Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka hur handledare upplever att de påverkas av att vara handledare. Detta görs genom att besvara tre frågeställningar; Vilka förutsättningar och hinder upplever handledarna när de skapar en läromiljö för praktikanterna? Hur ser handledaren på formandet av sitt eget lärande under praktiken? Hur ser medarbetaren att erfarenheter av att vara handledare påverkar och utvecklar yrkesrollen? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med personer som är handledare inom vården. Den kvalitativa undersökningen har gjort att vi kunnat få en djupare förståelse av handledarnas tankar, reflektioner och erfarenheter kring själva handledningsprocessen. Analysen bygger på en fenomenologisk metodansats där teorin det sociokulturella perspektivet används med Roger Säljö som förespråkare. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning om handledning såsom handledarens effekter av att var handledare och de möjligheter och hinder som tas upp gällande handledningsprocessen.   Den empiri vi fick ur intervjuerna kategoriserades utefter två teman; handledningsprocessen och det egna lärandet. Under handledningsprocessen framtogs fysiska aspekter, stress och tidspress, problem med ledning och svårigheter med studenten som underkategorier. Dessa visar alla ha en stor inverkan på handledningsprocessen när handledaren och studenten möts. Temat det egna lärandet identifierades med följande kategorier; förkunskaper och utbildning, pedagogiska utvecklingen och yrkesroll. Empirin belyser problematiken kring resursfrågan i handledningsprocessen men samtidigt visar den på hur handledarens personliga utveckling och professionella utveckling också påverkas av att vara handledare. De framträdande dragen vi har hittat i våra intervjuer är att handledarna känner en pedagogisk utveckling av att bedriva handledningen men även lätt kan känna stress pga. snäva tidsutrymmen med att ha en praktikant.

Syftet med denna studie är att undersöka psykosocial arbetsmiljö inom vikariepoolen. Min avsikt var att undersöka hur anställda inom handikappomsorg upplever sin psykosociala arbetsmiljö . För att få en bättre förståelse betraktas problem från medarbetarnas perspektiv. I studien deltog 65 anställda inom vikariepoolen. Den empiriska undersökningen bygger på kvantitativ enkät undersökning som genomfördes på en vikariepool  i en av största kommuner i Stockholms län. Studierna utgår från den teoretiska bakgrunden samt tidigare forskning. Den teoretiska referensramen består av Maslows behovsteori, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation. Den tidigare forskningen behandlar vikariepoolens psykosociala arbetsmiljö bland förskolelärare och arbetsförhållanden bland personalen anställd genom uthyrningsföretag. I fortsättningen i mina studier stödjer jag mig med tidigare forskning som handlar om diskriminering och segmentering av vissa grupper på arbetsmarknaden.   Resultatet visar att majoriteten av vikariepoolenspersonal mår bra och trivs på arbetsplatsen. I analysen framkom att upplevelser av  psykosocial arbetsmiljö är varierade i samband med bakgrundsfaktorer sådana som till exempel anställnings form eller utbildning. Anställningsformen spelar en ledande roll när det gäller möjligheten till utveckling och påverkar i stort sätt känslor av trygghet och självförverkligande . Personer med en annan anställnings form än fastanställda känner mindre samhörighet med andra personalen  på arbetsplatsen. Orsaken till detta är att de ständigt är tvungna till miljöombyte. Det är en faktor som påverkar personalens engagemang och motivation till att utföra sina arbetsuppgifter och ibland kan  ha konsekvenser för arbetens kvalitet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor. / <p>SO</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap och insikt om hur förskollärare uppfattar begreppet bedömning och dess innebörd i förskolan. Studien utgår från fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare och dess teoretiska utgångspunkt är fenomenologin. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar att bedömning av barn är något som sker i förskolan trots medvetenheten om att det går emot läroplanens intention. Vidare framgår att bedömning kan ge både positiva och negativa konsekvenser för såväl barn som verksamhet men beror på den enskilde förskollärarens förståelse och fokus vid en bedömning. Resultatet visar att bedömning i förskolan är nödvändigt då den kan främja barns lärande och utveckling. Dock framgår det att förskolans läroplan behöver en reglering där det tydliggörs gällande bedömning, om vad som ska bedömas eller inte, eftersom det uppenbart finns olika synsätt och förståelser. I resultatet är en osäkerhet synlig hos förskollärarna där det till stor del handlar om att bedömning har en negativ klang och anses motsägelsefull gentemot läroplanen, vilket skapar osäkerhet och att begreppet därför undviks.

Syftet med studien är att undersöka lekens utsträckning i undervisningen från förskoleklass till åk 1–2. Studien är kvalitativ. Metoden som används är intervjuer med sex lärare, detta för att undersöka en enskild grupp lärares subjektiva tankar och åsikter. För att undersöka studiens syfte har tre frågeställningar formulerats. Den första frågeställningen i vilken utsträckning leken används som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Resultatet presenteras i två grafer, där det sammanlagda resultatet visar en kraftig minskning av lekens utsträckning i undervisningen efter förskoleklass. Den andra frågeställningen som har formulerats är när leken används i undervisningen, detta för att undersöka lekens generella användningsområde för den enskilda läraren. Studien visar att det främst är rolleken som dominerar i ämnena bl.a. i svenska och engelska. Inom matematiken används främst spel som färdighetsträning. Den tredje frågeställningen som formulerats är vilket syfte lärarna har med att använda sig av lek i undervisningen.  Studiens resultat visar att lärarnas syfte med lek är att utmana och avdramatisera elevernas kunskapskrav samt att ge eleverna en varierad undervisning.   Studien redovisar utifrån litteraturstudier lekens betydelse och hur leken sammanfaller med lärande och utveckling, vilket koppas till min empiriska undersökning. I studien har lekens betydelse presenterats ur en kognitiv psykologisk teori samt ur ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt från Jean Piaget och Lev Vygotskij. Studien har även belyst lekens omfattning i förskolans- och grundskolans läroplan. Jämförelserna mellan förskolan och grundskolans läroplan visar att leken tar betydligt mindre plats efter det att eleverna lämnar förskoleklass.

Denna studie syftar till att belysa hur hållbar utveckling och återanvändning behandlas i olika undervisningssammanhang utifrån de tre undervisningstraditionerna; faktabaserade, normerande och pluralistiska. Studien synliggör även barns delaktighet i det hållbara arbetet. Förskolans läroplan är tolkningsbar och eftersom hållbar utveckling inte nämns explicit i dokumentet kan uppfattningen, över vad hållbar utveckling är, variera. Bakgrunden till studien är att vi vill undersöka hur hållbar utveckling och återanvändning praktiseras, i de två förskolorna vi undersökt, som mål för undervisningen. Studiens material samlades in av oss studenter, genom anteckningar samt aktivt deltagande i undervisningen. Resultatet visar att den normerande och den pluralistiska undervisningstraditionen dominerade i projekten medan den faktabaserade undervisningstraditionen fick minst utrymme.

Syftet med studien är att få förståelse för vilka aspekter medarbetare och ledare uppfattar utgör en attraktiv arbetsplats i bemanningsbranschen. Uppsatsen består av relevant litteratur, tidigare forskning samt empiriskt insamlat material inom området. Metoden för studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med ledare och fyra med medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet lyfter fram vilka aspekter som ledare och medarbetare anser bidrar till en attraktiv arbetsplats. De aspekter som framhålls i resultatet är stimulans och utvecklingsmöjligheter, inflytande och delaktighet, frihet och förmåner, tydliga mål och feedback, stolthet i arbetet, kollegor och arbetstrivsel samt organisatorisk självbild. Slutsatsen är att dessa aspekter bidrar till en god organisationskultur vilket leder till en attraktiv arbetsplats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolekvaliteten påverkar pedagogernas relationsskapande till barn samt barnens lärande- och utvecklingsprocess. Syftet är även att undersöka vilka strategier och förhållningssätt pedagogerna använder sig av för att underlätta arbetet med stora barngrupper. Studien är en kvalitativ sådan och har utförts på förskolan Havet på Södermalm, där en avdelning på 45 barn och 7 pedagoger observerats. I undersökningen intervjuades två pedagoger, spontana samtal med en mindre grupp barn skedde och de två pedagogerna fyllde i en enkät en gång per dag under två veckors tid.  Vårt intresse för detta undersökningsområde har sin grund i att förskolan idag präglas av stora barngrupper och det riktas mycket kritik på att stora barngrupper påverkar barns lärande och utveckling på många sätt. Vi har utgått ifrån Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori och tagit avstamp från Lev S. Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar på att barnen får ta ansvaret för kontakten med pedagogerna när de befinner sig på förskolegården. Vidare visar studien att sammansättning av barngrupp och barns vistelseyta påverkar barns lärande och utveckling i förhållande till positioner, det vill säga vart barnet befinner sig i förhållande till pedagoger. Studiens resultat visar även att samspelslekar används som en strategi för relationsbyggande och lärande samt ger en bättre uppsikt över barnen. Resultatet visade även att pedagogerna formar barnen till självständiga och hjälpsamma individer, vilket används som en strategi för att underlätta arbetet med stora barngrupper.

Syfte   Undersöka om skolbarns motoriska kompetens påverkas av mängden schemalagd fysisk aktivitet.  Frågeställningar I hur stor utsträckning får skolbarn med fysisk aktivitet schemalagd fem gånger i veckan bättre motorik än de som har schemalagd fysisk aktivitet två gånger i veckan? Metod Vi har använt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i årskurserna 3-5. Testet består av sexton olika stationer där utförandet av respektive rörelse bedöms på en fyrgradig skala. Testet har genomförts två gånger för att fastställa interreliabiliteten. Det är författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna. Motoriktestet har i studien kompletterats av styrketest, enkäter, vägning och mätning. De styrketest som genomförts är upphopp som skall mäta styrkan i underkroppen och arm-hang som skall mäta styrkan i överkroppen. Utöver styrketest har vi även använt oss av enkäter för att få en uppfattning om elevernas aktivitetsgrad utanför skolan och under lektioner i idrott och hälsa. Vägning och mätning har genomförts för att fastställa elevernas BMI. Resultaten ifrån respektive elev och grupp har sedan sammanställts och beräknats i statistik bearbetningsprogrammet SPSS.     Resultat Elever med schemalagd fysisk aktivitet fem gånger i veckan har bättre motoriska färdigheter än de elever som har det två gånger i veckan. Elevernas aktivitetsgrad utanför skolan påverkar resultatet av motoriktestet. Likaså påverkar elevernas styrka resultatet. När dessa data vägs in i resultatet så finns det ändå stora skillnader i de motoriska färdigheterna mellan de olika skolornas elever. Eleverna som har fysisk aktivitet fem gånger i veckan presterar bäst. Slutsats Elevernas motoriska kompetens påverkas positivt av antalet timmar schemalagd fysisk aktivitet.

Bakgrund: Bakgrunden till denna studie är att hållbar utveckling är ett område i förskolan som behöver stärkas, då vår framtid enligt Pramling Samuelsson (2017) bygger på att vi lär oss leva hållbart. Enligt läroplanen i förskolan (Skolverket, 2016) är det förskollärarens ansvar att stimulera barnen till att bli ansvarstagande individer. Det är därför viktigt att förskolan arbetar med att undervisa barnen i naturvetenskap (Ärlemalm-Hagsér, 2012).  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskolan kan utveckla en förståelse för naturvetenskapliga sammanhang, med fokus på energiförbrukning i relation till hållbar utveckling. Metod: För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av en kvalitativ studie där en lärstudie använts för att undervisa barn i förskolan om vattenkraft, elenergi och hållbar utveckling. Vid planeringen och genomförande av lärstudien har variationsteori använts. Samtliga fyra undervisningstillfällen pågick under ca 35 - 60 minuter och videofilmades i sin helhet. Samtalen i videoinspelningarna analyserades utifrån variationsteori (Vallberg Roth, 2017).  Resultat: Resultatet av studien visar att förskolebarn i fyra- och femårsåldern kan skapa en begynnande förståelse för komplexa naturvetenskapliga sammanhang. Detta genom förskollärare som vågar utmana och stimulera barnen till att vidareutveckla sina tankar och idéer inom ämnesområdet. Studien visar att förskolebarn har intresse av att undersöka och förstå hur vardagsfunktioner i närmiljön fungerar och hur våra handlingar kan påverka miljön. Studien visar därmed att det finns stora möjligheter för förskolan att lägga grunden för en utveckling mot ett hållbart samhälle.