Problemformulering: Hur styr fastighetsbolagen sina verksamheter ur ett hållbarhetsperspektiv och varför är det viktigt?   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur fastighetsbolagen styr sina verksamheter med ett hållbarhetsfokus. Genom en ökad förståelse vill vi utforma en modell som förklarar styrningen ur alla tre dimensionerna kopplat till företagets verksamhet.     Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. En kvalitativ studie har genomförts där sex respondenter från två olika grupper, allmännyttiga- och privata fastighetsbolag, intervjuats. Utformandet av den teoretiska referensramen har genomförts med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och internetkällor.    Slutsats: Resultaten visar att samtliga fastighetsbolag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån tre dimensioner med den ekonomiska aspekten som utgångspunkt. Genom ett strukturerat och tydligt förhållningssätt styr bolagen sin verksamhet med hjälp av uppsatta mål och policys. Studien visar också att när verksamheten styr sitt hållbarhetsarbete utifrån dessa förhållningssätt gynnar det fastighetsbolagens intressenter.

No description available.

Bakgrund: Tidigare internationella studier visade att nyexaminerade arbetsterapeuter upplevde en chock vid arbetsstart. De upplevde en praktisk kunskapslucka mellan vad som undervisas på universitet och färdigheter som krävs på en arbetsplats. Stöd och utbyte av erfarenheter från mer erfarna kollegor har visat sig vara av betydelse för nyexaminerade arbetsterapeuter. Syfte: Studiens syfte är att beskriva nyexaminerade arbetsterapeuters upplevelser och erfarenheter av yrkesrollen. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats med intervjuer för att inhämta deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog tio nyexaminerade arbetsterapeuter. Kvalitativ innehållsanalys utfördes där meningsbärande enheter plockades ut, kondenserades och kodades för att slutligen kategoriseras. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, dessa var Den nya yrkesrollen - utmaning, Betydelsen av kollegialt stöd som nyexaminerad, Utbildningens innehåll i relation till verkligheten och Andras förväntningar och syn på arbetsterapeuten. Slutsats: Deltagarna upplevde utmaningar i yrkesrollen och att de besitter kompetens som inte nyttjas. Det kollegiala stödet var mycket betydelsefullt för de nyexaminerade arbetsterapeuterna. Det behövs mer forskning kring betydelsen av introduktion på arbetsplatsen, olika verksamheters påverkan på upplevelser och erfarenheter i yrkesrollen samt vilket kollegialt stöd som behövs vid en nyanställning.

Den här studien är gjord i syfte att skapa förståelse för de sätt som förskollärare tolkar och reflekterar didaktiskt kring begreppet hållbar utveckling i förskolans verksamhet. Det som har undersökts är vilka innebörder som förskollärare lägger i begreppet och hur förskollärare planerar aktiviteter som de anser relaterar till hållbar utveckling. Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod och intervju har valts som metod för insamling av empiri. Fem förskollärare från två olika förskolor i Sverige har intervjuats vid ett tillfälle och resultatet visar att förskollärarna upplever att hållbar utveckling är ett viktigt begrepp att arbeta med i förskolan. Utifrån förskollärarnas definitioner av begreppet kunde två teman urskiljas, den ekologiska dimensionens dominans och de sociala och ekonomiska dimensionernas åsidosättande. Den ekologiska dimensionen var den dimension som visade sig mest i förskollärares definitioner det som det arbetades mest med. Utifrån förskollärarnas svar var källsortering, skräpplockning och naturmöten det som förekom mest i arbetet med begreppet i verksamheten. Planeringen inför aktiviteterna kunde ske på olika sätt, dels utifrån ett kollektivt, proaktivt planerande och dels utifrån ett individuellt, reaktivt planerande. Några av förskollärarna menar att mycket av arbetet med hållbar utveckling sker spontant och grundar sig i vad barnen visar intresse för medan andra menar att arbetet i förskolan som rör hållbar utveckling planeras vid både avdelningsträffar och andra planeringstillfällen i arbetslaget och att man då utgår från en mängd didaktiska val. För att välja innehåll uppger många av förskollärarna att man förhåller sig till styrdokument och vad som är aktuellt.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera forskning om undervisning om och för hållbar utveckling i skolan med inriktning årskurs F-3. För att uppnå syftet ställs följande fyra frågor; Vad väljer lärare att undervisa om inom hållbar utveckling? Hur undervisar lärare om hållbar utveckling? Varför använder sig lärare av den valda undervisningsmetoden och undervisningsinnehållet? Vilka utmaningar upplever lärare finns vid undervisning om hållbar utveckling? Metoden som använts för att hitta relevant forskning är manuella sökningar och databassökningar. Begreppet hållbar utveckling innefattar tre dimensioner; miljö, social och ekonomisk hållbarhet. Forskningen som analyserats visar på att miljödimensionen får störst utrymme i undervisningen. De sociala och ekonomiska dimensionerna är mer framträdande i undervisningen i grundskolans senare år. Den analyserade forskningen visar även att lärarna upplever utmaningar i form av exempelvis läroplanens utformning, ämnets komplexitet och elevernas ålder. Utifrån den komplexitet som både vi lärarstudenter och redan yrkesverksamma lärare upplever finns kring begreppet hållbar utveckling ser vi att det finns ett behov av fortsatt forskning inom området.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur förskollärare anser att barns lek och lärande påverkar varandra i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på mediering, kulturella redskap, mer kompetenta personer samt den närmaste utvecklingszonen. Frågor som arbetet ämnar besvara är hur sker barns lärande i lek enligt förskollärare? Samt om och i så fall vilka indikationer kan förskollärare identifiera som tyder på att barns lärande stimulerar lek? Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare har intervjuats och en fenomenografisk analysmodell i sju steg användes för att undersöka likheter och skillnader i informanternas svar.  Omständigheter som gör det möjligt för lärande att stimulera lek är att goda förutsättningar för lek skapas vilket ökar antalet tillfällen för lärande i lek att uppstå som i sin tur kan stimulera lek.

Syftet med den här studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare använder sig av leken som undervisningsmetod. Leken ska prägla förskolans verksamhet där förskollärare även har det yttersta pedagogiska ansvaret för att bedriva undervisning. Läroplanen skriver fram lek som grunden för barns utveckling och lärande. I den reviderade läroplanen (2018) stärks både lekens och undervisningens betydelse i förskolan ytterligare. Studiens teoretiska utgångspunkt är baserat på ett sociokulturellt perspektiv där förskolan ses som en social kontext och lek används som ett redskap för att stimulera barns lärande. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Genom en tematisk analys av det empiriska materialet visar resultatet att förskollärarna ser leken som en väsentlig del för skapandet av undervisningssituationer. Det Eftersom det lekfulla lärandet är det som fångar barns intressen, engagemang och nyfikenhet både i spontana och planerade undervisningssituationer. Däremot framkommer det en osäkerhet kring hur undervisningen ska tillämpas i förskolans verksamhet med lek som ett centralt innehåll. Det kan bero på att det finns en skolifierad syn på undervisning i förskolan som inte inkluderar lek vilket försvårar möjligheten att främja lärandeprocessen hos barn som har ett lekande förhållningssätt. Resultatet synliggör även betydelsen av förskollärares positionering i leken och dess främjande för barns utveckling och lärande i relation till förskolans läroplan. Studiens bidrag till förskolläraryrket är att synliggöra lekens potential för att bedriva undervisning i förskolans verksamhet. Den bidrar även till att få en större förståelse för relationen mellan lek och undervisningens främjande av barns lärande och utveckling.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvådimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger säger om bildskapandet på förskolan. Med utgångpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi få förståelse för vad skapande innebär i förskolan. Med hjälp av intervjuer med både pedagoger och barn visar vi hur två förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrån tre olika områden; bildskapande, material och utveckling. Det visar att pedagogerna pratar om bildskapande som en utvecklande och intressant aktivitet i förskolan. De talar om att nästan alla barn är intresserade av bildskapande och att tankar kring det kompetenta barnet är en stor del av hur pedagogerna tänker kring bildskapandet. Däremot visar barnintervjuerna att barn ofta bildskapar på sina egna villkor och när de själva inte styr aktiviteten så har de förståelse för att pedagogerna vill att de lär sig någonting nytt. Den stora skillnaden som vi har upptäckt mellan Vygotskijs skapande teorier och Reggio Emilia filosofi är att enligt Vygotskij utvecklas barn inom bildskapande enligt utvecklingsstadier som är bundna till en viss ålder. Medan inom Reggio Emilia förskolorna har man funnit att om pedagogerna arbetar målmedvetet och på djupet med barnens bilder utifrån deras intressen så genomgår barnen Vygotskijs utvecklingsstadier, men de är inte bundna till en viss ålder så som han beskriver utan de utvecklas tidigare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärare inom fritidshem ser på lekens innebörd i fritidshem och hur de arbetar med leken i sin verksamhet. Resultat inom tidigare empiriska studier har klarlagts för att fördjupa läsaren inom ämnet. Undersökningen har följt en kvalitativ linje då den innehåller fyra stycken intervjuer med utbildade lärare i fritidshem. Materialet från undersökningen har analyserats och jämförts med tidigare studier, teoretiska resonemang och slutsatser. Respondenternas svar har sammanfattats och ställts mot varandra. Resultatet av undersökningen går i enlighet med vad som konstaterats i tidigare studier och påvisar att leken har en stor innebörd i fritidshem. Både respondenternas svar och tidigare forskning har visat att man kan arbeta med leken på en mängd olika sätt för att främja elevernas utveckling och möjliggöra lärande. Lärarnas uppfattning stämmer överens med tidigare forskning och resultat i tidigare undersökningar där samtliga talar om hur väsentlig leken är för att utveckla viktiga förmågor hos barn. Flera av respondenterna i undersökningen har talat om möjligheten att utveckla sociala kompetenser och främja sociala relationer genom lek i fritidshem. Tidigare forskning har synliggjort att leken kan utveckla bland annat kognitiva, sociala och emotionella förmågor hos barn.

Hållbar utveckling har fått en betydande roll i den undervisning som bedrivs i desvenska skolorna idag men arbetas med på olika sätt i olika ämnen. Syftet meddenna studie är att få mer kunskap om lärares beskrivningar av arbetet medhållbar utveckling som del av teknikundervisningen. Studien har enutgångspunkt i det kvalitativa med stöd i en kvalitativ innehållsanalys för attsynliggöra lärares varierade beskrivningar om hållbar utveckling som del avteknikundervisningen. En kvalitativ ansats används för att få möjlighet att samlain rikare data samt används en kvalitativ innehållsanalysmetod för att synliggörakategorier utifrån likheter och skillnader i lärarnas beskrivningar iintervjustudien.I intervjustudiens resultatdel visas lärares olika beskrivningar kring sinaegna inställningar till lärande för/om och i hållbar utveckling. De intervjuadelärarna berättar även om sin förståelse relaterat till hållbar utveckling sombegrepp och hållbar utvecklings relevans i teknikämnet. Även lärares reflektioneröver hur teknikämnet har förändrats med tiden och hållbar utvecklings relevanstill ämnet och dess olika moment presenteras. Lärare berättar hur de uppleverinnehåll och formande av undervisningen på olika sätt. Även lärares tankesätt omelever och lärande som går in på elevers inställning, influenser och hur det går attarbeta med hållbar utveckling.