Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning. Istället ska revisorn utgöra ett kontrollerande organ som ska granska det arbete som styrelsen utför. Granskningen ska enligt 9 kap 3 § ABL ske av årsredovisningen, bokföringen och styrelsens och VD:ns förvaltning. Bolagsorganen ansvarar således för olika saker. Styrelseledamöterna, VD:n och revisorn bär ett skadeståndsansvar enligt 29 kap 1–2 §§ ABL. Skadeståndsansvaret innebär att bolagsorganen ansvarar för skador som de orsakat av oaktsamhet vid utförandet av sina uppdrag. Det ska även föreligga ett orsakssamband mellan den oaktsamma handlingen och skadan som uppstått. I de fall som det finns fel i årsredovisningen, vilket kan vara en följd av en icke korrekt bokföring, aktualiseras frågan vem som ska bära ansvaret för den uppkomna skadan. Enligt ABL är det styrelsen som ansvarar för bokföringen och således är ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det skulle därför vara nära till hands att bedöma att styrelsen är ansvarig för den skada som uppstått. Rent generellt sett kan det sägas att styrelsen bär ett ansvar för skadan, eftersom styrelsen brustit i den ekonomiska förvaltningen. Men i flera fall har en skadeståndstalan väckts mot revisorn. Frågan blir då om revisorn i vissa fall kan bli ansvarig för fel som orsakats av styrelsens förvaltning med avseende på ekonomin. Revisorn är inte ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det är inte revisorn som ska se till att det finns ett bra bokföringssystem och tillsynssystem som kontrollerar att bokföringen sköts korrekt, men revisorn utgör, som tidigare nämnts, ett granskande bolagsorgan. Det åligger således revisorn att kontrollera de uppgifter som finns i bokföringen. Revisorn är ansvarig för skador som kunnat uppstå på grund av att han/hon inte har fullgjort sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Det innebär att även om det inte är revisorn som är ansvarig för skadan, som styrelsen ursprungligen orsakat, kan revisorn ändå bli skadeståndsansvarig på grund av att han/hon inte utfört sitt granskningsuppdrag korrekt. Det medför att både revisorn och styrelsen kan bli skadeståndsansvariga för samma skada men på olika grunder, eftersom de har olika uppdrag i grunden. Vid domstol har dock flertalet parter endast väckt skadeståndstalan mot revisorn. I de fall som revisorn har dömts till ansvar och att betala skadestånd tycks domstolarna ha gjort en ansvarsförskjutning från styrelsen mot revisorn. Det har medfört att revisorn har fått svara för sådant som enligt lagen är styrelsens ansvar.

Syftet med denna studie var att undersöka utlandsföddas erfarenheter av arbetslöshet och hur de upplever att deras fysiska samt psykiska hälsa påverkas. Forskning indikerar att arbetslöshet kan leda till ohälsa och att utlandsfödda löper en större risk för ohälsa i jämförelse med inrikes födda individer. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie och intervjuer genomfördes för att samla in data. Urvalet var tre kvinnor och tre män som bott i Sverige mellan fyra och åtta år. Av dessa informanter hade fem uppehållstillstånd och en hade haft ett arbetstillstånd. De hade inte arbetat på minst sex månader vilket gjorde dem till långtidsarbetslösa. Resultatet visade att utlandsföddas psykiska hälsa hade påverkats och de upplevde stress, oro och trötthet. De oroade sig över att arbetslöshet under en längre tid skulle leda till psykisk och fysisk ohälsa. De upplevde att stöd var en viktig faktor i hanteringen av arbetslösheten och deras familj och vänner var ett stort stöd för dem. Myndigheter upplevdes ej som ett socialt eller psykologiskt stöd. Däremot hade informanterna stort förtroende för att få ekonomiskt stöd om de behövde det. De hinder utlandsfödda upplevde i sitt arbetssökande var språket och kompetens. De upplevde att dessa brister hade stor inverkan på deras chanser till att få ett arbete. Slutsatsen av denna studie var att utlandsföddas psykiska hälsa har påverkats negativt av arbetslösheten men inte deras fysiska hälsa. De var dock oroliga för att få både psykisk och fysisk ohälsa om de inte får ett jobb inom en snar framtid. Mer kvalitativa studier behövs för att få ökad förståelse för utlandsföddas situation under arbetslöshet. / The purpose of this study was to explore foreigners’ experiences of unemployment and health. Research indicates that unemployment can lead to reduced health and it also shows that people born abroad have a greater risk of health problems compared with those born in Sweden. A qualitative method was employed in this empirical study. Interviews were conducted to collect data. The selection was three women and three men who had lived in Sweden for less than ten years. They had not worked for at least six months, which made them long-term unemployed. The results illustrated that they experienced that their mental health had been affected and they experienced stress, anxiety and fatigue. They worried that unemployment could lead to mental and physical ill health. They perceived that support was an important factor in dealing with unemployment and informants' family and friends were a great support for them. Authorities were not supportive socially or psychologically, but they were a financial support that foreigners could turn to when they needed help. The obstacles that foreigners face in their job search are language and lack of skills and they feel that these obstacles highly affect their chances of getting a job. The conclusion of this study was that foreigners’ mental health has been affected negatively by the unemployment but not their physical health. But they were worried that both their mental and physical health would worsen if they don’t get a job in the near future. More qualitative research is required to understand the experiences of foreigners’ situations while unemployed.

This master’s thesis focuses on educational discourse as it appears in texts about reading promotion interventions directed towards children in public care and children in families with long-term financial assistance. Three case studies of interventions are presented: Skolfam, Paired Reading and Letterbox Club Sweden. The aim of the thesis is to investigate how the interventions are related to the Foucauldian concepts of governmentality, pastoral power, normalization and technologies of the self. The method used is based on the ideas and concepts of Michel Foucault, who deals with the different modes by which we as human beings perform our subjectivity in relation to discourses and institutions. The case studies analyse how reading and math activities are directed towards socially vulnerable children for the prevention of adverse outcomes and social exclusion in adulthood. The relationship between social problems and literacy are of central importance to the analysis. The results of the analysis reveal that the interventions are linked to liberal governmentality. The reading promotion activities are expected to change the children’s reading behavior and attitudes toward education. It is hoped that the interventions will achieve a self-regulating capacity among the children, in order to make them improve their school achievements. The underlying ambition is to form and shape subjects to become independent, democratic citizens who are capable of maintaining a life without long-termed social assistance.  The interventions are especially focused on supporting the foster parents to best meet the needs of the children in accordance with liberal governmentality. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

A Social Services Act was introduced in 2016 to avoid differences concerning assessments between municipalities and to improve legal certainty and equal treatment among applicants. This study is aiming at investigating social security officers’ assessment of applications for income support in order to fulfill the legislator’s aim of the actual act. In more details, the study uncovers criteria for how the social security officers assess whether clients are actively seeking employment or not.   A qualitative approach based on individual semi-structured interviews is conducted with six social security officers from three Swedish municipalities. Interviews are based on a fictional case. Lipsky’s theory of Street-level bureaucrats and Hasenfeld’s Human service organizations theory are applied to analyze collected interviews. The result shows that the amendment in the Social Service Act does not induce major changes in social security officers’ routines. There are various factors influencing these officers’ decision making regarding the clients’ activities to search for jobs. Decision-making is contextually dependent and there is room for discretion concerning the interpretation of the actual Social Service Act. Therefore this act might be improved in order to achieve equal treatment and legal certainty.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken betydelse kvinnliga konstnärer upplever att eget kapital i form av framför allt utbildning, ekonomi och sociala relationer har haft för deras konstnärskap. Det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär och består av enkätsvar från 256 kvinnliga bild- och formkonstnärer. Svaren skrivna med egna ord har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Pierre Bourdieus begrepp kapital utgör uppsatsens teoretiska ram.

No description available.

The aim of this essay was to study how social workers work with clients who suffer from addiction problems. The study enlightens how the legal framework concerning the legislation of social services can be seen as either a possibility or restriction in terms of processing social welfare. Furthermore the purpose with the study was to examine what demands that are set at clients with addiction problems. To work with the clients motivation is a reacurring theme that contains both social workers latitude and the demands that are made on the clients. The empirical data is based on interviews with four social workers within the administration of social welfare in commune X. The data in the study was transcribed and organized to be able to analyze. The outcome of the study shows that the legislation fills a fundamental importance in the daily work of the social workers. This is set into seeing that the assignments in the daily work of the social workers appear to be relatively complex. It is shown to be clear that the legislation entails problems regarding differences in the social workers decision making which can raise dissatisfaction among the clients. Additionally, the result in the studie shows the importance of good relations between social workers and clients to promote the work and use the good prerequisites. Consequently, the study does also illuminate some positive aspects in relation to the social workers ability, within their authority, making individual assessment.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialsekreterare verksamma på ekonomiskt bistånd upplever sitt handlingsutrymme med hänsyn till verksamhetens ekonomiska krav samt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Som utgångspunkt i studien tillämpas det teoretiska perspektivet New Public Management som menar att offentlig sektor under de senaste årtiondena har formats efter företagsliknande strukturer. Sju socialsekreterare på socialtjänstens avdelning för ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige intervjuades enligt semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att centrala påverkansfaktorer av handlingsutrymmet såsom personliga värderingar, det kollegiala stödet samt omgivande aktörers ageranden identifieras. Vidare påvisar resultatet att samtliga informanter upplever sitt handlingsutrymme som stort samt att ekonomiska krav inte påverkar handlingsutrymmet då det alltid föreligger en individuell bedömning. Något intressant är att det tycks råda en motsägelsefullhet eftersom informanterna ändå identifierar begränsningar i handlingsutrymmet. Vidare tycks den individuella bedömningen, som ger stort utrymme för tolkning, möjliggöra att rättssäkerheten kan äventyras. / <p>2019-01-15</p>

In previous research the lack of usage of a child perspective and child participation has been a recurring theme. The purpose of this study is to examine the usage of a child perspective within social assistance where the target group is adults and the main goal of the work is to support households to self-sufficiency. This study’s aim is to further highlight the presence of a child perspective, child participation and how social workers collaborate with other units within matters concerning children. This qualitative study has used research interviews as it’s data collecting method, the empirical material consists of interviews with six social workers who all work within one social assistance unit at a social services office. The results show the difficulties of defining what it means to practice a child perspective within one’s work. It also puts focus on the dilemma of wanting to practice a child perspective and their increased participation, versus how the respondents view their task as social workers within social assistance. The conclusions of this study further raise a question on how children's participation and a child perspective can be integrated into the practical work of social assistance.

A basic assumption in the thesis is that every economic as well as political and ethical doctrine contains a conception of man, and, thus, that this conception needs to be scrutinised in order to achieve deeper understanding of the doctrine. The purposes of the thesis is (1) to account for conceptions of man within the rarely studied Swedish seventeenth-century economic thought, (2) to examine how conceptions of man and of society influence and shape this thought, and (3) to do this from a synchronous approach, by which emphasis is laid on economic thought as an integral part of the intellectual culture of the epoch. In chapter 2 is explored the conception of man as expressed in economic thought. Man is conceived as selfish and irrational. In chapter 3, this conception is explained as it is placed within a wider context, the most common psychological theory of the epoch, the theory of the passions, which is thoroughly examined. Chapter 4 consists of an analysis of the theory of householding, as it was expressed in the literature of the epoch. It is shown that this theory, not focused on by earlier research, to a large extent is a part of ethics and a prolongation of the theory of passions. The householder or “house-father” is obliged to control his own as well as the other household-member’s passions, and to maintain the hierarchical order within the household. Chapters 5 to 8 deal with the central areas within economic thought. These areas are domestic production and trade (ch. 5), the sumptuary laws and attitudes towards luxury (ch. 6), the use of the concept of free trade (ch. 7) and the issues of idleness and employment (ch. 8). It is shown that the king or government is viewed as the “house-father” of the realm, and that the core of the theory of the passions, the taming of the passions through reason and virtue, is vital also within economic thought, in which four virtues were central: justice, diligence, temperance and frugality; the same virtues as in the theory of householding.