No description available.

No description available.

Syftet med studien är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollärare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i läroplanen, Uppföljning, utvärdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas. I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter från Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod används den kvalitativa intervjun. Materialet har sammanställts och tematiserats utifrån de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den här studien varje enskild förskollärares verklighet när intervjun äger rum. Dessa horisonter benämns i studien nuet, framtiden och verkligheten, där nuet är intervjun före kompetensutbildningen, framtiden när utbildningen genomförts och verkligheten närprocessen i arbetslaget har startat.

Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ”baugemeinschaft”, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare. Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering. Vi undersöker om det finns hinder som kan vara en bidragande anledning till att konceptet inte utvecklats i Sverige och Karlstad, och vad man på kommunal nivå kan göra för att underlätta byggemenskapers framgång. För att se vad en byggemenskap kan resultera i på en given plats utför vi ett projekt med en fiktiv grupp (byggemenskap), där vi kombinerar byggemenskapens mål med mål framtagna för hållbar stadsutveckling. Byggemenskapen (den fiktiva) har sin utgångspunkt i en grupp småbarnfamiljer som vill skapa sitt eget boende i staden istället för att bygga var sin villa på landet, vilket är en mycket tydlig trend för denna målgrupp. Projektområdet utgörs av tomten Sköldpaddan 6, i stadsdelen Haga i Karlstad, som är en central och attraktiv tomt med närhet till stadens många funktioner och kvalitéer. Projektområdet utformas för att uppfylla både gruppens och samhällets mål. För att länka samman och göra gemensam sak av några av de samhällsenliga målen, gruppens mål och egna intressen, kom vi fram till två stycken fokusområden; ytor och trafik. Yteffektivitet är ett nyckelord i staden med många funktioner på liten yta som skall ge en bra helhet. Bilen används av många, även i staden, och det är inte en hållbar situation. I utformandet av området ersätts den privata bilen med en bilpool och användandet av cykeln främjas. Byggemenskaper skapar och bygger sina egna hem och förverkligar sina drömmar samt bidrar till att utveckla staden i en positiv riktning. Byggemenskap som planeringsverktyg för stads- och samhällsplanerare handlar först och främst om mångfald och brukardeltagande. Varje byggemenskap är unik och det är det som skiljer sig från det ”konventionella byggandet” där bostadsbyggandet ser mer likriktat ut. Genom konceptet byggemenskap har man ett intressant verktyg vilket ligger i linje med nationella och kommunala mål i den mån att det bidrar till blandad bebyggelse och upplåtelseformer, ökat engagemang och brukardeltagande. Det Karlstad kommun kan göra för att hjälpa, bidraga och underlätta för byggemenskaper är att utbilda och informera internt, till att börja med, och även sprida kunskap och skapa intresse bland allmänheten genom seminarier och dylikt. Man bör även ta kontakt med ”Föreningen för byggemenskaper” som vill agera plattform för byggemenskaper i Sverige och som sitter på mycket kunskap. Det finns inget som hindrar en utveckling av konceptet byggemenskaper, men om kommunen tror på konceptet och vill uppmuntra till det så kan man ta vissa åtgärder som bland annat att avsätta tomter och områden för att markanvisa speciellt för byggemenskaper. / Buildingcommunity is a concept, directly translated from the German "baugemeinschaft," which means that a group of people plan, build and use a building together. This structural form which has been very successful in Germany for some time, has somewhat spread to Sweden and resulted in such a residential building in Malmö, who won Sweden's top architecture prize, the Kasper Salin Prize, in 2009. The way of building and “concept” of buildingcommunity have not yet established itself on the Swedish market but interest is growing when there are several benefits to the community and its citizens. With this work we target and highlights what buildingcommunities are, what it entails and what place it can take in today's residential and society planning. We examine whether there are obstacles that can be a contributing reason why the concept is not developed in Sweden and Karlstad , and what one, at the municipal level, can do to facilitate buildingcommunities success. To see what a buildingcommunity can result in at a given location, we carry out a project with a fictional group (buildingcommunity), combining the communities goals with goals developed for sustainable urban development. The fictional buldingcommunity has its origins in a group of families (with small children)who want to create their own accommodation in the city instead of building a country villa, which is a very marked trend for this target group. The project area is Sköldpaddan 6, in the district of Haga in Karlstad, which is a central and attractive property close to the many features and qualities in the city. The project area is designed to meet both the group and the goals of society. To link together and make common cause of some of the social league goals, team goals and own interests, we came up with two focus areas: space and traffic. Space efficiency is a key word in the city with many features in a small space that will provide a good overview. The car is used by many, even in the city, and it is not a sustainable situation. In shaping the area, the private car gets replaced by a carpool and the use of the bicycle is promoted. Buildingcommunity create and build their own homes and live out their dreams and contribute to the development of the city in a positive direction. Buildingcommunity is a planning tool for urban and community planners, where it is first and foremost about diversity and user participation. Each buildingcommunity is unique and it is different from the "conventional construction" where residential construction looks more similar. Through the concept of buildingcommunity, one has an interesting tool. Buildingcommunity is in line with national and local objectives to the extent that it contributes to mixed housing and tenure, engagement and user participation. What the Karlstad municipality can do to help, contribute and facilitate buildingcommunities is to educate and inform in-house, to begin with, and also spread awareness and generate interest among the public through seminars and so forth. One should also contact the "Association of buildingcommunities" who want to act as a platform for buildingcommunities in Sweden and who also possess in a lot of knowledge. There is nothing to prevent a development of the concept buildingcommunity, but if the municipality believes in the concept and wants to encourage it, one can take certain measures including allocating plots and areas of land especially for buildingcommunities.

Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB Mimer Seminariedatum: 2013-05-29 Högskola: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST) Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FÖA300) Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer Karlsson Examinator: Cecilia Erixon Handledare: Birgitta Schwartz Sidantal: 36 Bilagor: 4 Nyckelord: CSR, kommunalägda bostadsföretag, hållbar utveckling, samhällsansvar Frågeställning: • Hur och varför arbetar Mimer med CSR? • Hur kombinerar Mimer affärsmässighet med samhällsansvar? • Vilka förbättringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer väljer att investera i hållbar samhällsutveckling samt undersöka om det finns något samband mellan samhällsansvar och ekonomisk vinst. Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer från ett urval av anställda på ett kommunalägt bostadsföretag. Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affärsmässiga principer måste ett kommunalägt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förväntningar och krav. Mimer använder CSR som en sätt att förbättra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning på lång sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stärka sitt varumärke och skapa konkurrensfördelar. För att kunna utvecklas ytterligare kan Mimer engagera sig i olika samarbeten för finna nya vägar att utveckla sitt CSR-arbete. De CSR-projekt som Mimer idag arbetar med ökar efterfrågan till bostadsområdena, samtidigt som de ökar värdet på fastighetsbeståndet. Detta är resultatet av ett affärsmässigt hållbarhetstänk där Mimer arbetar långsiktigt för företaget och kundernas bästa.

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Som en följd av detta har Arbetsförmedlingen,Söderhamns kommun och Nordjobb startat samarbetet Jobbresan där de erbjuder kommunens ungaarbetslösa ekonomisk och praktisk hjälp med att etablera sig på den norska arbetsmarknaden. Denhär studiens syfte är att undersöka hur fem unga vuxna har upplevt sin medverkan i, och påverkanav, samverkansprojektet Jobbresan. Studiens fokus ligger på egenmakt och upplevelse av lärandeoch utveckling. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer ochytterligare en person har lämnat en skriftlig redogörelse. Studiens resultat har belysts utifrån dettransformativa lärandeperspektivet. Resultatet visar att de fem deltagarna överlag upplever attdeltagandet i Jobbresan har påverkat dem positivt. Deltagarna upplever sig har fått ökade kunskaperom hur man etablerar sig i ett nytt land, rena yrkeskunskaper och nya upptäckter om sig själv ochsin förmåga. En utveckling verkar ha skett både gällande synen på sig själv och sin roll påarbetsmarknaden. Utifrån studiens resultat verkar även deltagarnas egenmakt har stärkts eftersom deär självständiga, har möjlighet att bestämma sina mål och har den övergripande makten över sinaliv. Fler studier behövs göras för att kunna uttala sig om Jobbresans effekt på sina deltagare överlag,detta eftersom studiens fem respondenter inte kan anses vara representativa för hela urvalsgruppen.

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa. De ändrade gärna sina utgångsståndpunkter och det kan tolkas som om eleverna sökte konsensus. För att eleverna ska bli de kritiskt tänkande demokratiska medborgare som lärande för hållbar utveckling strävar mot måste de få tillfällen att öva på att diskutera och att ta rationella beslut.

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra. Då förskolan är barnets första arena att utvecklas ihop med andra är det extra viktigt att pedagogerna uppmärksammar de barn som inte fungerar i leken och samspelet. Studien omfattar tretton kvalitativa intervjuer i en mindre stad i Norrland. De slutsatser som vi fått fram genom intervjuerna är att de flesta av pedagogerna anser att de stora barngrupperna kan spela roll för barnets sociala beteende. Pedagogerna ser också att hela samhället ser annorlunda ut idag och att det kan ha en bidragande orsak till att barnen har koncentrationssvårigheter i förskolan.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förväntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap är otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten består av just ledarskap. En av åtskilliga kurser som används i detta ämne är utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehåll kan lätt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnå. Kursen baserar sigäven på pedagogik hämtad från FIRO-teorin. Det har dock inte forskats så mycket om huruvida utbildningen har gett någon effekt inom ämnet ledarskap. Detta arbete ämnar undersöka om kursdeltagarna upplevt att kursen UGL är utvecklande i den form den är tänkt samt är användbar för personal inom Försvarsmakten. I vilken utsträckning har kursdeltagarna upplevt att UGL utvecklat dem mot de kursmål som ställts upp? En intervjustudie gjordes som påvisar hur och om kursdeltagarna uppfattar att deutvecklats i de olika delmål kursen har. Processen utgår från en kvalitativ intervjustudie av kursdeltagare som gått kursen tillsammans under samma tidsperiod samt arbetar inom samma område. Resultatet av detta arbete visar att kursen ger en utveckling hos kursdeltagarna i deflesta målsättningar som satts upp för kursen. Vissa av målsättningarna blir indirekt berörda genom utveckling av huvuddelen av målsättningarna. Detta tyder på att kursen kan vara lämplig att använda sig av även i fortsättningen inom försvarsmakten.