Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur undervisning för hållbar utveckling framställs inom forskning. Då mänskligheten står inför stora utmaningar i form av miljöförändringar och dess konsekvenser så behöver människor bli medvetna om hur de kan vara med och påverka. De behöver få verktyg som hjälper dem att fatta beslut som bidrar till minskad miljöpåverkan och minskade konsekvenser för samhället. En väg till att förmedla kunskap om hur man kan leva hållbart är genom skolans utbildning.  Med hjälp av denna litteraturstudie vill vi få svar på hur man enligt forskning kan undervisa för hållbar utveckling och vad som anses vara syftet med undervisningen. Litteraturen som denna studie grundar sig på består av tio stycken vetenskapliga tidskriftsartiklar, varav majoriteten utgår från en svensk kontext.  En litteraturstudie om undervisningens syfte och innehåll i grundskolan. Resultatet utifrån det analyserade materialet visar att det finns tre selektiva miljöundervisningstraditioner (faktabaserat, normerade, pluralistisk) som är återkommande, inom dessa har man olika syn på syftet med undervisning för hållbar utveckling. En aspekt som framkommer från flera forskare i vår studie är att en kombination av dessa traditioner ses som en bra strategi genom exempelvis ett ämnesöverskridande arbetssätt. Vi väljer att benämna detta som en holistisk syn på undervisningstraditionerna.

Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att det finns en syn på estetik i det undersökta arbetslaget som har att göra med det vackra och som upplevelser genom sinnena samt som sinnlig kunskap. Det finns en syn på estetik som något man gör, då man stödjer barnen i deras skapande. Men även som ett förhållningssätt där man har intresse för formen och innehållet, som delar av samma sak. Att uppleva sin omvärld eller objekt utifrån intresse med alla sinnen på ett positivt sätt och där skälet skulle vara inget annat än att uppleva. Vidare finns en syn på estetik i verksamheten som innebär att man skapar en personlig utveckling hos barnet. Arbetslaget är i, varierande grad, aktiva i den proximala utvecklingszonen, och stödjer eller handleder barnen i deras utveckling.

AbstractExamensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan å ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och å andra sidan hållbar utveckling i miljöfrågor. Jag har valt att använda mig av två Montessoriförskolor men den ena förskolan har även en hållbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen är att intervjua personal på förskolorna för att få en uppfattning om det finns några likheter och skillnader på hur förskolorna arbetar med miljöfrågor. Mina frågor är; Hur behandlas "miljötänkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför väljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur präglar miljöprofilen arbetet på förskolan? Hur skiljer sig miljötänkandet på Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga är föräldrarna i olika stadier för hållbar utveckling?Jag har även använt mig av en enkät som föräldrarna på Montessoriförskolan med ”Hållbar utveckling” utmärkelse har besvarat. Jag vill med enkäten få en uppfattning om föräldrarnas medvetenhet om förskolans arbete och föräldrarnas medvetenhet om hållbar utveckling. Jag tycker att det är spännande att de tankar och idéer som ligger bakom hållbar utveckling, stämmer så väl överrens med vad Maria Montessori sa i början av 1900- talet. I mitt resultat kom jag fram till att det finns många åtskilliga likheter mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Min analys/slutsats blev att i mina intervjuer kommer det inte fram några direkta skillnader mellan Montessoris tankar om miljö och hållbar utveckling. Detta kan bero på att pedagogerna på Montessoriförskolan utan ”Hållbar utveckling” profilering var väldigt kunniga om hållbar utveckling och hade ett stort eget intresse i hållbar utveckling. Nyckelord; Miljö, Montessori, Hållbar utveckling,

Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande.Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina didaktiska frågeställningar

sustainable development, environment

Uppsatsen fokuserar på hur begreppet hållbar utveckling behandlas i läroböcker i Samhällskunskap A. Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid. Som metod har jag valt att göra en läromedelsanalys där jag utifrån en egen operationalisering av begreppet hållbar utveckling undersöker hur lärobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hållbar utveckling inte har någon central roll i läroböckerna och att väldigt lite har förändrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hävda att det finns en diskrepans mellan läroböckerna och kursmålen, i synnerhet när det gäller dagens kursmål och de senaste läroböckerna.

Denna uppsats försöker ge en bild av hur djur, levande eller rekvisita, används i fyra förskolor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur "djur" kommer in i deras verksamhet och på vilka sätt de kan påverka barns utveckling. Frågeställningarna var hur kan djur integreras i förskolornas dagliga verksamhet? Hur anser pedagogerna att djur och materialkan ha en påverkan av barns utveckling? Vilka hinder och möjligheter ser pedagogerna med levande djur i förskolan? De teorier som används i huvudsak är biophiliahypotesen, sociokulturell teori, Sterns teori om självutveckling och anknytningsteori. Semi-strukturerade intervjuer med pedagoger har lagt grunden för det empiriska materialet. Resultaten har visat att djur är en stor del av verksamheten och att de påverkar barnen på många sätt. Slutsatsen visade att djur integreras i förskolan genom pedagogiken, levande djur, rekvisita eller sagor, men främst material. Pedagogerna tror att djur gör mycket för barns språk/kommunikativa, sociala, empatiska och moraliska utveckling, och att de har en känslomässig påverkan och att barn har ett naturligt intresse. Lärarna ser positivt till levande djur i förskolan, men anser att hinder kan vara allergi, resurser och ansvar. Men de ser möjligheter i form av digitalt lärande, 4H-gård samarbete och zoo förskolor.

Undersökningen visar att rektors och pedagogers kunskap har betydelse för att föräldrarnas önskemål om stöd respekteras. Enskild språkträning är ett önskemål som föräldrarna har men som endast en av fem barn har fått. / Children with Downs syndrome and their parents´view of learning and development.

No description available.

AbstractSynen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga årBjörn AnderssonAndersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i grundskolan jämfört med förskoleklassen. Min huvudfrågeställning är: Varför utnyttjas inte leken i större utsträckning i grundskolan? För att besvara min huvudfråga använder jag mig av dessa underfrågor: Vilka likheter och skillnader finns det i pedagogers syn på lekens betydelse för barns kognitiva utveckling i förskoleklass och i grundskolans tidiga år? (Detta gäller vad barn lär sig genom lek och vilka för- och nackdelar det finns med att använda sig av lek.) Hur används lek för att främja barns språkutveckling i förskoleklass och i grundskolans tidiga år? För att få svar på mina frågeställningar har jag analyserat intervjuerna utifrån relevant litteratur. Det viktigaste resultatet jag kommit fram till är att den målrelaterade skolan sätter press på lärarna och då ges inte leken samma utrymme som den får i t.ex. förskoleklass. Även om olika pedagogers definition av lek varierar, kan man, om man utgår från minsta gemensamma nämnare, säga att samtliga intervjupersoner har en positiv inställning till lek och att den bör få större utrymme i undervisningen. Studien är genomförd på två olika skolor i Skåne.Nyckelord: lek, språk, utveckling, arbetssätt