Vår studie handlar om barns motoriska utveckling i förskolan. Vi presenterar tidigare forskning som relaterar till förskoleåldern som en viktig motorisk utvecklingsperiod samt motorikens betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Förskollärarens kunskaper och förhållningssätt och hur detta påverkar barns motoriska utveckling samt förskolans kompensatoriska uppdrag i samhället diskuteras. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar och agerar samt vilka förutsättningar förskollärarna har för att främja barns motoriska utveckling i förskolan. Specifikt studeras barns motoriska lärande utifrån de didaktiska frågeställningarna: vad, hur och varför. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor. I analysen av resultatet utgick vi från den sociokulturella- och den psykomotoriska teorin. Resultatet visar att förskollärarna har olika förutsättningar vad gäller kompetensutveckling inom barns motoriska utveckling samt att detta område prioriteras olika mycket inom förskolorna. Det finns en medvetenhet hos förskollärarna att barn behöver ha tillgång till olika material och utrustning för att stimulera sin fin- och grovmotoriska utveckling. Förskollärarna är tydliga med att det är viktigt att de själva deltar i motorisk undervisning med barnen och agerar rörelsemodeller. Motorisk utveckling är dock sällan det huvudsakliga syftet i aktiviteterna. Förskollärarna betonar framförallt att syftet med motorisk utveckling är att barnen utvecklar sin självständighet och självkänsla. De uttrycker däremot vagt vilka motoriska färdigheter de vill att barnen ska utveckla i den motoriska undervisningen.

The aim of this study is to show how the social pillar of sustainable development is depicted in fiction literature written for children between the ages 3-6 years. The aim is also to show what fiction literature contributes to education for social sustainable development. To answer the aim of the study content analysis was used and six fiction books was selected for analysis.  The result show that social questions that are related to social sustainable development are depicted in the chosen books. However, the books lack a future focus to fully relate to social sustainable development. Despite that, that does not make the books unusable to teach children about social sustainability. The books show children a broad picture of people's different social conditions and form the basis for discussions where you yourself can add the future focus that most of the books are missing.  The study provides knowledge about how fiction literature can be useful to broaden children’s perspective on social questions. Also, how teachers can use fiction literature as a source of knowledge about social sustainability and pass on experiences that might be hard to convey in other ways.

In a time where environmental consciousness has become a more pressing matter the public libraries have the opportunity to influence and inspire their communities to take a stand towards more environmentally sustainable communities. The purpose of this bachelor thesis is to contribute to the discussion about the role of the public library in environmental issues and ecological sustainable development in relation to municipal government documents. Three municipalities with pronounced environmental focus were chosen, these are the municipality of Gävle, Helsingborg and Lund. The following questions were discussed: “What’s the role of three public libraries interms of ecological sustainability in relation to their respective municipalities' governing documents?” “What does the work involving ecological sustainability in the three municipalities' governing documents look like?” ”What does the three public libraries activities look like from an ecological sustainability perspective?”. The findings in this study were based on semi-structured interviews with informants from the public libraries in the chosen municipalities along with the municipal government documents. The material were analyzed through qualitative content analysis using Kathryn Millers concepts envionmental leader and environmental educator and Ali AlQahtany, Yacine Rezgui och Haijiang Li’s SUPD Model for a sustainable urban planning. The results show that the selected libraries to a large extent show signs that they work on the basis of municipal government documents. The study also shows that the libraries primarily take the role of environmental leaders, rather than educators. The SUPD Model was used to a large extent and correlated with the municipal documents.

Den svenska läroplanen är tydlig med skolans uppdrag - ge eleverna möjlighet att förståhur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. Det betyder att utbildning måstevara en nyckel till hållbar utveckling samt lärande - en förutsättning för att hantera deutmaningar världen står inför. Men hur ska det gå till i praktiken? Hur ska begreppetförstås, tolkas och främjas i skolans värld? Dessa frågor inspirerade mig att studera hurNO-lärare i grundskolan inkluderar den hållbara utvecklingens principer i sinundervisning samt hur arbetet med lärande för hållbar utveckling främjas och utvecklas.I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuadefem NO-lärare från kommunala och privata grundskolor i Malmö. Tidigare forskningsom styrker vikten av undervisning för hållbar utveckling samt svårigheter i tolkningenav detta begrepp har granskats och använts som bakgrund. Den forskningen har visatbland annat att bara lärande som präglas av demokrati, deltagande och kritiskt tänkandekan främja hållbara principer i undervisningen och det hjälpte mig att skapa förståelseför problemet som mitt arbete lyfter fram. Studien visar att de intervjuade lärarnas synpunkter att det är viktigt att främja denhållbara utvecklingens principer i undervisningen och att de använder olika former avdidaktiska metoder, men att de saknar aktivitetsstöd samt mångfald av didaktiskametoder för hur undervisningen ska bedrivas på ett praktiskt och produktivt sätt. / The Swedish “curriculum” is clear about the school’s task - give students theopportunity to understand how environment, economics, health and rights areconnected. That means that education should be crucial to sustainable development aswell as learning - a prerequisite for handling the global challenges we are facing. Whatdoes that mean in practice? How should the concept be understood, interpreted andencouraged in the educational domain? These questions inspired me to focus myresearch on explaining how teachers in natural sciences in secondary school include theprinciples of sustainable development in their teaching. To bring a clear image of howteaching for sustainable development is included in education, I have chosen to use aqualitative research method. I interviewed five teachers in natural sciences from publicand private secondary schools in Malmö. Earlier research that supports the importanceof education for sustainable development, which also highlights the difficulties with theinterpretation of the concept, have been reviewed and used as background material. Theresearch has shown amongst others that only education characterized by democracy,participation and critical thinking can encourage sustainable development in education. The study shows that the interviewed teachers’ points of view are important in theencouragement of the principles of sustainable development in education. It also revealsthey use different forms of didactical methods, but that they lack support, collaborationand diversity in the didactical methods to conduct the teaching in a practical andproductive way.

Syftet med denna studie är att bidra till förståelse om hur förskollärare beskriver sitt arbete inom hållbar utveckling med särskilt fokus på förskollärares beskrivningar av lokalt respektive globalt perspektiv och ansvar inom hållbar utveckling i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten har varit fenomenologi för att kunna sätta förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling i förskolan i centrum. Fyra förskollärare har intervjuats för studien och intervjuerna har transkriberats i sin helhet och sedan har transkriberingarna analyserats med tematisk analys. Resultatet visar på många beskrivningar av det sociala perspektivet och att förskollärarna tänkte mycket kring vilka sociala färdigheter barnen behöver för framtiden. Resultatet visar också på att förskollärarna beskriver att barnen har ansvar för sina handlingar gentemot varandra, något som kan kopplas till det sociala perspektivet i hållbar utveckling.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra förskollärares upplevelser av hur fysiska aktiviteter kan påverka barns utveckling i förskolan. I studien undersöks även hur förskollärare beskriver sin roll i arbetet med barns fysiska aktiviteter. Studien är en kvalitativ ansats som genomförs med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Förskollärarna arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av det Sociokulturella perspektivet, bakgrundskapitlet samt den tidigare forskning som lyfts fram. Resultatet visar att förskollärarna upplever att fysisk aktivitet påverkar barns grovmotoriska och kognitiva utveckling. Förskollärarna lyfter att den mesta fysiska aktiviteten sker utomhus och är spontan på eget initiativ av barnen. Förskollärarna belyser vikten av deras roll för hur mycket fysisk aktivitet barn får tillgång till. Resultatet visar även att fysiska aktiviteter påverkar barns självkänsla, självförtroende och deras sociala liv. I diskussionen lyfts aspekter som under arbetets gång diskuterats utifrån resultatet med koppling till bakgrundskapitlet och tidigare forskning. Även val av metod och utformningen av intervjuerna samt vad som påverkat studiens resultat diskuteras.

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner. Studien visar tendenser på att varken begreppet, perspektivet eller ett lärande för hållbar utveckling i dess fulla bemärkelse är förankrat i skolverksamheten. Förhållningssättet till begreppet och ett lärande för hållbar utveckling kan kännetecknas som tveksamt och präglas av en omedvetenhet om skolmyndigheternas intentioner. I undersökningen framkommer även en rad uppenbara hinder i skolverksamheten som påverkar möjligheten att etablera en undervisning för hållbar utveckling. En slutledning som kan dras utifrån undersökningens resultat är att en undervisning för hållbar utveckling framförallt kräver en mer aktiv rörelse från båda riktningarna, det vill säga dels tydligare information från skolmyndigheterna ner till skolverksamheten och dels ett intresse från lärare och elever att utveckla skolverksamheten i enighet med en hållbar och demokratisk framtidsutveckling.

No description available.

Public librarians need to be ready to meet many different people and the quality of work must be high. Reading promotion work has a special focus in the Swedish Library Act and is also something that the library's visitors value highly. International studies have shown that librarians have found a space through staff book clubs, where they have been able to exchange knowledge and experiences in professional development purposes. In Sweden several public libraries hold different types of staff forums for conversations about reading and literature, all of them to let the librarians gain and give each other knowledge. The purpose of this study is to gain knowledge about Swedish public librarians opportunities for professional development in reading promotion work, through forums for conversations about reading and literature. The study has been conducted by observing forums for conversations about reading and literature and interviewing librarians who participate in these. The results have shown increased job satisfaction and increased confidence in both meeting with the library's visitors and to organize reading promotion activities. The lack of time for reading was said to be the biggest obstacle and is described as a constant dilemma in relation to the library visitors expectations of the library staff. Since there was no previous research in the field within the Swedish context, this study can serve as inspiration for further studies.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i. 13-22 lärare var närvarande vid fortbildningens olika kurstillfällen. Lärarna observerades under åtta undervisningstillfällen var efter 19 lärare besvarade en enkät. Ytterligare en grupp genomgick en djupintervju.Studiens resultat tyder på att lärarna anser att de lär bäst i en verklighetsanpassad undervisning där de kan relatera till sin vardag. Vidare har detta arbete uppmärksammat att stämningen i en grupp och lokalen är två viktiga faktorer för lärande. Lärares strategier för att tillvarata kunskap är på många sätt olika, dock har denna studie inte funnit någon generell trend. / The aim of this study is to explore how teachers learn sustainable developement. This study was made possible through an in-service training in sustainable development held by the Malmö city project Klimat-X. This is a qualitative study with three explorative approaches; observation, interview and questionnaire. The group that was examined consisted of 30 teachers with different alignment and age category of pupils. The teachers at the different meetings were observed during eight occasions. The questionnaire was answered by 19, and four study subjects were interviewed.The result of this study implicate that teachers claim to learn best in a reality-based education where they are able to relate to their daily situation. Furthermore, the social climate in a group, and the physical setting (classroom) are two important factors for learning. The teachers’ individual learning strategies vary greatly, and this study was unable to find a general trend.