Syftet med detta arbete är att låta olika metoder för låtskrivande växa fram för att sedan kunna sortera ut vilka som är mest fördelaktiga för mig. Begrepp som kreativitet, självkritik, flow och speedwriting har varit centrala för denna typ av process. Metoddelen beskriver loggboksanvändande och olika metoder för lätskrivande. Jag använde mig av gitarr, bas och piano där jag på varje respektive instrument skulle skriva två låtar inom två olika tidsramar. Loggboken fylldes i efter varje pass för att kunna utläsa hur jag skulle gå vidare i arbetet. Resultatet blev sex olika låtar— eller grunder till låtar. Jag upplevde att låtarnas genreval baserades på vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. Tidsbegränsningen gjorde det lättare att ignorera min inre kritiker, och en kombination av de båda verkade vara ett vinnande koncept. Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Det jag i framtiden vill göra är att plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa och visa mina framtida elever att även de kan skapa musik.

Situationen där man som musiker måste spela med någon som man aldrig tidigare har spelat med är något som dyker upp med jämna mellanrum, och något som man måste lära sig att hantera. Jag som basist har ett särskilt intresse av att mitt samspel med en trummis ska sitta särskilt bra, och har därför i det här arbetet valt att fokusera på hur jag timingmässigt kan förbättra mitt samspel med en trummis. Jag har valt att undersöka samspelet genom att skriva tre etyder i olika stilar och spela dessa med två stycken trummisar som jag aldrig tidigare hade spelat med. Resultatet visar att hur jag spelar eller tänker under själva speltillfället spelar mindre roll än förberedelserna med materialet och genrekunskapen.

Målet med mitt arbete har varit att utveckla min förmåga att analysera musik och sedan applicera min analys på mitt eget musicerande, närmare bestämt mitt basspel. Genom att analysera Chris Wolstenholmes (basisten i mitt favoritband Muse) basspel ur ett melodiskt, harmoniskt och rytmiskt perspektiv samt undersöka hur han använder effektpedaler har jag tagit ut de sex aspekterna som jag anser utmärker hans spelstil mest. Jag har sedan applicerat dessa aspekter på tre låtar av tre olika band och arrangerat om basgången i deras låtar i hopp om att de ska låta mer likt Muses basgångar.   Jag hoppas att detta arbete kan inspirera andra musiker till att fundera över och analysera musik de tycker om och samtidigt sträva efter att utveckla deras analytiska förmåga. Jag hoppas även att det kan inspirera andra basister att reflektera över rollen som basist och hur man kan ta mer plats i en rockensemble.

Denna studie har undersökt tre musiklärarstudenter med en oskolad bakgrund inom rockmusik; deras övningsvanor och övningsmetoder, introduktion till musiken, upplevelse av musikundervisning, och syn på sin egen förmåga. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Två av deltagarna är elgitarrister, och den tredje är elbasist. Alla är män i åldrarna 20-30 år och har minst 10 års erfarenhet av att spela elgitarr. De tog själva initiativet att börja spela musik efter att ha blivit inspirerade av rockmusik, ”rockstjärnor”, och uppfattningen om musik som ”coolt”. De tycks ha drivits främst av glädje, fascination, samhörighet, och av att rockmusiken och dess tillhörande instrument möjliggjorde tillfredställande ensemblespel på ett enkelt och lättillgängligt vis. Deltagarna har uttryckt att de än idag behöver uppleva en musikalisk autenticitet och en genuint intresse för att övning och musikutövande ska bli tillfredställande. Detta tycks ha lett till att de idag oftast övar genom att lära sig nya låtar, och använder repertoarinlärning som ett ”ramverk för övning”. Teknik och annan övning sker vid behov, och oftast när en utmaning uppstår i repertoarinlärningen. För deltagarna har omställningen till formell musikundervisning på många sätt varit svår, och inneburit problem med motivation och regelbunden övning. Det tycks även ha påverkat synen på deras förmågor, och medfört känslor av otillräcklighet. Värst var dessa effekter för gitarristerna i studien, och basistens svar stod ofta i kontrast till gitarristernas även om de överlag hade en väldigt liknande musikalisk bakgrund och vardag. Basisten föredrog vissa andra övningsmetoder, såg inte någon skillnad på att spela och att öva, och hade en mer positiv syn på effektiviteten i sin övning och sin notläsningsförmåga. Gitarristerna däremot ansåg sin notläsningsförmåga som undermålig, och föredrog att använda sitt gehör vid repertoarinlärning. De gjorde tydlig skillnad på övning och att spela, och beskrev ohållbara övningsrutiner som motiverades av yttre faktorer som läxor från skolan. För deltagarna introducerades notläsning först i gymnasieåldern, och det verkar ha varit en större utmaning för gitarristerna än för basisten. Denna sena introduktion kan ha lett till att gitarristerna blivit avskräckta från formell undervisning. Eftersom de vid det laget redan hade nått en någorlunda tekniskt hög nivå kan notläsningen i början ha varit alltför komplicerad då gitarren är ett ackordinstrument. Studien har frambringat, och presenterar avslutningsvis ett särskilt framträdande tema om ett fenomen jag har valt att kalla Gitarristsyndromet.

No description available.

I denna undersökning har jag studerat min improvisatoriska musikalitet och hur den förändras av instrumenten jag spelar, nämligen kontrabas och elbas. Sammanlagt fyra improvisationer, två på varje instrument på två olika jazzstandarder, spelades in med hjälp av egenproducerade backing tracks. Improvisationerna transkriberades och analyserades sedan i syfte att utöka min förståelse för hur mitt musikaliska uttryck påverkas av mina huvudinstrument. Detta arbete har resulterat i större insikter om mig själv som improvisatör och musiker samt om de båda instrumentens möjligheter och begränsningar.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på musik. De beskriver också sin syn på övning, tonbildning och sound samt sina upplevelser av att spela musik. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till mer instrumentspecifik forskning om övning samt inspirera utövare till att diskutera och dela med sig av sina varierade erfarenheter av övning. / The study aims to highlight some professional bass players approach to self-development and its connection with the exercise. The method that has been used is semi-structured interviews. The informants consist of three professional bass players who tell us about their views on practicing and development and what they consider to be important to develop as a bass player. The theoretical basis for this study is a hermeneutic perspective when the goal is to do a deeper analysis and interpretation of the interviewed life-world. The result shows that the interviewees think that the important building blocks in the development are to play with others and listen to music. They also describe their view of exercise, voice production and sound as well as their experiences of playing music. It is hoped that the study will contribute to more instrument-specific research on exercise and inspire practitioners to discuss and share their varied experiences of exercise.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus. / Focusing on the role of the bass in music. How is the instrument used in an ensemble? What happens if it develops and finds new spaces in the group? A work about creating music with influences from jazz and fusion that puts the bass in a new light.

Under hösten 2019 har jag undersökt två strategiers effektivitet vid instudering av noterat musikmaterial skrivet för klassisk kontrabas utan användning av instrument. Jag har under fyra tillfällen undersökt och modifierat strategier framtagna med hjälp av tidigare forskning på området. Innan första tillfället var strategierna rent teoretiskt framtagna och otestade från min sida. Efter det första undersökningstillfället gjorde jag en analys av de olika strategiernas effektivitet för att sedan modifiera dem. Detta ledde fram till en slutgiltig metod som applicerades vid ett sista femte undersökningstillfälle. De två strategierna som har undersökts benämns som Visualisering och Praktiskt föreställande.

Det finns otaliga metoder att komponera musik på, och resultatet blir alltid annorlunda. Den föredragna metoden för många är gemensam komposition och andra tycker det finns mer kontroll och bekvämhet i att komponera ensam. Så är frågan vilka verktyg fungerar bäst för den ene kompositör. Det kan vara ett instrument, ett program eller en metod för att skapa musiken, och det val av verktyg som väljas har också en påverkan på kompositionsprocessen och de idéer som följer efter. Som kompositören gradvis börjar att utvecklar en bestämt stilar for att komponera, utvecklar kompositören också musiske mönster som blir ett kännemärke för kompositörens ljud. De mönstren kan omedvetet återanvändas till en senare komposition tillfälle och kan bli en barriär för att skapa ny musik. Om det är ett problem eller inte måste kompositören själv bestämma.   Uppgiften med detta examensarbete är att utforska 4 olika metoder för komposition med el-bas som verktyg och se om det är möjligt att undvika de vanliga kompositions rutiner och skapa musik som känns original och färsk. / <p>Vi gjorde en Live Session i Danmark i en studentlägenhet pga COVID-19 - Allt är spelat in med en iPad. </p>