holistic thinking, ethical stance, cross-curricular teaching.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre. / <p>SO</p>

Hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som ofta ger upphov till en viss förvirring. I skolan ska elever lära sig att arbeta för och främja en hållbar utveckling, men hur ska det gå till? Det finns många tidigare studier som belyser hur lärare försöker anpassa sin undervisning till begreppet men i den här studien riktas istället fokus till eleverna. Vad har de för tankar om vad som är viktigt att lära sig och vad är de intresserade av? Min studie behandlar lärande för hållbar utveckling och har två huvudsyften. Det första är att studera och beskrivande kvalitativt skilda sätt elever beskriver sina uppfattningar, attityder, och intressen i samtal kring naturvetenskap och begreppet hållbar utveckling. Det andra syftar till att ta tillvara elevers egna uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med hållbar utveckling för att försöka förstå drivkrafter där nyfikenhet och intresse skapas. Studien tar avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen där fallstudier legat till grund för metodval och semistrukturerade forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Elevgrupper från en gymnasieskola i Stockholm intervjuades varpå materialet analyserades genom meningskoncentrering och kategorisering. De slutsatser som studien kommit fram till visar att de aspekter som lyfts upp i elevers samtal som drivkrafter eller grund till varför något blir intressant ofta saknas i de utsagor från eleverna som kommer fram i samtal om arbete med hållbar utveckling. De fyra nyckelord som framträder pekar på att elevers intresse fångas genom fördjupad kunskap, det häpnadsväckande, bra förebilder och det okända och att dessa bör inarbetas av lärare undervisning för ett lärande för hållbar utveckling. Men resultatet visar även på att förhållandet mellan elev och lärare bör belysas ytterligare och att lärare måste verka för att skapa mer aktiva medskapare till sin undervisning där framförallt det okända får vara en av drivkrafterna till att göra lärande för hållbar utveckling mer intresseväckande.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning om utomhusmiljöns betydelse på förskolan för barns motoriska utveckling. Samt en beskrivning på hur förskollärare önskar hur deras utomhusmiljö var uppbyggd på förskolan. För att besvara syftet genomfördes sex kvalitativa intervjuer med förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara medvetna om miljöns betydelse och utformningen av utomhusmiljön är av betydelse. Det framkommer även att det behöver finnas variation av fasta redskap och naturmaterial. En slutsats är att kommunikationen både mellan kollegor samt förskolan och hemmet bör fungera, eftersom att det inte endast är förskolan som ska utmana barnens motoriska utveckling.

I denna studie har vi valt att fördjupa oss i förskolans konkreta arbete med utbildning för hållbar utveckling och hur den kan kopplas till teoretiska aspekter. Studien fokuserar på odlingsaktiviteter i förskolan. Syftet är att analysera och diskutera hur olika synsätt på hållbar utveckling kan komma till uttryck i odlingsaktiviteter med förskolebarn. I denna studie användes kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och informella intervjuer med barn. Vi har intervjuat fem pedagoger och ungefär femton barn på två olika förskolor. I resultatet framkommer att pedagogerna uttrycker att deras avsikt med odlingsaktiviteter är att barnen får möjlighet att lära sig var maten kommer ifrån, att utveckla en lustfylld naturrelation, att ta hand om naturen, att förstå ekologiska sammanhang och att utveckla odlingskompetens. Det visade sig i samtalen med barnen, att de har tillägnat sig kunskaper om växters namn och utseende samt hur man gör när man odlar.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann &amp; Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter. Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande. De grammatiska strukturerna tränas genom både styrda och fria övningar där förutsättningar finns för ett inflöde strax över in­lärarens nivå (Krashen, 1981:126-127). Läromedlet innehåller också rikliga tillfällen till auto­matisering av de grammatiska strukturerna.

Sustainable development and environmental questions are currentsocial issues. Public libraries are supposed to ensure globalchanges and according to Agenda 21 every organisation aresupposed to work towards a sustainable climate. The purpose of this bachelor thesis is to discuss how the conceptsustainable development is mentioned in public library plans, andanalyze the role libraries take in terms of environmentalquestions and sustainable development. The following questionswere discussed: ”Does the concept sustainable developmentoccur in the public library plans and in that case to whatextent?” ”Which similarities and differences can be found in how the concepts of environmental issues and sustainabledevelopment are addressed in the library plans?” A combined quantative and qualitative content analysis was made based on public library policies, using Kathryn Millersconcepts envionmental leader and environmental educator. The result shows that most of the libraries mention sustainable development as a general concept, often as a part of a municipal vision rather than that of a goal of the library. The results also shows that the public libraries that mention ecological sustainable development takes an environmental leadership role rather than aenvironmental educator role. The expressions related to the library as an environmental educator tends to be more substantial than the expressions related to the environmentalleader role. However, it is possible that these expressions of sustainable development is written in a rhetorical sense in away to try to market the library as an organization that contributes to sustainable development.

To achieve a sustainable development in accordance with the UN report “Our common future” the Swedish government has instituted 16 national environmental goals. The municipalities in Sweden have different means of reaching those goals. The purpose of this study was to see if there are any differences in that work regarding the size and location of the municipality. The purpose was also to find out what obstacles the municipalities face and come up with suggestions to overcome those obstacles. The results showed that smaller municipalities generally lack resources for the environmental work and that the issues hindering the bigger municipalities in their work is that other issues such as health care are prioritized over environmental matters. The issues that will be prioritized in the Swedish municipalities are decided by the ruling politicians. One problem with this is that the politicians tend to prioritize issues that are more popular with the inhabitants and that environmental issues thus get overlooked. To improve the environmental work in the Swedish municipalities this have to change. If the environmental work gets more visibility the attitudes of the people might change and that might affect the politicians to make different priorities. If the municipalities have a lack of funds there are special grants that can be applied for from the EU. Those funds can then be used to hire more personnel to work with environmental issues. The municipalities will play an important role if the national environmental goals are to be reached in time.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling, vad det innebär för dem och hur de undervisar i ämnet i förskolan. De frågeställningar studien utgått från är följande: - Hur definierar förskollärare begreppet hållbar utveckling?- Hur arbetar förskollärare med undervisning av hållbar utveckling? Det teoretiska perspektiv som studien utgått från är det sociokulturella perspektivet som menar att barns lärande sker i socialt samspel med andra barn och vuxna i en kulturell kontext. Metoden som använts för att samla in data är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor och intervjuerna har skett ansikte mot ansikte antingen i möten eller via webbkamera. Fem förskollärare från olika förskolor har deltagit i studien och de har alla arbetat i förskolan i mellan sju och 15 år. Resultatet visar att barnens lärande i ämnet hållbar utveckling till stor del sker i samspel med andra och förskollärarna beskriver hur barnens lärande skett både genom samtal, lek och i pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna ser på undervisningen som ett långsiktigt arbete där barnen görs delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och de strävar efter att barnen ska förstå hur deras egna handlingar kan påverka. Slutsatsen som kan dras är att förskollärare ser en koppling mellan sitt eget engagemang och hur barnens intresse väcks, men att det krävs att all personal i förskolan utbildas i vad hållbar utveckling innebär.