Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka kunskaper inom ekologi högstadieelever har med sig till gymnasiet. Eftersom de flesta gymnasieprogram innefattar kurser i naturkunskap eller biologi så vill jag ta reda på vad man som gymnasielärare kan förvänta sig att de nya eleverna har med sig i bagaget. Ekologi och hållbar utveckling genomsyrar stor del av samhällsdebatten idag och det är en del av skolan uppdrag att ge eleverna möjligheter till att ta ansvar för miljön som de kan påverka. För att en gymnasielärare ska kunna fortsätta utveckla sina elever är det av stor vikt att veta vilka grundkunskaper eleverna bär med sig. Detta för att läraren ska kunna förbereda sin undervisning på bästa sätt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig denna. Jag har utfört en enkätundersökning med 100 elever i årskurs 9 i närförort till en större stad. Hälften av deltagarna avsåg att välja ett högskoleförberedande program och hälften ett yrkesförberedande program. En hypotes är att eleverna som väljer högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program i gymnasiet kan ha olika grad av studiemotivation vilket skulle kunna visa sig i eventuella skillnader mellan de två undersökningsgrupperna i den kvalitativa kunskapen de bär med sig. Resultaten visade att det inte var någon större skillnad i kvalitativa kunskaper mellan de två undersökningsgrupperna, men det fanns en signifikant skillnad i svarssäkerheten mellan grupperna. Ett annat resultat av studien var att eleverna har med sig godkända kunskapskrav i ämnet biologi men saknar en förståelse för materiens kretslopp.

I denna uppsats har vi gernom intervjuer med pedagoger och barn undersökt användandet av surfplattan i förskoleverksamheten samt om och hur pedagoger använder surfplattan som pedagogiskt verktyg på ett sådant sätt så att barnen lär sig något när de använder sig av den, själva eller tillsammans med andra. Vidare har vi genom observationer studerat barnens interaktion med surfplattan och vilken betydelse det h ar för barnens lärandeprocess. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär ett lärande i samspel med andra. Resultatet av vår undersökning visadse att pedagogerna till största del var positiva till att använda surfplattan i sin verksamhet. Några av pedagogerna upplevde dock att de hade en otillräcklig kunskap om hur de skulle använda verktyget på ett pedagogiskt sätt. Vad gäller barnen som deltog i vår undersökningen lärde de sig att öka samspelet med hjälp av surfplattan och visade en positiv inställning till att använda verktyget. Pedagogerna upplever att barnen lär i samsple med varandra, vilket också bekräftades i de observationer som genomfördes.

Hållbar utveckling, som är ett vitt och komplext begrepp, är ett högaktuellt ämne inom media såväl som politiskt styrande dokument såsom läroplanen (Lgr11). Begreppet ges stort utrymme inom läroplanen och då bland annat inom kursplanen för geografi. Mot bakgrund av lärobokens starka ställning i undervisningen genomförs i denna uppsats en studie av hur kursplanen i geografi respektive ett motiverat urval av läromedel för skolans mellanår framställer begreppet hållbar utveckling i relation till stipulativa definitioner. Metoden är kvalitativ och komparativ textanalys. De frågor som ska besvaras är: 1. Hur förhåller sig kursplanen för geografi till begreppet hållbar utveckling enligt stipulativa definitioner? 2. Hur förhåller sig läroböckernas framställning av begreppet hållbar utveckling till stipulativa definitioner?, 3. Hur förhåller sig läromedlens presentation av hållbar utveckling gentemot läroplanens presentation av begreppet? Tidigare forskning har kommit fram till att läroböcker inte är kompletta, gällande kunskaperna som inkluderas, av olika anledningar och att det krävs att de omarbetas och kompletteras för att fylla sin funktion. Även denna studies resultat visar på detta, att läroböckerna inte är kompletta i sig och måste kompletteras. Detta då hållbarheten mellan begreppet hållbar utvecklings tre dimensioner i kursplanen för geografi ses som stark medan den i läroböckerna, i olika grad, ses som svag och därmed inte uppfyller de krav som kursplanen ställer.

Varumärkesrätten är ett modernt rättsområde nära sammankopplat med marknadens strukturer. Därmed är det naturligt att rättsområdet är föränderligt och trendkänsligt och utvecklas i takt med att nya behov uppstår på marknaden. Allt mer kan idag utgöra ett varumärke, och varumärken används som något mer än endast en symbol som särskiljer innehavarens varor från andras. Detta föranleder uppsatsens undersökningsobjekt som utgörs av två tendenser, en ökad betydelse och omfattning av funktionsläran samt ökade registreringsmöjligheter för otraditionella varumärken. Tendenserna utgör grunden för framställningen som angrips genom två teser, ökade registreringsmöjligheter i kombination med en acceptans av fler funktioner samt ett större fokus på funktionsanalysen vid intrångsbedömningar medför en oklarhet för otraditionella varumärkens skyddsomfång samt en oklarhet gällande otraditionella varumärkens skyddsomfång får konsekvenser för såväl varumärkesinnehavare och konkurrenter på marknaden. Genom den av EUD uttalade funktionsanalysen krävs skada på någon av ett varumärkes funktioner för att varumärkesintrång ska föreligga vid dubbel identitet. Därmed är skyddet mot dubbel identitet inte längre absolut, vilket kan motiveras av såväl yttrandefrihet som konkurrensskäl. Vilka funktioner som anses rättsligt skyddsvärda, vad som ligger i de olika funktionerna, samt vad som ska anses skada en funktion, d.v.s. funktionsläran, är ännu inte klarlagd till fullo. Utvecklingen kan således i mångt och mycket anses vara i sin linda. Funktionsläran får verkningar i två riktningar för varumärkens skyddsomfång, ett utökat antal funktioner ökar skyddsomfånget, medan kravet på skada för att intrång ska föreligga vid dubbel identitet verkar inskränkande på skyddsomfånget. Det är således svårt att dra generella slutsatser om funktionslärans inverkan på varumärkens skyddsomfång, betydande oklarhet råder. Idag kan allt som uppfyller kraven för varumärkesregistrering, framförallt grafisk återgivning och särskiljningsförmåga, utgöra ett varumärke. Gällande vad som i framställningen refereras till som otraditionella varumärken, d.v.s. okonventionella varumärken, suggestiva varumärken och varumärken med härledd särskiljningsförmåga, finns idag utökade registreringsmöjligheter. Otraditionella varumärken har ett oklart skyddsomfång. Vad det ankommer suggestiva varumärken beror det framförallt på en ökning av registreringsmöjligheter i sig, samt det faktum att suggestiva märken har en låg ursprunglig särskiljningsförmåga som kan inarbetas till att bli starkare. Okonventionella varumärkens får på grund av sin karaktär som avviker från traditionella ord- och bildvarumärken generellt ett oklart skyddsomfång. Oklarheten blir än större genom avsaknaden av relevant praxis samt det faktum att konsumenter inte är vana att uppfatta dessa märken som varumärken. Härledda varumärken har varken ursprunglig eller inarbetad särskiljningsförmåga, varför dess skyddsomfång blir svårvärderat. Dessutom innebär härledning ett alternativt sätt att förvärva för registrering erforderlig särskiljningsförmåga, vilket ytterligare öppnar upp för fler registreringsmöjligheter vilket i sig bidrar till oklarhet. Otraditionella varumärken har således ett oklart skyddsomfång i sig, vilket blir än svårare att avgränsa med hänsyn till oklarheterna kring funktionsläran. Oklarheter kring varumärkens skyddsomfång får konsekvenser för såväl varumärkesinnehavare som konkurrenter.

Syftet med denna studie var att undersöka samhällskunskapslärares prioriteringar i valet av undervisningsinnehåll och undervisningsmetoder i ESD och att relatera dessa till de undervisningsprinciper som tidigare forskning synliggjort. Frågeställningarna som studien utgick från att besvara var: ”Hur tolkar och uppfattar lärare begreppet hållbar utveckling och ESD?”, ”Varför anser lärare att det är viktigt/mindre viktigt med ESD?”, ”Vad beskriver lärare att de inkluderar i ESD i samhällskunskapsundervisningen?” samt ”Vilka undervisningsmetoder beskriver lärare att de använder sig av i ESD i samhällskunskapsundervisningen?”. För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med sex verksamma samhällskunskapslärare i en större stad i Mellansverige. Studiens resultat synliggjorde flera faktorer som påverkar lärarnas didaktiska val i ESD. Fortbildning, arbetslivserfarenhet, kunskap om olika aspekter av hållbar utveckling, vilka utbildningsfilosofier lärarna är utbildade inom, tid, kursplaner, skolledning och ämnesintegrerad undervisning utgör alla faktorer som på ett eller annat sätt tycks påverka den ESD-undervisning som lärarna bedriver och vilka perspektiv på hållbar utveckling som inkluderas och exkluderas.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lära oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet är även att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebär. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan låg till grund för utformandet av våra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats. Vår utgångspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika områdena inom EQ (social kompetens, empati, förmåga att hantera sina känslor, självkännedom och motivation). Barngruppen bestod av sex barn i åldrarna fyra till fem år och det praktiska arbetet sträckte sig över fem tillfällen. Efter genomförandet av veckan kom vi fram till att de övningar vi valt fungerade bra och att barnen var mycket engagerade i aktiviteterna. Vi upptäckte att både begreppet EQ och även de praktiska övningar vi valde, kan kopplas samman med den värdegrund läroplanen ger uttryck för. Därför tycker vi att det vi genomfört under detta utvecklingsarbete är motiverat att använda i förskolans planerade verksamhet.

Målet med mitt examensarbete har varit att skapa en produkt som underlättar hållbar matlagning - hållbar för miljö och hälsa. I denna uppsats redogör jag för de beslut jag fattat i min designprocess. Utifrån intervjuer, ITK (Identity Tool Kit) och research om ämnet, blev det tydligare för mig vad hållbar matlagning kunde innebära. Jag beslutade att arbeta vidare med ångkokning, en metod som bland annat bevarar näringsämnen på ett bra sätt. Jag har utvärderat marknadens utbud av ångkokare och i observationer studerat matlagningsprocessen och vilka problem som kan uppstå. Resultatet blev Fume, en ångkokare som erbjuder matlagning på höjden, samtidigt som den kräver små ytor vid förvaring.

Examensarbetet har haft som syfte att utifrån dagens montering ta fram ett förslag på hur ett optimalt monteringssystem kan se ut med avseende på effektivitet och flexibilitet på befintlig yta. En beskrivning av nuläget har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer. Efter att dagsläget analyserats har ett flertal förslag tagits fram, dessa har sedan utvärderats mellan författarna. För att nå en slutgiltig lösning har utvärdering skett med handledaren på Moving. För att få inblick i olika monteringssystem har författarna utfört benchmarking inom olika branscher. Detta har sedan använts som uppslag i den detaljerade utformning för att få fram det bästa möjliga resultatet. Projektet har resulterat i ett slutgiltigt layoutförslag samt hur en bra monteringscell enligt de krav som finns och då främst med tanke på flexibilitet ska se ut. För att påvisa att dessa nya idéer kan öka produktiviteten och effektiviteten i Movings montering har en ekonomiskkalkyl tagits fram. Investeringskostnaden för den nya layouten inklusive nytt monteringsupplägg kommer att kosta Moving cirka 750 000 kronor. Den uppskattade årliga besparingen för monteringssystemet blir cirka 1 215 000 kr.

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra. Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek. Fri lek ska vara frivillig, utan mål och på barnens villkor. Styrd lek handlar om att vuxna eller andra sätter regler och att det ibland finns ett mål med leken. I litteratur om lek lyfts barns behov av att leka fram och det pekar på att lek måste ges ett faktiskt utrymme i både förskola och skola. Vi måste lära oss att förstå och tolka barns signaler så att de kan få leka ostört och tryggt och där deras kreativitet och fantasi kan ges plats. När barnen leker är det inte på riktigt men vi vuxna måste börja ta den på allvar.

The outdoor environment is the first thing you notices when you come to a pre-school and it also plays an important part in the development of children, their play and meeting their large motor needs. It is important that the outdoor playground is stimulating and inviting. My goal is to examine if the outdoor environment plays any role in the development of children and their interest in nature. What kind of thoughts do teachers and parents have about outdoor play, and is there a developmental goal for the children as well as what role do the teachers play in reaching these goals. In my work I want to show how an outdoor environment should be formed to help educationally as well as be safe and not least of all fun to be in.