Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur. / The purpose of this study is to examine how teachers in preschool are working with fairy tales as a tool for children's linguistic and emotional development. To do this, I used qualitative interviews with three preschool teachers in two different preschools. I have my base in the socio-cultural perspective in my interviews to examine how cooperation between educators and children appear in the story work.My results show that the teachers agree that literature is very important for children's development and that there are many different methods that you can use in the work of the tales. The teachers agreed on the need to vary the approach to make the stories more vivid and thereby arousechildren's interest in literature.

I styrdokumenten och inom den aktuella politiken förordas lärande för hållbar utveckling (LHU), men tidigare forskning tyder på att begreppet är svårdefinierat och inte tar den plats i undervisningen som efterfrågas på grund av en osäkerhet hos de yrkesverksamma lärarna kring vad begreppet egentligen innebär. Denna studie använder sig av en innehållsanalys för att studera hur begreppet hållbar utveckling behandlas samt vilket utrymme det ges i läroböcker som används i gymnasieskolans kurs Biologi 1. Dessutom studeras om någon läromedelsutveckling skett med avseende på hållbar utveckling genom en jämförelse mellan olika upplagor. Resultatet av studien visar hur hållbar utveckling upptar i genomsnitt en femtedel av biologiläroböckernas totala innehåll. Dock gestaltas endast delar av begreppet och då en förklarande/konstaterande framställningstyp är den mest frekventa främjas inte lärande för hållbar utveckling. Begreppet utgör inte heller något genomgående perspektiv i de studerade titlarna utan återfinns till största del i ett par separata avsnitt, vilket går emot vad forskningen förespråkar. Någon väsentlig läromedelsutveckling på området kan ej noteras. En konsekvens av dessa resultat skulle kunna bli att lärare som känner sig osäkra kring undervisning om hållbar utveckling inte heller finner särskilt mycket stöd i någon av de läroböcker som studerats.

Med utgångspunkt i FN:s årtionde för utbildning i hållbar utveckling 2005-2014 har begreppet hållbar utveckling vävts in i gymnasieskolans styrdokument. Uppsatsen undersöker vad som händer med begreppet hållbar utveckling när det översätts från läro- och ämnesplaner till läroböcker för gymnasieskola. Fyra olika ämnen ingår i studien: företagsekonomi, geografi, naturkunskap och samhällskunskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ innehållsanalys gjord på fyra olika läroböcker, en i varje ämne. Analysen syftar till att visa huruvida begreppet används samt att mäta hur begreppet används i böckerna, med hjälp av en skala som avspeglar om hållbar utveckling gestaltas utifrån sin ”svaga” eller ”starka” variant. Resultatet tyder på att begreppet tillämpas i läroböckerna på ett ojämnt sätt. Böckerna i geografi och samhällskunskap ägnar lite plats åt begreppet och det nämns inte ens en gång. Böckerna i företagsekonomi och naturkunskap ägnar mer plats åt begreppet, nämner det och anknyter det dessutom bättre till respektive ämne. Beträffande gestaltningen är den starka varianten av hållbar utveckling något vanligare och till och med dominant i böckerna i geografi och naturkunskap. Dessa ämnesskillnader kan förklaras med olika faktorer: påverkan av ämnenas egna traditioner, begreppets grundläggande tvetydighet samt läro- och ämnesplanernas benägenhet att bli spänningsfält för olika kunskapssyner. Det är dock svårare att förklara varför två böcker (geografi och naturkunskap) använder en starkare variant av begreppet men inte de andra två böckerna (företagsekonomi och samhällskunskap).

This study aims mainly to investigate what kind of role the public library plays in the regional and local development. The aim is also to investigate how the public library can strengthen the role as a factor of regional and local development. To explore the subject, the study is focused on the Swedish region of Västra Götaland. Three officials along with two policy documents, are included in the study as representatives of the region. Four public library managers are also interviewed but as representatives of the local perspective. To investigate the role of the public library in the regional and local development in more than one dimension, the theoretical framework consists of three different theories, which are used to answer the three research questions of the study. A qualitative analysis is performed to examine the relationships between the rhetorical statements and the theories. The study reveals that the major motives of the public library to work with regional and local development, are following the labels of the theory, the motive of enlightment and the motive of social issues. The study also shows that several functions of the public library, such as being a center of knowledge, a center of culture and a center of social issues, are particularly linked to the regional and local development. It is also clear that the public libraries of Västra Götaland, have the potentials to develop into more powerful factors in the regional and local development. / Program: Bibliotekarie

Den här studiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har sin bakgrund i internat-ionella och nationella dokument där undervisning för hållbar utveckling framhålls som ett verk-tyg för att uppnå en hållbar utveckling och något som ska genomsyra all undervisning. I studien intervjuades två samhällskunskapslärare om hur de upplever sina förutsättningar för att imple-mentera och arbeta med undervisning för hållbar utveckling. I studien analyserades också två digitala läromedel för att ta reda på hur hållbar utveckling framställs i läromedlen och vidare hur detta påverkar lärarnas förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling. Materialet analyserades utifrån implementeringsteori med fokus på läraren som frontbyråkrat och de ide-altypiska frågorna förstå, vilja och kunna. Resultatet visade att lärarna generellt upplever sina förutsättningar som goda men att det finns faktorer som påverkar och försvårar lärarnas förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. Framförallt försvåras implementeringen av att lärare inte tillgodoses med mer resurser. Brist på tid gällande både planering, undervisning samt tid för fördjupning och arbete med andra kollegor men även förståelsen för begreppet hållbar utveckling påverkar lä-rares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. I slutsatsen slås det fast att skolan på området undervisning för hållbar utveckling blir ojämlik när läraren har stor betydelse för om elever får undervisning för hållbar utveckling eller inte.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ”det långsiktiga finansieringsproblemet”. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet. I regel borde resurserna utvecklas i samma takt som demografins utveckling, men detta finns det inget empiriskt stöd för. Istället har utvecklingen påvisat att kostnaderna har ökat i förhållande till demografin. Detta beror bland annat på att det materiella välståndet ökar efterfrågan ytterligare. Trots detta har demografin hamnat i fokus i debatten om det långsiktiga finansieringsproblemet.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att analysera den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsproblem genom att undersöka sambandet mellan kostnader, prestationer och demografiska behov samt diskutera om det finns andra faktorer som påverkar.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsens metod är tudelad, där ena delen består av en materialinhämtning och den andra delen består av statistisk bearbetning av datamaterial.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Välfärdstjänsternas kostnadsökningar kan endast till viss del förklaras med demografiska behov och prestationer som förklaringsvariabler. Modellerna måste därför kompletteras av ytterligare faktorer. De demografiska behoven kan därmed anses som den lägsta nivå vad gäller krav på kostnaderna. Utöver denna nivå tillkommer andra faktorer som ökar kostnaderna ytterligare. Andra faktorer som påverkar kostnaderna är teknologisk utveckling, internationalisering, politiska ambitioner, samhällsförändringar och omvärldsmedvetenhet. Faktorerna ökar välfärdstjänsternas kostnader genom att de ökar efterfrågan på tjänsterna, vilket kräver ökade resurser, som i sin tur ökar kostnaderna. De framtida prognoserna påvisar att trenden för de demografiska behoven fortsätter och kostnaderna kommer att öka ännu mer. Detta gör att Sverige ställs inför ett antal framtida utmaningar.</p>

Bakgrund: Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ”det långsiktiga finansieringsproblemet”. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet. I regel borde resurserna utvecklas i samma takt som demografins utveckling, men detta finns det inget empiriskt stöd för. Istället har utvecklingen påvisat att kostnaderna har ökat i förhållande till demografin. Detta beror bland annat på att det materiella välståndet ökar efterfrågan ytterligare. Trots detta har demografin hamnat i fokus i debatten om det långsiktiga finansieringsproblemet. Syfte: Syftet är att analysera den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsproblem genom att undersöka sambandet mellan kostnader, prestationer och demografiska behov samt diskutera om det finns andra faktorer som påverkar. Metod: Uppsatsens metod är tudelad, där ena delen består av en materialinhämtning och den andra delen består av statistisk bearbetning av datamaterial. Slutsats: Välfärdstjänsternas kostnadsökningar kan endast till viss del förklaras med demografiska behov och prestationer som förklaringsvariabler. Modellerna måste därför kompletteras av ytterligare faktorer. De demografiska behoven kan därmed anses som den lägsta nivå vad gäller krav på kostnaderna. Utöver denna nivå tillkommer andra faktorer som ökar kostnaderna ytterligare. Andra faktorer som påverkar kostnaderna är teknologisk utveckling, internationalisering, politiska ambitioner, samhällsförändringar och omvärldsmedvetenhet. Faktorerna ökar välfärdstjänsternas kostnader genom att de ökar efterfrågan på tjänsterna, vilket kräver ökade resurser, som i sin tur ökar kostnaderna. De framtida prognoserna påvisar att trenden för de demografiska behoven fortsätter och kostnaderna kommer att öka ännu mer. Detta gör att Sverige ställs inför ett antal framtida utmaningar.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område. Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner.