No description available.

Syftet med uppsatsen är finna drivkrafterna bakom utvecklingen av sjöoperativa helikoptrar med ubåtsjaktförmåga under 1950-talet. Studien sker genom att granska utvecklingen ur två olika perspektiv. De bägge perspektiven kommer från boken Essence of Decision av Graham Allison och är i grunden två statsvetenskapliga modeller. Andra forskare har på liknande sätt använt dessa perspektiv med gott resultat i liknande studier. De bägge perspektiven här benämnts ”rationellt aktörsperspektiv” och ”internt maktkampsperspektiv”. Det finns av Allison frågeställningar rekommenderade för de respektive perspektiven, dessa frågeställningar har översatts och operationaliserats för det aktuella undersökningsområdet. Frågorna bildar därefter ett analytiskt nät, genom vilket empirin undersöks i syfte att bygga ett underlag till uppsatsens grundläggande frågeställning och på det sättet ge de eftersökta svaren. Resultatet av undersökningen är att det rationella aktörsperspektivet har en stark förklaringskraft och ensamt kan stå för förklaringen till drivkrafterna bakom utvecklingen. Beträffande det interna maktkampsperspektivet, så saknar det relevant förklaringskraft, då det inte utspelades någon maktkamp i den undersökta processen. Det finns däremot information om innovativa och pådrivande krafter att finna, men dessa krafter grundades på ett rationellt agerande. Därför finns visst fog för att låta de bägge perspektiven gemensamt förklara drivkrafterna, då detta kan ge en något tydligare bild av utvecklingsprocessen. Sammanfattningsvis finns det med detta som bakgrund skäl för att hävda att rationella och medvetna val syftande till att ge Sverige en förbättrad förmåga att hävda sjöterritoriet i såväl krig, neutralitet som fred, var de drivkrafter som låg bakom utvecklingen av sjöoperativ helikopter med ubåtsjaktförmåga.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan har till barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverka barns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och observationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan ofta innebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måste observera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga ”släppa kontrollen” och låta barnen påverka verksamheten mera.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lärmiljön kan främja barn i deras lärande. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar för att utveckla barns lärmiljö. Vi ville även ta reda på hur barnen uppfattar sin lärmiljö samt hur de önskar att deras lärmiljö ska se ut. Vi ville även undersöka hur lärare anser att barnen gynnas i sitt lärande av att arbeta i en välplanerad lärmiljö. För att ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lärares tankar kring ämnet. Det resultat vi funnit visar att både barn och lärare anser att den fysiska lärmiljön har stor betydelse för barnen då de spenderar mycket av sin tid i skolan. Resultatet visade även att trivsel främjar barnens lärande och utveckling. Barnens delaktighet i utvecklingen av lärmiljön såg olika ut beroende på lärarnas inställning till förändring samt skolans förutsättningar. Hinder som lärarna tog upp var främst platsbrist och deras egen kreativitet. Ett flexibelt klassrum med rum i rummet möjliggör en variation av arbetssätt som uppskattas av både barn och lärare.

It is being said that politicians are carriers of thoughts and ideas of what is identified as a problem and its solution. These thoughts and ideas can spread and influence the citizens who in turn act accordingly to these ideas. Politicians can by this function steer the society by spreading their thoughts and ideas. Therefore it is of interest to study political ideas to be able to outline what the future might bring since citizens act upon these ideas. This study’s aim is to examine what ideas politicians have regarding the future of Swedish agriculture which is said to be on the edge of a transition. For the last forty years, Swedish agriculture has been affected by an increasing import and urbanization which has led to a decrease in farms. The sector is also threatened by a number of problems such as climate change, increased global competition and a growing global population. It is therefore of interest to study the ideas politicians have about the Swedish future agriculture since these ideas are incorporated into society and acted upon. What ideas do the politicians have about the future of Swedish agriculture and what challenges and solutions do they recognize? By interviewing politicians I will, with the help of discourse analysis, unravel what thoughts and ideas they have. The analysis shows that the majority of the interviewed politicians have a negative future outlook for Swedish agriculture. They all recognize economic aspects to be the main problem such as an increased import and global competition. Also many of the politicians agree that the consumers have a lack of knowledge about food production which prevents them from understanding what it really costs. The study shows that the politicians have similar ideas of what the problem is but they have different ideas of how to manage these problems. The right wing politicians mainly argue for market based solutions. They want to consumers to decide and therefore supply them with information so that they can make the “right” decision when buying food. The left wing politicians argue for more governmental means of control such as governmental economic support and increased taxes for fossil fuels and pesticides. The socialist party, the green party and the left wing part think the market forces are too weak to handle issues such as food security by itself. Most of the politicians have solutions that can be connected with Warren Belascos technological solutions, which means technological fixes that can give humans the chance to continue with the same consumption. However, the leftwing party, the green party, advocates for more anthropological solutions, in other words changes in human consumption. To summarize the results, the politicians mainly have a negative outlook with a focus on economic challenges. However, the politicians also have different solutions which can shine a positive light on the future for Swedish agriculture highlighting quality, increasing demand for local produced products and improved demand for governmental purchasing. Many of the politicians also want to create a common agricultural strategy where to agree about food security issues. / Politiker anses kunna styra samhället genom sina tankar och idéer. Det vill säga att politikers idéer om vad som anses vara problem och lösningar kan spridas till medborgarna som agerar därefter. Studier utav politikers idéer är av stor vikt, framförallt gällande för att kunna studera ett förändringsförlopp. Det svenska jordbruket anses stå inför stora förändringar och enorma utmaningar såsom klimatförändringar och ökad import. Denna studies syfte är att undersöka vilka idéer politikerna har om det framtida svenska jordbruket då detta kan ge en inblick i åt vilket håll utvecklingen kommer gå. Studien visar att de intervjuade politikerna, som sitter i miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen, har en relativt dyster syn på framtidens svenska jordbruk. Många tror att importen kommer öka och att det storskaliga jordbruket kommer fortsätta växa. Dock är det en del politiker som menar att utvecklingen kommer att gå åt två riktningar, en mot billig mat som leder till storskaligt jordbruk och en utveckling mot att fler blir villiga att betala för mervärden vilket kommer leda till mer småskalig produktion. Studien visar att politikerna har liknande idéer om vad som är problem men olika idéer om vad som kan vara lösningen. Det överhängande problemet enligt politikerna är försämrad ekonomin och dålig lönsamheten såsom ökad import. Andra problemområden som nämns men av olika politiker är att konsumenterna har bristande kunskap om livsmedelsproduktion, att djurskyddslagarna inom EU inte efterlevs och att offentlig upphandling måste börja inkludera andra krav. Politikerna föreslår olika lösningar och aktörer som ska lösa detta och dessa kan kopplas samman med politikernas ideologiska grund. Sammanfattningsvis föreslår regeringspolitikerna att marknaden ska styra och vill inte att staten ska involveras och oppositionspolitikerna anser att staten bör ansvara för utvecklingen. Främst är det moderaten och folkpartisten som förespråkar marknadslösningar medan centerpartisten och kristdemokraten föreslår lite fler statliga lösningar såsom statligt stöd till bioenergi. Oppositionspolitikerna föreslår fler statliga lösningar, såsom offentlig upphandling och ekonomiskt stöd då konsumtionsmakten inte anses vara tillräckligt stark. Sverigedemokraten är ambivalent och förespråkar både statlig styrning såsom importförbud och marknadsstyrning såsom minskad skatt. Dessutom har politikerna skilda idéer om vilken typ av lösningar som ska användas. De flesta föreslår teknologiska lösningar, det vill säga stötta innovation och teknik som kan möjliggöra att vår konsumtion inte behöver ändras. Miljöpartisten och vänsterpartisten är de politiker som anser att människors konsumtion bör ändras då den är ohållbar. Även om politikerna föreslår olika lösningar har de även några liknande idéer om hur framtidens svenska jordbruk kan kunna utvecklas. Många nämner att Sverige har naturgivna förutsättningar som skapar mervärden. De flesta politiker tror även att efterfrågan på lokalproducerat och hälsosam mat kommer att öka vilket gynnar svensk produktion och att produktion av bioenergi bör öka. Flertalet av politikerna förespråkar en förbättrad offentlig upphandling och att djurskyddslagstiftningen inom EU bör harmoniseras. Majoriteten av politikerna kritiserar hur markanden inte helt kan lösa livsmedelssäkerheten eller miljönyttor. De flesta föreslår därför att en gemensam livsmedelsstrategi bör införas där politikerna kan komma överens om självförsörjningsgrad. Sammanfattningsvis har de intervjuade politikerna relativt dyster tro på framtidens svenska jordbruk då lönsamheten är för låg. Dock skymtar också mer positiva idéer såsom att politikerna tror att efterfrågan på lokal producerat kommer öka något som ska stöttas av staten, bland annat genom offentlig upphandling. Politikerna uttrycker en frustration över att inte konsumenterna vet något om livsmedelsproduktion och därmed inte kan uppskatta bondens arbete. Politikerna vill att maten ska få en ökad identitet och ge bonden en hjältestatus. Detta kan sprida en mer positiv bild av framtidens svenska jordbruk som kan innebära att fler vågar satsa på detta.

Syftet med uppsatsen är att beskriva projektets gång och redogöra de olika val som har gjort. I projektet har jag sammarbetat med Volvo personvagnari Göteborg där jag också har suttit och arbetat. Temat för hela projektet blev ”barn i bil” och sedan också förvaring. Utifrån detta temat tog jag sedan fram ett koncept och en produkt som ska passa i Volvos nya personbilar.  Här visas de metoder jag har andvänt mig av i min designprocess och vilka problem jag stötte på. Exempel på två metodes som jag har använt mig av är shadowing och benchmarking.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt. Eleverna var också medvetna om att de lär sig mycket genom musiken. De menar exempelvis att de lär sig engelska genom texter, de lär sig olika toner och de lär sig uttrycka olika känslor genom musik. Studiens resultat visar därmed att musiken har en variationsrik lärandepotential, vilket fritidshemmet kan använda sig av genom musikrelaterade aktiviteter. Genom att utgå från elevernas intresse ökar också förutsättningar för en högre måluppfyllelse gällande möjligheter till identitetsskapande genom att få testa olika roller inom populärmusiken och vidare kan det föras medvetandegörande samtal tillsammans med personalen som har koppling till normer och värden.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten. Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning. Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap. En tredje konstruktion av en mindre hållbarhetsintresserad konsument uttrycks av de två mest marknadsorienterade organisationerna, som istället vill sälja hållbarhet till ”vanliga” konsumenter med positiva budskap om lust och egennytta. Diskursanalysen synliggör att konstruktioner av konsumenten är kopplade till specifika kontexter. Officiell kommunikation som konstruerar en hållbar konsument nyanseras och ger ny medvetenhet om mindre kommunikativa konstruktioner av konsumenter med begränsad potential till ansvarstagande för hållbar utveckling.

Sammanfattning Titel: Självständigt arbete, en studie ur fastighetsmäklarens vardag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Oscar Hallbygård & Oscar Hammenstål Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj Syfte: Författarna till denna studie har valt att undersöka fastighetsmäklarens självständiga arbete och vilket stöd arbetstagaren får av arbetsgivaren. Förmånen att ha kontroll och kunna styra över sitt eget arbete, möjlighet till självständighet samt varierande arbetsuppgifter är viktiga parametrar för att trivas på arbetet. Uppsatsen syfte lyder: Syftet med detta examensarbete är att ur ett arbetstagarperspektiv analysera huruvida chefer i praktiken stödjer/uppmuntrar sina anställda att bli mer självgående på arbetsplatsen. Metod: Uppsatsen har tillämpat ett kvantitativt metodval med hjälp utav en enkätundersökning. Inhämtad rådata har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och redovisas i kapitel 3, 4, 5 & 6. Resultat & slutsats: Författarna till studien vill uppmärksamma följande slutsatser. Studien visar att fastighetsmäklarens personliga utveckling påverkas av arbetsgivarens autonoma stöd. Genom denna slutsats kan vi påstå att arbetsgivarens autonoma stöd kan påverka arbetstagarens upplevda autonomi och benägenheten till att ta egna beslut på arbetsplatsen Förslag till fortsatt forskning: Författarna till studien skulle vilja se en framtida studie i en bransch som är känd för att inte förespråka självständighet i yrkesrollen och se om arbetsgivaren bidrar med stöd för självständighet. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning att kunna bidra med kunskap kring arbetsgivarens stöd vid självständigt arbete i fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Självständig, SDT, Autonomi, Utveckling, Autonomt stöd, ERG