Våld i nära relationer är ett samhällsproblem. Ett problem som drabbar den uppväxande generationen hårt. Ungdomar kan bevittna den här typen av våld i hemmet samt utsättas för det i egna relationer. De unga personer som utsätts för våld i en nära relation vänder sig främst till vänner för att få stöd. Ungdomsstyrelsen (2013) lyfter därför fram skolan som en viktig arena för att sprida kunskap som kan synliggöra och förebygga våld i nära relationer. Den här studien har som syfte att undersöka svensklärares inställning till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen på gymnasiet. Studien har vidare syftat till att undersöka vilka förutsättningar svensklärarna på gymnasiet ges till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda studien är en flermetodsstudie. Det innebär att en enkätundersökning har kombinerats med semistrukturerade intervjuer. Den forskningsstrategin har använts i syfte att få en fördjupad förståelse för det undersökta området. Detta såtillvida att de kvantitativa resultaten har lett till frågeställningar som har följts upp genom intervjuerna. Det är 52 svensklärare från 12 olika gymnasieskolor belägna i 6 skilda kommuner som har besvarat enkäten och det är 7 av dessa lärare som har intervjuats. Studien påvisar att det mellan svensklärarna finns olika inställningar till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda resultatanalysen visar att de skilda inställningarna går att dela in i två huvudkategorier som utgörs av skolan och litteraturundervisningen är en del av livet och skolan och litteraturundervisningen är en frizon. Det som utgör en skillnad mellan de båda kategorierna är bland annat de perspektiv som finns på styrdokumenten. I kategorin skolan och litteraturundervisningen är en del av livet återfinns ett fokus på styrdokumentens skrivningar om värdegrund medan det i kategorin skolan och litteraturundervisningen är en frizon föreligger ett fokus på styrdokumentens skrivningar om att undervisningen ska ta sin utgångspunkt i det som förenar eleverna. Det finns mellan de båda kategorierna också en skillnad med avseende på vad som är att visa omsorg om eleverna samt vad som är att betrakta som en trygg miljö för samtal om känsliga ämnen. Resultaten vad anbelangar förutsättningar påvisar att lärarna upplever att det saknas strukturella förutsättningar, vilket innebär att det inte finns utrymme för det kollegiala lärandet och erfarenhetsutbytet samt för det kollegiala samarbetet över ämnesgränserna.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka lärares syn på skönlitterära boksamtal där syftet är att utveckla elevernas läsförståelse i åk 4–6. För att ta reda på det så utförde vi semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare. Utifrån våra nyckelord skapade vi intervjufrågor för att få svar på våra frågeställningar. Lärarna i vår studie ser boksamtal som ett värdefullt verktyg som bidrar till att skapa goda samhällsmedborgare. De är överens om att en god läsförståelse är grunden för all kunskapsutveckling, både i och utanför skolan. En god läsförståelse bygger på elevernas erfarenheter och intressen vilket medför en djupare förståelse för texter. Resultatet visar vidare att lärarnas arbete med boksamtal ser olika ut. Några lärare har lyckats implementera boksamtal där en dynamik mellan estetiska och efferenta frågor råder. Andra arbetar med boksamtal i helklass där efferenta frågor genomsyrar samtalen. Lärarna medger att de varken har tid eller utrymme för att genomföra boksamtal i grupper så som de önskar på grund av de språkliga varierande behoven klassen har samt organisatoriska hinder så som pressade scheman och platsbrist.

Cholinergic enzymes and muscarinic receptors in nuclei of rat medulla oblongata were examined after unilateral vagotomy to determine their association with efferent vagal neurons. Vagotomy caused an ipsilateral depletion of acetylcholinesterase from the dorsal motor nucleus of the vagus (DNV) and the nucleus ambiguus (NA). Choline acetyltransferase activity was reduced in ipsilateral DNV, nucleus tractus solitarius and rostral NA. Muscarinic receptor localization by autoradiography with [3H]quinuclidinyl benzilate (QNB) revealed marked intranuclear variations in receptor density. Vagotomy had no effect on the QNB binding pattern. Loss of cholinergic enzymes is a consistent response of motor and preganglionic autonomic neurons to axotomy. Depletion of muscarinic receptors is an additional component of axon reaction in brain stem motoneurons. Accordingly, previous studies have shown a decrease in neurotransmitter-related proteins after axotomy of motoneurons. In the present study, cholinergic enzymes were depleted from axotomized vagal neurons but receptors were not. It is concluded that muscarinic receptors in the DNV and NA are not associated with vagal efferent neurons.

Baroreflex sensitivity is impaired by diabetes mellitus. Previously, we found that diabetes induces a deficit of central mediation of baroreflex-mediated bradycardia. In this study, we assessed whether diabetes induces degeneration of the nucleus ambiguus (NA) and reduces heart rate (HR) responses to l-Glutamate (L-Glu) microinjection into the NA. FVB control and OVE26 diabetic mice (5-6 months) were anesthetized. Different doses of L-Glu (0.1-5 mM/l, 20 nl) were delivered into the left NA using a multi-channel injector. In other animals, the left vagus was electrically stimulated at 1-40 Hz (1 ms, 0.5 mA, 20 s). HR and mean arterial blood pressure (MAP) responses to L-Glu microinjections into the NA and to the electrical stimulation of the vagus were measured. The NA region was defined by tracer TMR-D injection into the ipsilateral nodose ganglion to retrogradely label vagal motoneurons in the NA. Brainstem slices at - 600, - 300, 0, + 300, and + 600 μm relative to the obex were processed using Nissl staining and the number of NA motoneurons was counted. Compared with FVB control, we found in OVE26 mice that: 1) HR responses to L-Glu injection into the NA at doses of 0.2-0.4 (mM/l, 20 nl) were attenuated (p < 0.05), but MAP responses were unchanged (p > 0.05). 2) HR responses to vagal stimulation were increased (p < 0.05). 3) The total number of NA (left and right) motoneurons was reduced (p < 0.05). Taken together, we concluded that diabetes reduces NA control of HR and induces degeneration of NA motoneurons. Degeneration of NA cardiac motoneurons may contribute to impairment of reflex-bradycardia in OVE26 diabetic mice.

Calcitonin gene-related peptide (CGRP) is a nonadrenergic/noncholinergic (NANC) peptide with vasodilatative/inotropic action that may benefit the failing heart. However, precise mechanisms for its in vivo inotropic action remain unclear. To assess this, dogs with normal or failing (sustained tachypacing) hearts were instrumented for pressure-dimension analysis. In control hearts, CGRP (20 pmol/kg per minute) enhanced cardiac contractility (eg, +33±4.2% in end-systolic elastance) and lowered afterload (-14.2±2% in systemic resistance, both P<0.001). The inotropic response was markedly blunted by heart failure (+6.5±2%; P<0.001 versus control), whereas arterial dilation remained unaltered (-19.3±5%). CGRP-positive inotropy was not attributable to reflex activation because similar changes were observed in the presence of a ganglionic blocker. However, it was fully prevented by the β-receptor antagonist (timolol), identifying a dominant role of sympatho-stimulatory signaling. In control hearts, myocardial interstitial norepinephrine assessed by microdialysis almost doubled in response to CGRP infusion, whereas systemic plasma levels were unchanged. In addition, CGRP receptors were not observed in ventricular myocardium but were prominent in coronary arteries and the stellate ganglia. Ventricular myocytes isolated from normal and failing hearts displayed no inotropic response to CGRP, further supporting indirect sympatho-stimulation as the primary in vivo mechanism. In contrast, the peripheral vasodilatative capacity of CGRP was similar in femoral vascular rings from normal and failing hearts in dogs. Thus, CGRP-mediated positive inotropy is load-independent but indirect and attributable to myocardial sympathetic activation rather than receptor-coupled stimulation in canine hearts. This mechanism is suppressed in heart failure, so that afterload reduction accounts for CGRP-enhanced function in this setting.

Syftet med studien är att jämföra vilka läsningar som efterfrågas i uppgifter kopplade till lyrik i ett urval av läroböcker för kursen Svenska 3 på gymnasienivå. Studien utgår från Rosenblatts receptionsteori om estetisk och efferent läsning. I analysen diskuteras även vilka konsekvenser som kan uppstå i ett undervisningssammanhang där de efterfrågade läsningarna används. Materialet som ligger till grund för studien är fyra läroböcker publicerade efter 2011 och riktade till Svenska 3. Metoden som används är en innehållsanalys där uppgifterna i läroböckerna kategoriseras utifrån efterfrågad läsning. Detta ger en bild av vilken typ av läsning som efterfrågas i respektive lärobok. Analysen visar att den efferenta läsningen har störst fokus i de analyserade läroböckerna. Dock är det viktigt att påpeka att den estetiska läsningen kan bidra till ökad motivation bland eleverna. Rosenblatt menar att de två begreppen inte ska ses som två skilda sidor utan de ständigt samverkar under läsning. Lärare kan därmed ta hjälp av läroböcker för att utveckla elevernas efferenta läsning men torde samtidigt också låta eleverna läsa estetiskt för att optimera sin undervisning.

Med bakgrund i elevers minskade läsförståelse och svenskämnets uppdrag har vi idetta arbete undersökt vilka faktorer som motiverar elever på högstadiet att läsaskönlitteratur. Utifrån det insamlade materialet har vi även gjort en analys av vilkaskillnader det finns mellan flickors och pojkars syn på vad som motiverar dem att läsaskönlitteratur. Materialet har samlats in genom fyra fokusgruppsintervjuer, två medflickor och två med pojkar. Resultatet visar att både flickorna och pojkarna uppleveratt de faktorer som kan öka motivationen att läsa är igenkänning i texten, lagomsvårighetsgrad i uttrycksform och innehåll och tid för läsning. Pojkarna görjämförelser med datorspel och menar att datorspelens uppbyggnad bör appliceras påskönlitteraturen för att öka motivationen att läsa. Motviljan mot läsning som framkomi fokusgrupperna tolkar vi som en bristande förmåga att orientera sig igenomskönlitteratur-literacien snarare än en bristande motivation. Vår slutsats är att läraren isin undervisning bör eftersträva en matchning mellan eleven och texten. En estetiskläsning av texter bör ske i alla skolämnen för att höja läsningens status och läraren böräven ge tid för läsning under skoltid

Meningsskapande är ett begrepp vi flera gånger stött på under vår utbildning, särskilt i relation till litteraturundervisning, men vars innebörd tycks hänga lite i luften. För att göra begreppet användbart för oss som blivande svensklärare har vi därför velat undersöka hur litteraturundervisning kan bli just meningsskapande, och vilka faktorer som kan påverka detta. Det övergripande syftet med kunskapsöversikten har varit att sammanställa forskning inom detta problemområde, och det mer specifika att få syn på vad som kan känneteckna en för elever meningsskapande litteraturundervisning. Genom en systematisk sökprocess har vi funnit tio studier som vi ansett kunna bistå oss med svar på våra frågeställningar. Utifrån frågeställningarna har resultaten i dessa studier granskats och tematiskt analyserats, vilket har lett fram till svar i form av fyra olika teman. De teman som formulerats är: Att sätta ord på och ta del av läsupplevelser, Analys föregås av engagemang, Skolans respektive elevens förhållningssätt till litteraturundervisning och Textens relevans för individen. Våra resultat visar att läslogg och boksamtal, var för sig och tillsammans, utgör tillvägagångssätt som kan göra läsning och arbetet med skönlitteratur meningsskapande för elever. Dessutom har vi funnit att engagemang bör ses som en förutsättning för textanalys. Utöver detta framkommer det i resultaten att olika förhållningssätt till undervisningen och en texts relevansmässiga potential är faktorer som kan påverka meningsskapandet.