Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd stöter på risker i sitt arbete som innebär att de tenderar att utsättas för arbetsrelaterat klientvåld mer än andra yrkesgrupper. Syftet har varit att studera upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld bland socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd,hur de har hanterat upplevelserna och hur de har blivit påverkade av dessa. Studien analyserar dimensionen av den geografiska närheten till sina klienter parallellt med arbetsrelaterat klientvåld. Åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i mindre kommuner. Empirin har analyserats utifrån organisationsteori med inriktning på klientrelationen och organisationskultur samt teori om copingstrategier. Upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld presenteras i termer av våld, hot och trakasserier. Resultatet presenterar att våld är tämligen ovanligt förekommande bland socialsekreterarna, medan hot och trakasserier tenderade att vara vanligt förekommande. Studien fann 16 olika copingstrategier som användes för att hantera upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld. Copingstrategierna delades in i problemfokuserade och emotionsfokuserade. Upplevelsen av arbetsrelaterat klientvåld påverkade socialsekreteraren genom att de ändrade sitt arbetssätt och blev avvaktande i sin yrkesroll. Privatlivet påverkades genom att socialsekreteraren undvek lokala platser för att inte träffa på klienten, fick med sig upplevelserna hem där obehaget överfördes till deras familjer. Resultatet fann att den geografiska närheten till sina klienter i relation till arbetsrelaterat klientvåld gör att upplevelserna av arbetsrelaterat klientvåld förstärks. Arbetsrelaterat klientvåld är normaliserat inom organisationen. Organisationen saknar tydliga gränser för vad som klassificeras som arbetsrelaterat klientvåld. Det resulterar i att socialsekreterare inte rapporterar klientvåld som de anser är icke acceptabelt.

The purpose of this study is to allow social workers who work with financial assistance to give their view of cooperation. We want to understand what opportunities and obstacles they experience with collaboration. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews with ten interviewees in nine different cities. According to both the previous research that this study deals with and Socialstyrelsen (2021), social workers who work with financial assistance need to cooperate with other actors in order to be able to perform the work that the professional role requires. This study shows that social workers who work with financial assistance face several obstacles in collaboration with other actors but also with other units within social services. Obstacles that stand out are lack of accessibility, lack of knowledge of each other's areas and lack of will. The social workers also believe that collaboration gives them knowledge of the work of other actors and that the work within financial assistance is made more efficient through collaboration. The study also shows suggestions for improvement regarding collaboration between financial aid and other actors. The study primarily shows a need for increased knowledge of economicassistance and the social workers' need to collaborate with other actors in order for them to be able to do the job that the professional role describes

Studien handlar om hur tjänstemän inom ekonomiskt bistånd upplever barnrättsperspektivet under utredningsarbetet med barnfamiljer, samt vilket handlingsutrymme de har i deras bedömningar utifrån barnrättsperspektivet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre handläggare och en enhetschef från en större och en mindre kommun. Studien använder handlingsutrymme och delaktighetsmodellen som teoretiska begrepp. Resultaten visade att barnrättsperspektivet blivit bortprioriterad, att tjänstemän sällan gjorde barn delaktiga i utredningsarbetet och att tjänstemännen upplevde ett handlingsutrymme men med vissa begränsningar. Det framkom däremot ett barnperspektiv i deras arbete, vilket präglades av organisationens satta ramar, samt kultur och traditioner på arbetsplatsen. Studien visade även att det finns moraliska aspekter som tjänstemännen arbetade efter och att det formade deras handlingsutrymme, vilket bland annat visades i att skydda barnen från ansvar över familjens ekonomiska situation. Slutsatsen är att arbetet med barnrättsperspektivet var begränsat där tjänstemännen inte gjorde barnen delaktiga i utredningsarbetet. Det fanns till viss del möjlighet till att göra individuella bedömningar, dock att tjänstemännen främst utgick ifrån riktlinjerna.

The purpose of this study is to investigate how the child perspective is considered, interpreted and applied in the investigation process within financial aid. Using the qualitative method as a tool, the investigation has been carried out in the form of semi-structured interviews with six financial assistance officers in order to answer the purpose of the study. The empirical material is analyzed in the study based on various theoretical starting points such as power theory and bureaucracy as well as the meaning of the children's perspective. Due to the limited contact with children, the results show that the children's perspective becomes more difficult to implement when handling cases. The result also shows that there is a problem with the implementation of the child perspective as the unit is adult-centered and thus only collects information from what is provided by the parents. In the results of the study, it also appears that aid workers interpret the child's perspective and the child's best interests differently, but that they nevertheless share the same motivation behind their varying interpretations. The result can therefore show that there are shortcomings in the adult-centered unit when considering the best interests of the child, as underlying problems such as power and room for action contribute to difficulties.

Socialsekreterare inom socialtjänsten uppskattar att av de klienter som de möter har 50 procent en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är därför viktigt att socialsekreterare har kunskap och utbildning om NPF. Klienter med en NPF upplever att de har fått ett dåligt bemötande från socialtjänsten och socialsekreterares kunskap och utbildning är bristande enligt rapporter. Denna studie syftar därav till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av bemötande med klienter med NPF inom ekonomiskt bistånd. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Fem socialsekreterare runt om i Sverige intervjuades. Val av metod upplevdes lämplig då man med intervjuer fångar intervjupersonernas erfarenheter och berättelser. Intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att socialsekreterarnas kunskap om NPF är bristande. Det är främst den teoretiska kunskapen, vad diagnoserna innebär och vilka anpassningar som är bristande. Möjligheten att utveckla sin kunskap inom verksamheten är även den bristande. Det finns inga tydliga metoder som socialsekreterarna kan använda sig av i möte med klienter som har en NPF. Bristande kunskap och ingen möjlighet till att utveckla sin kunskap resulterar i konsekvenser för klienten. Slutsatserna av detta är att socialsekreterarnas kunskaper om NPF är bristande och de har inte möjlighet att utveckla sin kunskap då varken vetskapen om utbildningar och tiden finns, vilket leder till eventuella negativa konsekvenser för klienterna.

Försörjningsstöd är tänkt som ett tillfälligt stöd men har de senaste decenniet har det i praktikenskifta karaktär till att vara ett mer långvarigt stöd. Orsakerna till detta är tämligen outforskade.Den befintliga forskningen återfinns i arbetsmarknadspolitiska insatser och individuellaklientfaktorer. Forskningen som fokuserar på socialsekreterarens förutsättningar är väldigtbegränsad. Syftet med denna studie är därför att undersöka socialsekreterares handlingsutrymme och hurdet påverkas, i relation till arbetet med klienter i långvarigt biståndsmottagande. Utifrån enabduktiv ansats har en kvalitativ intervjustudie gjorts, där sex socialsekreterare från två olikakommuner ingått. En fenomenografisk metodansats har tillämpats i analysen. Studiensteoretiska utgångspunkter har varit begreppet institutionella logiker samt Michael Lipskysteoribildning om gräsrotsbyråkraten. Studiens resultat visar att handlingsutrymmethuvudsakligen påverkas av två övergripande faktorer, samverkan med andra aktörer samtrelationella faktorer. Andra aktörers institutionella logiker har en tydlig påverkan påsocialsekreterarnas handlingsutrymme. Studiens visar på att socialsekreterarna ofta hamnar isituationer där de blir beroende av de andra parterna i samverkan. Socialsekreteraren blir oftaen “inofficiell planerare” för att undvika att individerna inte skulle falla mellan stolarna. Denrelationella maktdynamiken mellan socialsekreteraren och klienten påverkas också avhandlingsutrymmet. Olika planeringar, brist på motivation och dåligt mående är något sompåverkar hur interaktionen ser ut. I kombination med klientens dåliga mående,missbruksproblematik eller kulturella olikheter, skapas multipla hinder som resulterar i ennegativ spiral. Vilket påverkar klientens chanser till förbättrad hälsa och självförsörjning. Dettaleder i slutändan till högre arbetsbelastning för socialsekreteraren.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mottagare av ekonomiskt bistånd framställs i svensk opinionsjournalistik, för att i förlängningen belysa om eller på vilka sätt de konstrueras som ett socialt problem. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har 60 tidningsartiklar av sorten opinionsjournalistik (debattartiklar och ledarsidor) analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, Losekes (2017) teoretiska ramverk om hur sociala problem konstrueras, Goffmans (2020) teori om stigma samt med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt som utgångspunkt. Av resultatet framgår att mottagare av ekonomiskt bistånd antingen framställs som utsatta och hjälplösa sett till sin ekonomiska situation eller genom att ifrågasätta försörjningsstödsmottagarnas behov av stöd då det argumenteras för att ekonomiskt bistånd är ett kravlöst bistånd som delas ut i allt för hög grad. Studien visar att det talas om mottagare av ekonomiskt bistånd i termer av att de utgör en belastning för samhället då det framhålls att ekonomiskt bistånd leder till negativa konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Samtidigt ställs mottagare av ekonomiskt bistånd mot andra grupper av föremål för välfärdens insatser i bemärkelsen vilka som anses förtjänta av samhällets stöd, i vilken jämförelse försörjningsstödsmottagare framhålls som icke förtjänta. Det faktum att ekonomiskt bistånd utgör ett yttersta skyddsnät för individer som uttömt alla andra möjligheter till försörjning och således inte kan tillgodose sina behov på egen hand lyfts sällan i debatten om försörjningsstöd och mottagare av ekonomiskt bistånd - debatten riktar snarare fokus på mottagare av ekonomiskt bistånd som en belastning för välfärden och hur dessa ska ta sig från en försörjning via ekonomiskt bistånd.

Användningen av artificiell intelligens (AI) är ett högaktuellt ämne i samhället och även inom det sociala arbetet. Denna studies syfte är att undersöka AI inom socialt arbete. Upplever socialarbetare att deras arbetssätt påverkas av att AI-baserade beslutsystem implementeras och i så fall hur? Vilka för-respektive nackdelar upplever socialarbetare med implementeringen av automatiserade beslutsystem inom socialt arbete? Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare och handläggare inom försörjningsstöd, omsorgsförvaltning och myndighet i fyra olika kommuner i Sverige. Idag används olika standardiserade verktyg och automatiserade beslutsystem av socialtjänsten. Det automatiserade beslutssystemets syfte är att effektivisera arbetet, men även att göra likvärdiga bedömningar. Resultatet av denna studie visar att implementeringen av AI har förändrat socialarbetarnas dagliga arbete genom en effektivisering, med mindre administrativa arbetsuppgifter. Digitaliserade tjänster har som syfte att underlätta för klienter, men studien visar en oro för social isolering. Till exempel när klienter inte längre behöver träffa socialarbetare eller ta sig ur hemmet för att skicka in en ansökan. Det rör sig även om komplexa system som kräver ny kunskap, där kommunerna beskrivs stå inför en stor utmaning när IT avdelningar inte har den kompetens som AI kräver. / The use of artificial intelligence (AI) is a highly relevant topic in society and within social work. The purpose of this study is to investigate AI within social work. Do social workers feel that their working methods are affected by the implementation of AI-based decision systems, and if so, how? What advantages and disadvantages do social workers perceive with the implementation of automated decision systems in social work? The study was conducted using a qualitative method, in the form of six semi-structured interviews with social workers and caseworkers in social assistance, care management, and authority in four different municipalities in Sweden. Today, various standardized tools and automated decision systems are used by social services. The purpose of the automated decision system is to streamline the work, but also to make equivalent assessments. The results of this study show that the implementation of AI has changed social workers' daily work through increased efficiency, with fewer administrative tasks. Digital services aim to facilitate clients, but the study shows concern about social isolation. For example, when clients no longer need to meet social workers or leave their homes to submit an application. There are also complex systems requiring new knowledge, with municipalities facing a significant challenge as IT departments lack the competence that AI demands.

Kommuner kan ha olika rutiner vad gäller utbetalning av ekonomiskt bistånd som på olika vis kan påverka jämställdhet och våld i nära relationer. Det råder även ett begränsat forskningsläge kring utbetalningsrutiners påverkan på dessa faktorer. Därför ville vi med hjälp av denna studie undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare besitter av och hur de resonerar kring att utbetalningsrutiner kan påverka jämställdhet och våld i nära relationer. Utöver det ville vi även undersöka socialsekreterarnas handlingsutrymme gentemot dessa rutiner. Även om socialsekreterare i vissa situationer vill handla i enlighet med klientens bästa kan de nämligen hindras av olika rutiner och riktlinjer. I denna kvalitativa studie har vi intervjuat sex socialsekreterare från tre olika kommuner och data har bearbetats genom en tematisk analys. Resultaten visade att samtliga socialsekreterare hade svårt att se hur eller om deras utbetalningsrutiner kunde påverka våld i nära relationer samt att handlingsutrymmet varierade beroende på vilken utbetalningsrutin som tillämpades. / Municipalities have different routines regarding payments of financial support which in different ways can affect equality and intimate partner violence. There are also limited studies about payment routines effects on these factors. Therefore, we wanted to investigate social workers experiences and reasonings regarding the effects payments routines can have on equality and intimate partner violence. We also wanted to investigate social workers discretion to these routines. Although social workers in certain situations want to act in the clients best interests, they can be limited by different routines and guidelines. In this qualitative study we have interviewed six social workers from three municipalities and the data has been processed through thematic analysis. The results showed that all social workers had difficulties seeing how or if their payment routines could affect intimate partner violence. It also showed that the discretion varied depending on what payment routine they were using.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka byggnadsvård ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi har velat få svar på frågan om det finns ekonomiska argument för den enskilda individen att tillämpa byggnadsvård. Kan vi stödja byggnadsvården med ytterligare argument som gör att fler applicerar byggnadsvård i sitt sätt att tänka vid renovering har vi lyckats med att uppnå vår önskan med uppsatsen.Vi har använt oss av tre metoder för att få svar på vår frågeställning. Den första är en statistisk undersökning där vi har jämfört priser på hus som är bevarade med hus som renoverats till oigenkännlighet. Här har vi gjort en exteriör bedömning på hus i fyra olika städer i Sverige. Den andra undersökningen är en enkät som har skickats ut till en mängd olika mäklare runt om i landet där de fått dela med sig av sina erfarenheter. Är ett bevarat hus värt mer än ett som inte är bevarat?Vilka originaldetaljer är det som höjer priset mest? Kan det vara en investering att köpa ett bevarat hus? I den tredje och sista undersökningen har vi valt att jämföra två offerter från byggföretag. I den ena offerten presenteras kostnaden för att renovera ett tak med bevarande i åtanke, i den andra görs allt om med nya material och metoder. Vilken av dem är billigast och vilken står sig i längden?Resultatet från både den statistiska undersökningen och enkäten visade att ett bevarat hus både upplevs som mer attraktivt på marknaden men också statistiskt sett blir sålt till högre pris än de hus som inte har bevarats. Offertjämförelsen visade att det inte skiljer särskilt mycket i pris mellan de två renoveringsmetoderna. I sin helhet talar resultatet för att individen mycket väl kan tillämpa byggnadsvård ur en ekonomisk synvinkel. / The purpose of this paper was to investigate building conservation from an economic perspective. We wanted to answer the question whether or not there are economic arguments for individuals to apply building conservation. If we can support building care with additional arguments that will allow more people to apply building conservation in their way of thinking in terms of renovation, we have managed to achieve our goal of this paper.We have used three methods to get the answers to our research question. The first is a statistical study where we have compared prices on houses that are kept in original with the house being renovated beyond recognition. We have performed an exterior assessment of houses in four different cities in Sweden. The second method is a survey that was sent out a variety of real estate brokers around the country where they would share their experiences. Is a preserved house worth more than a non-preserved house? Which original detail raises the price the most? Could it be an investment to buy a preserved house? In the third and final study, we have chosen to compare two quotes from construction companies. One of the quotations presented the cost to renovate with conservation in mind, while the second is about the new materials and methods. Which one is the cheapest and which stands in the long run?The results from both the statistical analysis and the survey showed that a preserved house is perceived as more attractive on the market and also that it is, statistically, sold at a higher price than the houses that have not been preserved. The quote comparison showed that it does not differentiate much in price between the two renovation methods. As a whole, the results show that the individual may well apply building conservation from an economic standpoint.