Under mitt tredje och sista år på kandidatutbildningen med musikinriktning har jag valt att fokusera på att bli bättre på att komponera solon utförda på elbas. Detta gav mig tillfället att verkligen fördjupa mig i stycken som jag tycker om och som samtidigt kunde ge mig en bättre förståelse för elbasens språk och roll som solist. Detta har även bidragit till att göra mig till en bättre musiker. Syftet med detta examensarbtete är att uppnå en fördjupad förståelse för vilka beståndsdelar som finns i ett musikaliskt övertygande solo för att sedan kunna applicera denna förståelse på elbasen och ge dem en personlig form. Jag har valt att analysera tre solon av tre olika musiker varav två av dem är improviserade solon som är utförda på elbas och ett av dom är ett skrivet solo som är utfört på synth. Jag har delat upp dessa solons analyser i takter om fyra eller två där jag har kollat in parametrar som till exempel: register, rytm, skalor som används, underdelning m.m. Målet var sedan att försöka skriva varsitt solo i samma anda som de solon jag analyserat men samtidigt krydda dessa på mitt eget sätt.  Detta arbete har resulterat i tre egenkomponerade solon av olika karaktär med inspiration taget från de tre analyserade solona. Jag har börjat se nya vägar i mitt basspel och blivit mycket mer medveten om vikten av att ha en bra melodi. Min främsta utveckling har varit att jag börjat fokusera på mer på ackordstoner och gått ifrån att bara spela pentan, börjat jobba mer med fras-upprepning samt att använda mig av hela basens register.

Syftet med detta arbete är att studera min läroprocess när jag övar på notläsning a prima vista på elbas samt att undersöka hur mina val för lärandesituationens design påverkar mitt lärande. Under en fyraveckorsperiod har jag övat a vista-läsning 3-4 gånger per vecka vilket dokumenterats genom videofilmning och loggbok. Arbetet tar utgångspunkt i ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar en progression i min förmåga att läsa a prima vista samt hur olika resurser påverkat lärandet. I diskussionsdelen problematiseras resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området samt vilka förutsättningar det valda materialet och studiens metod innebär för mitt lärande. / The purpose of this work is to study my learning process when practicing sight-reading on the electric bass and to examine how my choices on the design of the learning situation affect my learning. During a four-week period I’ve been practicing sight-reading 3-4 times per week which has been documented using video recording and a logbook. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The results show a progression in my ability to sight-read and also how various resources affect my learning. In the last chapter I problematize the results in relation to previous research in this field of study and what preconditions the chosen material and the study’s method mean for my learning.

I denna uppgift kommer jag presentera resultatet av min självstudie där jag lär mig tekniken vandrande bas på elbas genom lärarledda elbaslektioner. Denna process är videoinspelad, semistrukturerad intervju har hållits och dokumentationen analyseras genom transkription. Jag kommer bearbeta begreppet kunskap och redovisa några teorier om vad kunskap är och hur man kan kategorisera detta begrepp genom antingen uppdelande av praktisk och teoretisk kunskap. Jag kommer också undersöka huruvida pragmatismens kunskapssyn är applicerbar på denna studie. Studien behandlar hur jag använt mig av mina kunskaper som klassisk gitarrist i min inlärning av elbas. Hur jag kan använda mina kunskaper funna i elbasspelet i mitt klassiska gitarrspel. Även hur de pedagogiska upptäckterna jag gör i elbasspel kan användas i min framtida roll både som elbaslärare och gitarrlärare. Detta behandlas med ett sociokulturellt perspektiv i grunden samt mästarlära. Resultatet visar att förkunskaper i klassisk gitarr är mycket användbart om man vill lära sig elbas och att flera aspekter av gitarrspelet är direkt eller indirekt överförbara till elbasen. Det kommer också visa sig att det finns flera olikheter som kan försvåra inlärandet av elbas. Jag har också hittat grundläggande kunskap i metodik för elbasspel på nybörjarstadium. / In this project, I will present the result of my self-study where I learn the technique of walking bass on electric bass through teacher-led electric bass lessons. This process is video-recorded, semi-structured interview has been held and the documentation is analyzed by transcription. I will process the concept of knowledge and report some theories on what knowledge is and how to categorize this concept through either the division of practical or theoretical knowledge. I will also examine whether the knowledge view of pragmatism is applicable to this study. The study deals with how I used my knowledge as a classical guitarist in my learning of electric bass. How I can use my knowledge found in the electric bass game in my classic guitar play. Even how the pedagogical discoveries I make in electric bass games can be used in my future role both as electric bass teacher and guitar teacher. This is dealt with a socio-cultural perspective in the basics and master-apprentice perspective. The result shows that prior knowledge of classical guitar is very useful if you want to learn electric bass and that several aspects of the guitar play are directly or indirectly transferable to the electric base. It will also show several differences between the instruments that can make learning electric bass more difficult. I have also found basic knowledge in methodology for electric bass games at the beginner stage.

Detta projekt går ut på att skapa en analog effektpedal, från kretsdesign till montering på kretskort. Vi har designat en krets som förändrar en signal på ett sätt som bäst beskrivs som en phaser-pedal. Den ursprungliga signalen, tänkt att vara från ett elektriskt instrument, superpositioneras med en fasskiftad kopia. Fasskiftet görs genom fyra steg med allpassfilter, dessa lämnar amplituden oförändrad men fasskiftar beroende på frekvens. Hur mycket olika frekvenser fasskiftas regleras med Junction Field Effect Transistors (JFETs) som variabla motstånd. Fyra allpassfilter ger fullständig negativ interferens för två frekvenser, dessa kommer i rapporten refereras till som gropar. Groparna flyttas i frekvensspektrat över tid med hjälp av en lågfrekvensoscillator (LFO). Frekvensen på denna oscillator bestäms med ett variabelt motstånd och ligger mellan 0.1 och 10 Hz. LFO-signalen går in i Gate-kanalen på JFETsen och har en direkt koppling till deras resistans. Hela kretsen drivs av ett 9V-batteri och är designad för att behandla amplitudsspannet från elektriska instrument, från 1-1000mV. Kretsen ska inte heller förändra amplituden för någon frekvens mellan 41Hz och 20kHz. Kretsen har simulerats i LTspice, testats på kopplingsplatta och sist har ett mönsterkort skapats i KiCad där delarna lötts fast.

Flamenco guitarist Paco de Lucía, taking advantage of the ongoing cultural revolution in Spain during the seventies decided to break from tradition by shaping ”Nuevo Flamenco” through flamenco-jazz ensemble ”Paco de Lucía Sextet”. Within its repertoire, the first regular flamenco bass-line: ”Monasterio de Sal”. Electrical bassist Carles Benavent would have a key role in this development, a trait seldom found in academical works of musicology. The aim of the present thesis is to partially fill this void while shedding some light on the revolutionary contributions of Benavent. In order to do so, studying relevant literature, listening to phonograms comparatively, transcribing/analyzing ”Monasterio de Sal” and interviewing Mr. Benavent himself were used as main methods. The conclusion has been drawn that there was barely any electrical bass in flamenco before Benavent and that his work with de Lucía (and later others) would entirely reform the way electric bass was perceived from within and outside this genre of music. It is of no less interest to observe that Benavents main influences for this endeavor were the principal figures of contemporary jazz-bass (Jaco Pastorius) and flamenco-guitar (Paco de Lucía) respectively, infusing ”Monasterio de Sal”, with meaningful historical value. / <p>Numera Inti Oyarzun-Jonsson.</p>