Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Den insamlade informationen har analyserats enligt den hermeneutiska spiralen. Resultatet visar att flertalet av nittonhundratalets pedagogiska modeller har sitt ursprung i en och samma modell och att modellen från 2006 återgår till samma grundtankar. Resultatet visar vidare att synen på bemötandet av konflikter har gått från att vara lärarcentrerad mot en mer elevcentrerad syn. Undersökningen ifrågasätter även lämpligheten av dagens lärarutbildning.

The purpose of this thesis is to investigate and analyse factors that may have an influence and can affect a brand’s development and change over time. By doing this we want to clarify which factors it is important for a company to understand and gain control over. To find the answer to our thesis we have carried out six semi-structured interviews which all were of qualitative character. The reason why we chose to work with the qualitative methodology was mainly that we wanted to achieve a deeper knowledge about our choice of subject. The empiric data that we have gathered have been compared and combined with our theories and resulted in our analysis which made us gain a deeper understanding of our subject. Our analysis generated a number of conclusions which we used to answer our thesis. We have reached the conclusion that some of the factors that can influence a brand’s development over time are, according to us, more valuable than others and should therefore be more prioritised. These factors are the brand identity, innovations, relationship marketing and market communication.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan. Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen. Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ”grön exteriör” som kommunicerar miljöarbetet. Flera av företagen väljer att addera miljöaspekten till sitt varumärke för att tillföra ett värde som kan ge dem fler ”affärer”. Vad som även visats är att ingen kund betalar mer för en högre miljöprestanda.

No description available.

Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd. Detta kallas för Hållbar marknadsföring. Men fungerar det?   Genom en omfattande enkätstudie i Umeå har vi undersökt i vilken utsträckning det existerar ett samband mellan just hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion.   Av denna enkätstudie kan vi dra slutsatsen att konsumenter i Umeå är medvetna vad gäller deras hållbara konsumtion och hur den påverkas av hållbar marknadsföring. De upplever att deras hållbara konsumtion ökar av hållbar marknadsföring, att miljöcertifieringar stärker deras slutgiltiga val av varor och att de i viss mån väljer att i större utsträckning handla från företag med en hållbarhetsprofil. De anser även att tillgängligheten av hållbara varor är av vikt och att de är villiga att betala ett högre pris för en hållbar vara, så länge de är övertygande om att varan faktiskt är hållbar. Ibland ter sig däremot konsumenterna vara inkonsekventa i deras svar, där de uppvisar ett konsumtionsmönster som avviker från deras positiva attityd gentemot hållbar marknadsföring. Detta indikerar att sambandet mellan hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion inte alltid är helt “svart och vitt”.

Kolonisationen har format många länder, men i vilken utsträckning? Detta är ett aktuellt ämne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den här uppsatsen undersöks därför kolonisationens påverkan på ekonomisk utveckling. Med hjälp av tvärsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i världen, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft högre BNP per capita år 2000 och att detta tycks bero på skillnader i humankapital, demokrati och institutioner. Däremot kan inget kausalt samband med säkerhet påvisas. Samtidigt hittas inga skillnader i inkomstnivå mellan kolonier i Afrika, men ett signifikant resultat konstateras för att de franska kolonierna i Afrika haft lägre tillväxt 2000-2010

I undersökningen har en kvalitativ studie använts bestående av postenkäter. Syftet med studien är att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer är byggda under tre olika årtionden. Förskolegårdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkäter till pedagogerna. I postenkäten har pedagogerna fått besvara hur de upplever den egna förskolegårdens fasta material. Antalet svarande pedagoger uppgick till 30 stycken.Gemensamt för alla tre förskolorna är att pedagogerna saknar fast material i utemiljön för att kunna bedriva ett utvecklande och undersökande arbetssätt tillsammans med barnen, speciellt saknar de klättringsmöjligheter som främjar barnens motoriska behov. Två förskolor saknar en stor plan öppen yta för samarbetsövningar samt tillgång till vatten. Alla pedagogerna i undersökningen är eniga om att det fasta materialet stimulerar barnen såväl språkligt, socialt, motoriskt och kognitivt, då materialen hjälper barnen att samtala, turas om, röra sig och fantisera i den dagliga leken. På en av de äldre förskolorna anser pedagogerna att gården är för liten i förhållande till antalet barn som vistas där. De menar att storlek och utformning inte ger dem de förutsättningar som behövs för att kunna bedriva verksamheten utifrån läroplanens intentioner.Undersökningen visar att förskolornas utemiljöer skiljer sig åt i storlek, vegetation, standard samt utformningen, vilken pedagogerna inte anser sig kunna påverka. Betydande skillnader finns mellan äldre och nyare förskolegårdar. Den nybyggda förskolegården har flera variationer av fasta lekredskap samt färggladare material.

No description available.

No description available.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolor arbetar med att skapa miljömedvetenhet hos barnen samt om förskolor arbetar med källsortering och återanvändning tillsammans med barnen. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med nio pedagoger från tre förskolor. Resultatet visar att det finns både teoretiska och praktiska aktiviteter förskolorna använder sig av för att skapa miljömedvetenhet hos barnen och att källsortering är någonting som förekommer vid vissa förskolor. Alla tre förskolorna återanvänder material i verksamheten.